Ny grundskoleorganisation 2026
Inför läsåret 2026/2027 kommer Ängelholms kommun ha en ny grundskola på Adolfsfält. Den nya skolan kommer inte bara att avlasta flera av våra skolors trångboddhet med drygt 500 nya grundskoleplatser utan ger oss samtidigt möjligheten att skapa en ny grundskoleorganisation för delar av Ängelholms tätort.
Vilka elever ska gå på skolan på Adolfsfält?
Skolan på Adolfsfält organiseras för årskurs 4-6. Errarps skola och Rebbelberga skola organiseras för årskurs F-3. Detta innebär att:
- Elever från Ängelholms Montessoriskola, Rebbelberga skola och Errarps skola som läsåret 2026/2027 ska gå i årskurs 4-6 samlas på skolan på Adolfsfält. Vår utgångspunkt är att deras lärare och pedagoger också flyttar dit.
- Elever som läsåret 2026/2027 ska gå i årskurs F-3 på Errarps skola eller Rebbelberga skola går kvar på respektive skola med de lärare och pedagoger som undervisar inom detta stadium.
- Elever från Ängelholms Montessoriskola som ska gå i årskurs F-3 läsåret 2026/2027 bereds plats på Rebbelberga skola. Vår utgångspunkt är att deras lärare och pedagoger också flyttar dit.
Kan man inte göra ett nytt upptagningsområde runt den nya grundskolan på Adolfsfält och låta den vara en skola för F-6?
Skolplacering genom skapande av nya upptagningsområden är inte förenligt med gällande skollag. Om vi skulle organisera berörda skolor som F-6-skolor hade detta, enligt vår tolkning av aktuell skollagstiftning, inneburit att samtliga elever på Errarps skola, Rebbelberga skola och Ängelholms Montessoriskola skulle behöva genomföra ett nytt skolval inför läsåret 2026/2027.
Därför skulle skolplacering i detta fallet behöva ske genom fritt skolval. Huvudregeln är att en elev ska placeras vid den av kommunens skolor där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Vårdnadshavares önskemål får dock inte gå ut över en annan elevs rätt till placering vid en skola nära hemmet. Det kallas för närhetsprincipen. Hur många elever som får plats vid varje kommunal skola bestäms av kommunen.
Vår bedömning är att alternativet med F-6 skulle ha medfört stora konsekvenser och stor oro för elever, vårdnadshavare och personal. Detta eftersom det inte finns någon förutsägbarhet gällande skolplats, klasskamrater, lärare till respektive klass och tjänstgöringsställe för personalen. I ett sådant scenario hade elever som i så fall flyttats till skolan på Adolfsfält påverkats genom placering i en ny klass med nya kamrater på en ny skola och med en, i många fall för eleverna, ny lärare. Även de elever som stannat kvar på Errarps skola och Rebbelberga skola hade i hög grad påverkats. Detta eftersom nya klasser på de skolorna också hade behövt skapas när elever från samtliga årskurser hade flyttats till skolan på Adolfsfält. Detta hade även inneburit nya lärare för många elever.
Vilken evidens finns bakom att samla elever på separata F-3 skolor och därefter en 4-6-skola?
Det finns ingen samstämmig evidens som kan peka på att en specifik stadieindelning som enskild faktor är den bästa. Det är många samverkande faktorer som avgör om en skolas organisation leder till en positiv utveckling för eleverna, inte minst skolledning, lärare, övrig personal och deras samlade kompetens.
Med den nya grundskoleorganisationen stärker vi väsentligt kompetensen på både F-3-skolorna och skolan för årskurs 4-6. Eftersom vi genom samstämmig internationell och nationell forskning vet att lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers resultat vet vi att vi genom den nya grundskoleorganisationen skapar de bästa förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling.
Eftersom lärare söker sig till skolor där det finns kollegor som arbetar med samma ämnen eller i samma stadie stärker vi även våra förutsättningar för framtida kompetensförsörjning, vilket under den närmaste tioårsperioden kommer att accelerera och bli en mycket stor utmaning för alla kommuner. En god framtida kompetensförsörjning kommer även att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla elever på berörda skolor.
