Djur och djurhållning

Här kan du läsa och få information om djur och djurhållning. Antingen har du egna djur, eller så påverkas du på något sätt av djur i din närmiljö.

Du kanske störs av fåglar i stadsmiljön, ser djur som far illa eller undrar över hur du på bästa sätt tar hand om gödsel från dina djur.

Djur som far illa

Du som misstänker att djur far illa kan kontakta länsstyrelsens djurskyddsenhet. Om det är akut och länsstyrelsen inte går att nå, kontakta polisen. Du kan vara anonym när du anmäler vanvård av djur.

Husdjur

Vad gäller för husdjur?

Du som har husdjur berörs av flera olika regler varav vissa bara gäller för dig som bor i stan. Som djurägare ska du ha dina djur så att de inte stör andra mer än nödvändigt.

Katter och hundar

Om du störs av en skällande hund eller upplever en störning från katter kan du i första hand kontakta ägaren eller fastighetsägaren. Om du upplever att du fortfarande störs kan du kontakta Ängelholms kommun som bedömer hur allvarlig störningen är. Kommunen kan ibland ställa krav på åtgärder om störningen är så allvarlig att den kan bedömas som en olägenhet för människors hälsa.

Om du träffar på lösspringande hundar ska du kontakta polisen. När störningar från katter har prövats rättsligt har det däremot visat sig att de vanligaste störningarna normalt inte betraktas som en olägenhet för hälsan. Vi kan därför i de fallen inte ställa krav på åtgärder, men en bedömning av hur allvarlig störningen är kan göras i varje enskilt fall.

  • Hundar och katter ska vara märkta och registrerade.

Tillstånd för djurhållning

Du behöver särskilt tillstånd för att ha vissa djur inom detaljplanerat område. Är du osäker på om du bor inom detaljplanerat område hittar du via kommunens kartor med detaljplaner.

Gå till karta med detaljplaner

Tillståndsplikten gäller häst, nötkreatur, tupp eller fler än fem övriga fjäderfä eller pälsdjur som inte är sällskapsdjur. Fjäderfä eller pälsdjur kan förenklat sägas vara sällskapsdjur bara om de hålls inne i bostaden.

Läs mer i lokala Miljö- och hälsoskyddsföreskrifter

Du ska alltid registrera din djurhållning hos Jordbruksverket. Du gör det digitalt på verkets webbplats.

Vilda djur

Vilda djur är en naturlig del av vår närmiljö och något vi behöver förhålla oss till. Men i vissa fall kan djur eller skadedjur bli ett allvarligt störningsmoment.

Kaniner

Kaniner kan upplevas som ett problem då de oftast lever i stor flockar. De kan påverka grönområden som trädgårdar och parker eftersom de gnager på träd och buskar och gräver hål i marken. I kaninbestånd ser man oftast stora svängningar. Vissa år sker en markant ökning av kaniner, som sedan sjunker drastiskt igen då epidemier såsom kaninpest slår ut delar av populationer.

Råttor

Råttor är ett exempel på skadedjur som kan skapa stora problem i ett område.
Du som är fastighetsägare, förvaltare eller representerar en bostadsrättsförening har det huvudsakliga ansvaret för att bekämpa och motverka alla typer av skadedjur.

Vad kan man själv göra om man upplever en störning?

Om vilda djur orsakar skada eller olägenhet är det du som fastighetsägare som ska vidta förebyggande åtgärder på din fastighet. Störningar på grund av vilda djur hanteras oftast inte som en olägenhet enligt Miljöbalken. Ofta behöver vi människor i stället arbeta med hur vi förhåller oss till vilda djur. Du kan kontakta ditt försäkringsbolag och därefter det saneringsföretag som försäkringsbolaget rekommenderar.

Tips på förebyggande åtgärder:

  • Se till att din avfallsbehållare och eventuell kompost är säkra och att det är rent och städat kring kärlen.
  • Var noga med hur du förvarar foder och spannmål.
  • Lägg aldrig fågelmat direkt på marken. Använd fågelbord eller liknande och var noga med att hålla rent i området.
  • Se till att fastighetens dörrar och liknande sluter tätt. Ett hål på 20 millimeter räcker för att en råtta ska ta sig in i fastigheten.
  • Se till att vattenlåsen i dina golvbrunnar är fyllda med vatten och ta bort avloppsrör och ledningar som inte har någon funktion.
  • Ta bort träd och buskar längs väggarna som kan ge skadedjuren skydd och dölja deras hål. Växtlighet gör det också lättare för dem att ta sig upp på balkonger och därifrån vidare in i bostaden.
  • Nät, piggar och roterande föremål som förhindrar fåglar att sitta på vissa platser
  • Lämna inte matrester kvar i naturen.
  • Ofta behöver vi människor istället arbeta med hur vi förhåller oss till vilda djur. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna för att upprätthålla den biologiska mångfalden och de behöver skötas för att både människor och djur ska trivas där.
  • Om vi låter bli att mata djur, till exempel fåglar vid uteserveringar, och tar ordentligt hand om våra sopor minskar risken för att djuren blir närgångna. I vissa fall kan kommunen se över och gallra buskage om det blir för tätt, för att på så sätt minska antalet möjliga boplatser i områden där fåglar utgör ett stort störningsmoment. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna. Grönområden är viktiga för att gynna den biologiska mångfalden och de behöver skötas för att både människor och djur ska trivas där.

Varför trivs fåglarna i våra städer?

Många fåglar trivs mycket bra inne i våra städer och samhällen. Ofta beror det på att vi människor har skapat bra miljöer för dem. Fåglarna har lätt att hitta mat i städerna och här finns förhållandevis få rovfåglar. Städerna är också varmare än landsbygden vilket kan attrahera fåglarna.

