Biologisk mångfald i staden
Den biologiska mångfalden är den variation av både arter och olika sorters natur. Genom att främja viss arter även i staden och i tätorterna kan vi gemensamt bidra till en friskare natur.
Vad är biologisk mångfald?
Den rikedom av olika arter och naturtyper men även genetisk variation bland arterna är det vi kallar för den biologiska mångfalden. När landsbygden brukas intensivt med åkrar och skogsbruk blir stadens och tätorternas grönområden en viktig tillflykt för våra djur och växter.
Naturens nyttor
Vi har stor nytta av att det finns natur och olika arter i vår närhet. De kallas ekosystemtjänster, eller naturens nyttor, och är ofta svåra eller omöjliga att ersätta på konstgjord väg. Tre fjärdedelar av våra grödor är beroende av insekters pollinering, och globalt är det värt flera hundra miljarder dollar per år.
Det är också vanligt att söka sig ut i naturen i rekreationssysfte och vi människor mår genrellt bra av att vistas i naturen. Vi blir ofta mindre stressade, löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Och ju finare naturen är desto bättre blir effekten. Det är också en ekosystemtjänst.
Så arbetar Ängelholms kommun med biologisk mångfald
Kommunen är ansvariga för att ta hand om grönområden och för att gynna pollinatörer och biologisk mångfald. När kommunen arbetar med och planerar för grönområden, parker, stränder och annan naturmiljö, ligger stort fokus och engagemang på de viktiga pollinatörerna.
Insatser som gynnar den biologiska mångfalden
Att låta ris ligga och gräset växa på vissa ställen är ett medvetet val för att gynna pollinatörer och den biologiska mångfalden.
Död ved och stubbar i skogen
Kanske har du noterat höga stubbar när du varit i skogen? Det är också en del av kommunens arbete för att främja artrikedomen. Både stubbar och död ved som får ligga kvar är trivsamma platser för många insekter, svampar, lavar och mossor.
När kommunen gallrar i naturområden väljer man noga ut vilka träd som sparas i syfte att bevara mångfalden. Det är till exempel arter som sälg och rönn, vars blommor ger mat till insekter och bären som kommer sedan uppskattas av fåglar. På så sätt skapas ett varierat och gynnsamt habitat för vilda djur och växter.
Ängar och pollinatörer
Flera av kommunens gräsytor har gjorts om till ängar, där gräset inte klipps utan slås en gång per år. Då trivs många olika ängsblommor som också lockar till sig de viktiga pollinatörerna. Ängarna hittar du bland annat i Tegelbruksparken och på Södra Utmarken.
Kommunen verkar också för att skapa en grönare stadsmiljö och mer hållbar utemiljö. På olika håll i kommunen finns till exempel bihotell och visningsrabatter för fjärilslarver, i pedagogiskt syfte för att inspirera och lära. Där andra kanske ser ett risstaket som bara är till för avskiljning, finns också möjligheten att skapa skydd och övervintringsplatser för insekter och smådjur.
Kompost och ett rikt mikroliv
Under marken finns ett myller av liv som inte syns. Det är inte bara daggmaskar och gråsuggor som hjälper till att bryta ner växtdelar till jord, utan en mängd så kallade mikroorganismer, små små levande organismer som inte syns med blotta ögat. Tack vare dem bildas både ny jord och näring till växterna. Därför är kompostering ett bra sätt att berika både mikrolivet i jorden och växterna som tar del av näringen.
En annan vinst med att låta gammalt ris och växtdelar ligga kvar och återvinnas som jord på platsen är färre transporter, och därmed mindre utsläpp.
Kommunen har en egen kompost för att återvinna sommarblommor och finare klipp från häckar och buskar. Jorden som bildas återanvänds bland annat till odlingslådorna i Tegelbruksparken.
Så kan du gynna den biologiska mångfalden
I Ängelholm utgör privata trädgårdar en stor del av staden och i hela Sverige är ytan lika stor som Gotland, så tillsammans kan vi göra stor skillnad. Har du en trädgård, balkong eller bor du i en bostadsrätt med gemensamma grönytor? Här får du tips på hur du kan bidra till att våra vilda grannar får det lite bättre.
Skapa en äng
Vilda pollinatörer i Sverige behöver en mängd olika växter som blommar vid olika tider på säsongen. Inhemska växtarter, alltså de som kommer från Sverige, gynnar fler arter än importerade växter eftersom våra insekter anpassat sig till den naturliga floran här under årtusenden.
Ängen bidrar till en mångfald av arter
Har du en trädgård kan du låta en del av gräsmattan växa upp till en äng. En äng var förr i tiden en mark som slogs en gång per år för att ge hö till djuren under vintern. De artrikaste ängarna kan ha skötts så i ett par hundra år.