Hur är den nya organisationen tänkt att gynna barnens lärande och utveckling?
Vi skapar större kollegium och samlad kompetens för samtliga stadier på de tre skolorna vilket gynnar undervisningskvaliteten och därmed elevernas kunskapsutveckling.
Flera parallellklasser på skolorna skapar större möjligheter till olika gruppkonstellationer och flexibilitet i riktat stöd till elever både med behov av särskilt stöd samt behov av större utmaningar. Utöver detta får eleverna flera alternativ till kamratrelationer och ett ökat socialt utbyte, vilket gynnar elevernas sociala utveckling.
Ökar risken att eleverna blir otrygga när de ska byta skola till mellanstadiet?
Under de senaste åren har grundskoleverksamheten i vår kommun utvecklat sitt arbete med övergångar inom och mellan skolor. När de i detta arbete, tillsammans med universitet- och högskolekompetens inom området, problematiserat och analyserat skolbyten har de kommit fram till att dessa per definition inte leder till otrygghet. Det är dock viktigt att arbeta strukturerat och metodiskt med olika insatser för att trygga övergången för eleverna mellan stadierna och skolenheterna.
Att byta skola eller gå på en mellanstadieskola innebär alltså inte per definition ökad eller minskad trygghet. Det handlar om kvaliteten i bemötandet, trygghetsskapande arbete, goda och tillitsfulla relationer och ett välfungerande samarbete mellan hem och skola. En mellanstadieskola med välutbildad personal kan ge god undervisning och vägledning för eleverna i de aktuella åldrarna vilket skapar hög trivsel och trygghet. Barns upplevelser av att klara av förändringar skapar dessutom tillit till deras förmåga att klara av saker och det är på lång sikt trygghetsskapande i sig.
När det gäller själva övergången mellan årskurs 3 och 4, och i detta fall mellan två olika skolor, är vår erfarenhet och övertygelse att en del elever kommer att uppleva det som väldigt positivt för sin utveckling. Andra kommer att känna att övergången är utmanande. Det stora flertalet av eleverna kommer att uppleva att det inte påverkar de i någon större utsträckning alls.
Hur arbetar skolorna för att skapa trygghet för eleverna när de ska byta skola flera gånger under sin skoltid?
Rektorerna i det så kallade "Nätverk norr" träffas i dagsläget kontinuerligt för att säkerställa ett nära samarbete mellan Errarps skola, Rebbelberga skola, Ängelholms Montessoriskola och Kungsgårdsskolan. Med den nya grundskoleorganisationen underlättas och förstärks samarbetet väsentligt mellan skolorna, vilket kommer att underlätta övergångarna mellan skolenheterna samt gynna elevernas kunskapsutveckling.
Finns det fördelar med flera parallellklasser på skolorna?
Flera parallellklasser på skolorna skapar större möjligheter till olika gruppkonstellationer, kamratrelationer, flexibilitet i riktat stöd till elever samt ökat socialt utbyte för alla elever. Dessutom kan lärare och pedagoger möta de elever som upplever otrygghet eller har särskilda behov, vare sig det handlar om svårigheter att nå sina mål eller behovet av större utmaningar i sitt lärande, på ett bättre vis. Detta ökar möjligheterna för att ge eleverna en ännu bättre möjlighet till att nå sin absoluta potential.
Är inkludering mellan elever från olika områden ett syfte med en mellanstadieskola på Adolfsfält?
När vi bygger den nya skolan på Adolfsfält organiserar vi alla berörda grundskolor i syfte att skapa en grundskoleorganisation som ger alla elever likvärdiga förutsättningar till en god utbildning. Bland annat innebär detta att den nya skolan på Adolfsfält utformas för att bättre möta kraven i nuvarande läroplan. Genom detta skapar vi likvärdiga förutsättningar för alla lärare och elever på mellanstadiet när det gäller undervisning i ämnen som bild, musik, naturorienterande ämnen, idrott och hem- och konsumentkunskap.
