På en del av sin mark i Munka Ljungby har paret Marianne och Rikard Åkesson gjort en återvätning av dränerad våtmark för att minska utsläppen av växthusgaser och främja biologisk mångfald. För denna insats belönades de med årets miljöpris 2023 och fick ta emot priset vid nationaldagsfirandet i Hembygdsparken.

Grattis ni är årets pristagare av miljöpriset, hur känns det?

— Tack! Det var oväntat men väldigt roligt att få miljöpriset, då vi är mycket intresserade av natur och miljö. Ända sedan vi köpte gården för drygt 25 år sedan har vi bevarat och utvecklat områden på våra marker för att gynna biologisk mångfald, till exempel genom betesmarker och ängar och nu även genom vårt återvätningsprojekt. Det var även speciellt att få ta emot priset just på nationaldagen med dess högtidliga program och väldigt många besökare.

Hur fick ni idén till återvätningsprojektet?

— Vi visste att växthusgaser som strömmar ut från mossmarker kan ha en negativ effekt på klimatet och när vi läste om återvätning i en tidning som Skogsstyrelsen gav ut, tyckte vi det lät intressant och skickade en intresseanmälan för rådgivning till Skogsstyrelsen. Vi fick ett förslag på det här området eftersom rådgivaren bedömde att det uppfyllde kriterierna. Det var en bra mark att genomföra denna åtgärd på då marken inte längre är så produktiv på grund av att torvjorden är ”förbrukad”. Vi bestämde oss då för att det var ett bra alternativ att återväta en del av vår mark då det var en positiv miljöåtgärd samtidigt som vi fick ersättning.

Vad är återvätning och på vilket sätt gynnar det miljön?

— Återvätning är ett sätt att bromsa klimatförändringarna genom att på så sätt hindra växthusgaser att strömma ut, sedan gynnar det ju även den biologiska mångfalden. Det ska bli väldigt intressant att se vad som kommer hända med djur och växtliv i det området vi återvätt. Dessutom är det ju ett sätt att ”fånga upp” vattnet så det inte bara rinner bort från markerna. Vi såg ganska snabbt hur diket fylldes på och hur även markerna runt om blev våtare. Det är inte meningen att det ska vara en stor vattenspegel utan vattnet ska bevaras i marken och på sikt gynna tillväxten av vitmossa. Under torra perioder har det ju även en positiv effekt för den omgivande växtligheten.

Vad har ni för planer framåt?

— Vi vill gärna fortsätta vårt arbete med att gynna, bevara och utveckla den biologiska mångfalden på våra marker till exempel genom våra betes- och ängsmarker men även på de områden där vi har återvätningsprojektet. Vi hoppas hotade arter ska få utrymme att fortsätta växa till. Området med återvätningen ska få möjlighet att utvecklas allt eftersom och förhoppningsvis kommer torven växa till sig igen och blandskog växa upp.

— Vi hoppas även att detta projekt ska ge ”ringar på vattnet” och inspirera andra som har liknande marker. Vi vill gärna göra vad vi kan för våra efterkommandes framtid, genom att bidra till att minska klimatförändringarna och ta vara på vår fantastiska skapelse.

Juryns motivering av miljöpriset 2023:

Under 1800-talet till mitten av 1900-talet stod Sverige för en massiv utdikning och dränering av landets våtmarker. Utsläppet av växthusgaser från landets dränerade våtmarker överstiger idag Sveriges totala växthusgasutsläpp från personbilstrafiken. Genom återvätning av fyra hektar dränerad våtmark har årets miljöpristagare gjort en stor utsläppsreducerande insats för planeten. De har även visat att det är möjligt att göra stor skillnad med relativt enkla medel och åtgärder. Vi önskar därmed att detta projekt kan skapa ringar på vattnet och inspirera andra till att vidta liknande åtgärder för en mer hållbar morgondag. Insatsen med återvätning har gjorts på Rikard och Mariannes fastighet i Munka Ljungby.