Då har jorden magrats ut genom skörden av hö, så att ingen växt kan växa sig så stark att den konkurrerar ut andra. Istället skapas en mångfald av arter som i sin tur gynnar mängder av olika insekter. Idag finns bara några procent kvar av forna tiders ängsmarker, men konstgjorda ängar och "vildare" hörn av vår gräsmatta kan göra stor nytta för nyttiga pollinatörer.
Hitta en bra yta för ängen
Välj en lämplig del av trädgården. Den ska gärna vara solig och lite torr. Har du mager och sandig mark, är det den allra bästa.
Testa gärna att bara låta bli att klippa en yta ett år och se vilka blommor som naturligt dyker upp. Får du många blommor är det bäst att bara låta dem växa. Slå då din äng en gång per år och ta bort det slagna materialet.
Får du mest frodigt gräs och få blommor är marken för näringsrik. Då kan du prova att ta bort det översta lagret jord och blanda i mer sand för att ängsblommor ska trivas.
Dags att så
Många ängsfröblandningar innehåller blommor som ser färgglada ut men inte hör hemma på en äng.
- Välj därför inhemska fröer, eller samla fröer från ängsblommor i närheten.
- Se till att inte ta från fridlysta blommor, eller att du får med dig invasiva växter, om du samlar in själv.
- Så gärna på hösten men även tidig vår går bra. Du kan blanda fröerna med sand innan du strör ut dem, eftersom det behövs så lite fröer att det kan vara svårt att strö ut dem jämnt annars.
- Att strö ut fröerna direkt i gräsmattan funkar inte, de behöver lite blottad jord för att at sig. Är du för otålig för att vänta på att ängsfröna ska gro kan du komplettera med lite pluggplantor.
Ofta innehåller ängsfröblandningar man köper både ettåriga åkerogräs som blåklint och vallmo och de äkta ängsväxterna som är fleråriga men tar längre tid innan de gror och börjar blomma. Därför kommer utseendet på din äng förändras över tid och efter några år ser du vilka växter som verkligen trivs på just din växtplats.
Och dags att slå
Slå din äng en gång om året, och ta bort det slagna materialet. Tiden för slåtter är sensommar eller tidig höst, blommorna ska ha hunnit blomma och fröa av sig först. Slå helst med lie men grästrimmer eller att klippa med gräsklippare kan också gå. Undvik helst röjsåg med snöre. Vänta eventuellt några dagar med att räfsa ihop höet så att blommorna säkert hinner släppa sina frön.
Fortsätt så under många år för att kunna njuta av en vackert blommande och artrik liten äng!
Plantera växter som ger nektar och pollen
Hjälp bin och insekter att trivas
Oavsett om du har trädgård, uteplats eller balkong kan du plantera blommor som gör att pollinatörer trivs.
Välj olika växter som tillsammans blommar från vår till höst och att undvik att köpa växter som odlats med bekämpningsmedel. En del växter som marknadsförs som bivänliga kan ändå innehålla ämnen som är skadliga för bin. Fråga efter ekologiska plantor eller frön för att vara på den säkra sidan.
För den som inte har så mycket utrymme är även kryddväxter något som uppskattas av många. Timjan, mynta och mejram är populära bara du låter några kvistar gå upp i blom också.
På våren blommar gullviva, violer och vårlök. Under sommaren finns det massor att välja på, bland annat kantnepeta, rudbeckia, väddväxter så som åkervädd, anisisop och kärleksört.
Har du plats för buskar och träd ger sälg, och diverse olika frukt- och bärträd inte bara mat till människor utan även våra pollinatörer och fåglar, från tidig vår och inpå hösten.
Gör en bostad till bina
Förutom mat i form av nektar och pollen från blommor behöver våra pollinatörer också någonstans att bo. Vissa bor i håligheter i trä och andra gräver bon i sanden. Hjälp dem genom att bygga ett bihotell eller skapa en sandbädd!
Bihotell
Bihotell kan man köpa men det är också en rolig aktivitet för hela familjen att tillverka ett eget. Borra hål i vedträn, samla in vasstrån eller köp bambupinnar som är ihåliga och såga av i lämplig längd. Hålen ska gärna vara 10 cm djupa och behöver ha en bakvägg. Det ska alltså inte gå att titta rakt igenom hålet och ut på andra sidan. Ha gärna lite olika diameter på hålen så lockar du olika sorts bin till ditt hotell, mellan 2 och 7 mm är bra, de minsta hålen behöver inte heller vara lika djupa. Sätt eventuellt ett nät på framsidan av hotellet för att inte hackspettar och andra fåglar ska komma åt att plocka insekterna. Placera i ett soligt läge med lä, gärna nära dina blommande växter.