Precis som de fackliga företrädarna i vår kommun har uttryckt är vår uppfattning att detta dessutom stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Lärare attraheras av att få undervisa på skolor där det finns kollegor som undervisar i samma ämnen och stadier, vilket i sin tur stärker undervisningskvaliteten på våra skolor. Att elever från olika områden och med olika bakgrund blandas redan på mellanstadiet är endast en av flera positiva effekter med den nya organisationen.
Hur påverkas eleverna på Rebbelberga skola och Errarps skola när det gäller avståndet till sin skola?
Alla elever som ska gå i lågstadiet på Rebbelberga skola eller Errarps skola får lika långt till skolan som tidigare elever i de aktuella områdena har haft till sin lågstadieskola. När eleverna efter 4 år på lågstadiet ska gå tillsammans på den nya skolan på Adolfsfält får en del elever längre och en del kortare till skolan än tidigare elever har haft till sin mellanstadieskola. I dagsläget cyklar exempelvis många elever från Adolfsfält, Errarps ängar och Pomona till Errarps skola. Nu kommer istället elever från Skälderviken att cykla samma väg men i andra riktningen till skolan på Adolfsfält.
Finns det en risk för ökad biltrafik runt våra skolor med den nya skolorganisationen?
Vår bedömning är att det finns goda möjligheter för eleverna att gå och cykla till samtliga skolor. Förutom att detta leder till en bättre hälsa för eleverna avlastar vi trafiken kring våra skolor. Forskare vid Luleå tekniska universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har nyligen tagit fram ett förslag till en ny nationell rekommendation. Rekommendationen är att barn bör gå, cykla eller på annat aktivt sätt ta sig till skolan – hela eller delar av vägen. Förslaget bygger på en analys av hälsa, trafiksäkerhet, miljö och barns rörelsefrihet. De säkra trafikmiljöerna och barns förutsättningar till en god hälsa skapar vi tillsammans genom att minska skjutsandet av våra barn. Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa samt förmåga att lära sig.
Kommer den nya grundskoleorganisationen innebära någon förändring när det gäller rätten till skolskjuts?
Nej, även fortsättningsvis kommer alla elever som bor utanför tätort och har mer än 2 km till skolan rätt till skolskjuts. Detta regleras i kommunens riktlinjer för skolskjuts.
Hur fångar vi upp och tar tillvara på barnens perspektiv?
I samband med kommande förändringar i skolorganisationen i Ängelholms kommun görs en barnkonsekvensanalys för att synliggöra vilka konsekvenser besluten kan få för våra elever. En barnkonsekvensanalys kan utformas på olika sätt men underlaget ska innehålla en utvärdering av vilka positiva och negativa konsekvenser beslutet får för barnen.
I arbetet med barnkonsekvensanalysen är barnens röster viktiga och de barn som berörs ska få komma till tals. Därför har de fått besvara en del frågor som kommer sammanställas för att synliggöra vad de känner och tänker om det förslag som finns. Det, tillsammans med annan data såsom gällande lagstiftning, aktuell forskning och statistik, sammanförs i barnkonsekvensanalysen. Även förslag på åtgärder som kan vara aktuella för att säkerställa att våra elever ska känna sig trygga med förändringen skrivs fram.
Varför fick barnen information om förändringen och vid samma tillfälle svara på frågor om den?
Barnkonventionen betonar att varje barn är rättighetsbärare. Det innebär att barnet ska ses som en individ med egna rättigheter, en individuell personlighet, egna behov och intressen och en personlig integritet.
Vi ville säkerställa att alla barn vid samma tillfälle fick likvärdig information om förslaget till organisationsförändringen och därigenom ge alla barn möjlighet att uttrycka sina egna åsikter i frågan. Upplägget var dock lite olika beroende på elevernas ålder och mognad. Frågorna som barnen fick svara på berörde deras känslor om förändringen och att byta skola, vad de anser kan vara bra men även dåligt med förslaget samt vad de som bestämmer behöver tänka på i samband med förändringen och skolbyten. Vi har tilltro till att barnen i samband med att de får information av denna karaktär kan uttrycka sina känslor och vad som kan vara bra och dåligt.