När det är lite grönska i ett samhälle koncentreras fåglarna till de trädbestånd som finns och kan där upplevas som störande. I andra fall har fåglar flyttat in till städerna och häckar på byggnader för att människan har tagit deras naturliga livsmiljöer i anspråk.

Ängelholms kommun strävar efter hållbara tätorter där människor och fåglar kan existera tillsammans.

Hjälper det att skrämma bort eller bedriva skyddsjakt?

Att skrämma bort fåglar eller bedriva skyddsjakt hjälper ofta bara tillfälligt. Fåglar är ofta väldigt lättrörliga och om miljön är lämplig kommer andra fåglar att ta deras plats om de försvinner.

Fåglar är dessutom fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845) och skyddsjakt är bara tillåtet om de utgör en allvarlig och långvarig olägenhet.

Hur kan vi lära oss leva med fåglar i våra städer?

Vi människor behöver tänka på vårt beteende och på hur vi förhåller oss till fåglar i våra städer. Genom att låta bli att mata fåglar, exempelvis vid uteserveringar och genom att ta hand om våra sopor, ger vi dem inte anledning att bli närgångna.

Fågelsång och skrän räknas inte som en olägenhet utan är en del av fåglarnas naturliga beteende. Fåglar är mycket sällan närgångna eller aggressiva och skulle det hända så är det främst under tiden när deras ungar lär sig flyga.

Vad kan kommunen göra för att förebygga olägenhet?

Varje vår skickar kommunens miljöenhet ut information till både privata och kommunala bostadsbolag om att de som fastighetsägare är ansvariga för att vidta åtgärder som försvåra häckning för fåglar.

I de grönområden där fåglar stör mycket, kan kommunen se över buskagen och gallra om det blir för tätt och på så sätt minska antalet möjliga boplatser. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna för att upprätthålla den biologiska mångfalden och grönområdena behövs för både människor och djur.

Kommunen har avtal med skyddsjägare som har som uppdrag att ta hand om skadat vilt, men det är mycket sällsynt med behov av skyddsjakt på fåglar. Miljö- och tillståndsnämnden gör då en bedömning om det är motiverat med skyddsjakt, och tar först reda på vilka åtgärder som tidigare gjorts.

Vad kan du som boende göra för att förebygga olägenhet?

Du som bor i villa kan själv förebygga att fåglarna blir närgångna. Åtgärderna ska göras innan fåglarna blir fredade.

Fåglar är fredade under häckningssäsongen och denna varierar mellan olika arter. Då är det förbjudet att göra ingrepp i bon eller ta bort ägg och det är inte tillåtet att jaga fåglar.

Exempel på åtgärder som du som fastighetsägare kan göra innan häckningssäsongen:

  • Förhindra att fåglar bygger bo i till exempel skorsten eller imkanaler genom att lägga hönsnät eller liknande över. Har du funderingar kan du vända dig till en sotare, de kan ge råd.
  • Ta bort rester av bon från tidigare års häckningar och gör det så tidigt på året som möjligt.
  • Piggar och tråd av stål kan sättas upp på takutsprång och hängrännor vilket förhindrar fåglar att sätta sig.
  • Roterande skyltar och rovfågelsattrapper kan placeras ut som stör fåglarna genom rörelser, reflexer och färger.
  • Mata inte småfåglar i närheten av ditt hus eller tomt. Bröd eller matrester lockar till sig både större fåglar och andra djur som råttor och möss.
  • Håll rent runt soptunnor och komposter.
  • Håll gröna ytor och gårdar rena från grenar och kvistar.
  • Glesa ut i buskage och bland träd.
  • Kontakta gärna ditt skadedjursbolag, de kan hjälpa dig att förebygga att fåglar bygger bon.

Bor du i lägenhet och störs av fåglar kan du ta kontakt med ditt bostadsbolag. Fråga vad de har gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra att olägenhet uppstår. Bor du i bostadsrättsförening ska du vända dig till styrelsen.

Hur kan jag gå vidare?

Om du har läst ovanstående och gjort föreslagna åtgärder och det ändå skulle vara så att du har behov av att kommunens miljöenhet öppnar ett ärende, är du välkommen att fylla i vår e-tjänst som finns i det gula fältet högst upp på sidan.

Fördjupning - ett rättsfall

Ett exempel på hur avvägningen gjorts mellan olägenhet för människors hälsa och artskyddet har prövats i en dom om en råkkoloni i Helsingborgs kommun år 2012 (M8510-11).

Den klagande angav att råkkolonin var mycket stor och störde med avföring i bostadsområdet och även på fönster, utdragna hundbajspåsar och fågelskränande som under tidiga morgontimmar höll boende i området vakna till den grad att vissa tog sömntabletter.

I domslutet konstateras att råkorna får anses vara ett naturligt förekommande inslag i stadsmiljön och därför får accepteras under den begränsade tid som störningen sker. Det innebär att artskyddet väger starkare än olägenhet för människors hälsa. Eftersom målet gick upp i Mark- och miljööverdomstolen kan det ses som en vägledande dom.

Ängelholms kommun arbetar för att värna vilt och bevakar gynnsam bevarandestatus för fåglar och andra djur.

Skyddsjakt bedrivs då det kommer till vår kännedom om skadat vilt eller i undantagsfall för att hantera olägenheter som inte kan åtgärdas på annat sätt. I jaktlagstiftningen regleras hur skyddsjakt ska bedrivas i en kommun. Där anges att skyddsjakt får bedrivas med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, av andra tvingande skäl som har ett allmänintresse, eller för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.

Sidinformation

Publicerad:
2024-03-25