Under två år har Ängelholms kommun använt digitala fuktmätare i rabatter och på fotbollsplaner för att kunna vattna smartare. Resultatet? Friskare träd och gräsmattor, bättre investerade arbetstimmar och större precision i skötseln.

Våren 2022 inledde Ängelholms kommun, tillsammans med Bjäre Kraft, ett projekt med digitala fuktsensorer som mäter fuktigheten i marken. Sensorerna, i form av batteridrivna dosor, läser av markfuktigheten och skickar data i realtid via det så kallade LoRa-nätet* och Bjäre Krafts master.

Mätarna grävdes ner i gräsplanen på Skäldervikens idrottsplats och på Ängelholms idrottsplats, samt intill de nyplanterade träden längs Klippanvägen i höjd med Polishuset. Syftet var att kunna vattna smartare, efter behov istället för på rutin.

Lättare att vattna rätt mängd och i rätt tid

Två år och lika många växtperioder senare, går det äntligen att börja se vad tekniken bidragit till.

Gunnel Björkman är arbetsledare för park- och grönyteskötsel på kommunen.

-Träden är friskare eftersom informationen vi fick från fuktmätarna ledde till att vi har kunnat sköta dem på ett annat sätt. Vi såg att markförhållandena vid träden inte är optimala och att vår tidigare bevattning inte var tillräcklig, berättar hon och tillägger:

-Det hade vi nog kommit fram till förr eller senare ändå, det hade synts på träden. Men med hjälp av mätarna upptäckte vi det mycket tidigare.

Hur har det fungerat att jobba med fuktmätare och sensorer rent praktiskt?

-Det är bra att kunna ha koll med hjälp av datorn och det är lätt se om träden har fått tillräckligt med vatten. Vi behöver göra kontroller på plats ibland ändå, men inte lika ofta som tidigare. Längre fram kommer sensorerna inte behövas, för då kommer träden ha etablerat sig ordentligt.

Också fotbollsplanen på Skäldervikens idrottsplats verkar må bättre än den gjorde tidigare. Idrottsplatsen ägs av kommunen, men driftas av Skäldervikens IF. Viktor Svensson är föreningens klubbchef och han ser också många fördelar med sensorerna.

-Appen vi har för att läsa av sensorerna är lätt att använda. Vi har sett att jorden ofta är betydligt fuktigare än vad vi tidigare trott. Dessutom visar mätningarna att det ibland är stor skillnad mellan de olika planhalvorna.

Har projektet med fuktmätare lett till mer välmående gräsmattor?

-Det vill jag nog påstå. Istället för att gå efter hur fuktigt det känns på ytan och gissa hur det är längre ner i marken, kan vi bevattna utifrån faktisk fuktighet. Dessutom låter vi några sprinklers vattna mindre i vissa områden där vi ser att det blir blött betydligt lättare. Jag vill tro att grässtrån får starkare rötter om vi ser till att det inte är fuktigt i den översta delen av jorden, så att rötterna måste söka sig längre neråt.

Större precision i skötseln

Men förutom att sensorerna har underlättat skötseln på plats, vilka slutsatser kan man dra såhär efter två år med tekniken? Annica Jörgensen är parkingenjör på Ängelholms kommun och har följt arbetet med träden längs Klippanvägen sedan starten.

-Den största vinsten är att vi har kunnat ta hand om och sköta träden med betydligt större precision. När vi grävde ner sensorerna vid träden var de ganska nyplanterade och de första åren är kritiska för träd. De behöver rätt mängd vatten och näring för att må bra och etablera sig på platsen, säger hon och fortsätter:

-Klippanvägen är en oskyddad plats med relativt torra markförhållanden, en tuff miljö för träd att etablera sig i. Men i år ser vi att alla träden har klarat sig och dessutom har tagit sig riktigt bra med fin årstillväxt. Kanske hade de gjort det även utan sensorerna, men tekniken har varit ett väldigt bra stöd i vårt arbete eftersom vi har kunnat göra insatser efter behov och i ett tidigare skede än annars.

Annica Jörgensen tror att kommunen har sparat både tid och pengar tack vare sensorerna, men exakt hur mycket går inte att säga.

-Att plantera träd är en långsiktig investering och de bidrar med en mängd ekosystemtjänster. Men tanken är att de här träden ska kunna stå på platsen i 50, kanske 70 eller till och med 100 år, och då kan vi verkligen prata om både ekologiska och ekonomiska vinster.

Tekniken testas på flera platser

Det senaste året har Ängelholms kommun påbörjat fler projekt med fuktsensorer. Ytterligare två idrottsplatser har försetts med sensorer. Dessutom används tekniken som ett av flera verktyg för att mäta förhållandena vid den stora eken som flyttades till sockerbruksområdet i oktober 2023. Syftet är att kunna följa hur eken etablerar sig på den nya platsen och se till att den får rätt mängder vatten.

*LoRa står för Long Range och är en teknik för trådlös, digital dataöverföring. Fördelar med tekniken är att den har låg energiförbrukning och kan användas över långa sträckor.