Skolorna kommer att följa upp elevernas tankar om förändringen genom fortsatta samtal med eleverna för att fånga upp eventuell oro, frågeställningar, idéer mm. Att barnen är informerade möjliggör även deras delaktighet i kommande processer som rör omorganiseringen.
Varför används begreppet beslut i filmen som eleverna fått se om den nya skolan på Adolfsfält?
I filmen använder vi endast begreppet ”beslut” i relation till att det ska byggas en ny skola. Däremot talar rösten i filmen i termer av att den nya skolan ska vara en mellanstadieskola. I enkätfrågorna som eleverna har besvarat som en del i barnkonsekvensanalysen används inte begreppet beslut.
Även om det fortfarande är ett förslag på organisation har ansvariga politiker beslutat att det är detta förslag man ska gå fram med. För att det ska vara så konkret som möjligt och för att barnens svar ska spegla deras reaktioner och tankar om förslaget går igenom har vi därför valt att presentera förslaget i termer av att det ska genomföras.
Vad händer med Ängelholms Montessoriskola?
Utifrån utvecklingen av elevunderlaget och det minskade intresset för verksamheten ser vi det som mycket utmanande att ekonomiskt, pedagogiskt och organisatoriskt driva verksamheten vidare. Vi har noga utrett möjligheterna att flytta hela verksamheten till någon av våra andra grundskolor men ser inga hållbara organisatoriska lösningar för att inrymma verksamheten på någon annan grundskola.
Det innebär att när skolan på Adolfsfält står klar inför läsåret 2026/2027 avvecklas Ängelholms Montessoriskola och personal samt elever från skolan integreras i den övriga kommunala grundskoleorganisationen.
Hur berörs Anpassad skola årskurs 1-5?
Eftersom Sockerbruksskolan enligt beslutad lokalplanering avvecklas utreds för närvarande olika förslag till framtida lokaler för Anpassad grundskola årskurs 1-5. I dagsläget har vi inte mer information att ge kring vilka lokaler som kan bli aktuella men beslut kommer att tas senast våren 2025. Vi kommer att återkomma till berörda vårdnadshavare med ytterligare information kring denna process.
Dialoger för vårdnadshavare
Har ni frågor eller funderingar kring avvecklingen eller den nya organisationen är ni hjärtligt välkomna till dialoger med representanter från Familje- och utbildningsnämnden, delar av Lärande och familjs ledningsgrupp och skolledning.
Datum | Tid | Plats | Årskurs och skola |
---|---|---|---|
22-okt | 16.00-18.00 | Matsalen | Nuvarande årskurs F-4 på Ängelholms Montessoriskola. |
24-okt | 16.00-18.00 | Soltorget | Nuvarande årskurs F-1 på Rebbelberga skola. |
06-nov | 16.00-18.00 | Idrottshallen | Nuvarande årskurs F-1 på Errarps skola. |
07-nov | 16.00-18.00 | Jarl Kullescenen, Rönnegymnasiet | Nuvarande årskurs 2-4 på Rebbelberga skola, Errarps skola och Ängelholms Montessoriskola. |
Informationsfilm om ny skola på Adolfsfält
Inför beslutet om den nya grundskoleorganisationen pågår även arbete med en barnkonsekvensanalys där eleverna ges möjlighet att uttrycka sina tankar om förändringen. Underlaget blir en viktig del i arbetet med att ta fram åtgärder som kan vara aktuella för att säkerställa att eleverna ska känna sig trygga med den förändring som ska ske.
Informationsfilmen riktar sig främst till de elever som kommer att gå på den nya skolan och beskriver varför den nya skolan behövs och vad det innebär för de som berörs.
Sidinformation
- Publicerad:
- 2024-10-08
Fick du hjälp av informationen på sidan?
Med din feedback gör vi webbplatsen och informationen bättre.