Sandbädd
Du kan också göra en sandbädd till alla de bin som bor i marken. Använd sand med grovlek 0-4 och lägg upp en sandhög i soligt läge. Har barnen vuxit ifrån sandlådan är den sanden precis rätt grovlek. Lagom storlek på högen är 1 meter lång och en halvmeter hög. Rensa lite ogräs ibland i din sandbädd så den inte växer igen.
Tillgång till vatten
Alla djur behöver vatten. Vissa bara för att dricka, andra lägger sina ägg och låter larver utvecklas i vattensamlingar och andra lever hela livet i och kring vattnet. En damm i trädgården blir till glädje för många, men också en vattenskål på balkongen gör stor nytta.
Dammen ska gärna vara solbelyst och ha flacka slänter. På så sätt kan till exempel groddjur ta sig upp ur dammen oavsett vattenståndet. Även fåglar och insekter ska nå att dricka när de sitter vid vattenkanten.
Ett fågelbad eller en bi-vattnare passar också på balkongen eller i den lilla trädgården. Lägg i lite fina stenar eller gamla spelkulor i en skål med vatten så att bina har någonstans att landa när de ska dricka. Klart!
Värna mörkret
Många djur är aktiva under natten
Alla djur är anpassade till den naturliga dygnsrytmen med ljusa dagar och mörka nätter. Många djur är aktiva på natten då de söker mat i skydd av mörkret. Med belysningen i våra städer rubbas dygnsrytmen för bland annat fladdermöss, nattlevande insekter och andra djur.
Insekter är anpassade för att orientera sig efter månen men istället dras de till lampornas sken och de kan fastna där tills de svälter ihjäl. Mycket utomhusbelysning kan ”dammsuga” omgivningarna på nattfjärilar.
Visste du att...
- ....en tredjedel av pollineringen sker av nattfjärilar?
- ...att en fladdermus kan äta 1 000 myggor i timmen?
Alltså: Genom att dra ner på belysningen kring trädgården hjälper du dem att hjälpa oss.
Minska på belysningen, särskilt sommartid
Viktigast är att minska den uppåtriktade belysningen, mot fasader eller punktbelysning av träd eftersom de når långt. Vill du ändå ha lampor ute kan du sätta timer på dem så de inte lyser hela natten, eller en avskärmning som gör att de inte lyser upp så stora områden. Det är särskilt viktigt under sommarhalvåret när flest djur är aktiva.
Sätt upp en holk
Hjälp fåglarna genom att sätta upp fågelholkar i trädgården. Även fladdermöss kan trivas i holkar, men då bör du bo i ett område utan för mycket gatljus och annan utomhusbelysning.
Ritningar till fågel- och fladdermusholkar hittar du gratis på nätet.
- Tänk på att inte använda impregnerat virke eller måla holken invändigt eftersom ämnena kan vara skadliga för djuren. Ohyvlat virke är bäst, då kan fågelungar få fäste när det är dags att hoppa ur holken.
En fågelholk ska inte sitta för soligt. Fladdermössen däremot mår oftast bättre av mer värme så deras holkar kan sitta i söderläge, och gärna ganska högt upp, med fri inflygning utan grenar i vägen.
Spara träd
Träd är riktiga hjältar! De renar luften från skadliga partiklar, fördröjer regnvatten vid skyfall, skänker skugga och svalka varma dagar och är hem till mängder av fåglar, insekter, svampar med mera.
Genom att spara träd, särskilt stora gamla träd, i din trädgård gör du både dig och naturen en tjänst. Är du rädd att trädet ska falla kan du kontakta en trädspecialist, arborist som kan göra en bedömning och hjälpa dig att beskära grenar eller annat så att trädet kan stå kvar. Har du inga träd kan du plantera nya. Frukt- och bärträd som blommar är också bra för pollinatörer och andra svenska trädslag ger mat och hem till många andra djur om de får växa sig stora.
Och du, till sist... det kan löna sig att vara lite lat
Låt trädgården vara ibland
Verkar det tidskrävande att göra något för den biologiska mångfalden? Det behöver det inte vara. Ofta är det bättre att vara lite lat.
Orkar du inte anlägga en äng kan du helt enkelt klippa gräsmattan lite mer sällan. Och en rishög som ligger kvar kan bli hem till både insekter och igelkottar.
Lycka till!
Sidinformation
- Publicerad:
- 2024-05-17
Fick du hjälp av informationen på sidan?
Med din feedback gör vi webbplatsen och informationen bättre.