Djur

Du som misstänker att djur far illa kan kontakta länsstyrelsens djurskyddsenhet. Om det är akut och länsstyrelsen inte går att nå, kontakta polisen. Du kan vara anonym när du anmäler vanvård av djur.

Anmälan om bristande djurhållning på länsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Du behöver särskilt tillstånd för att ha vissa djur inom detaljplanerat område. Är du osäker på om du bor inom detaljplanerat område kan du titta på vår karta:

Karta med detaljplaner

Tillståndsplikten gäller häst, nötkreatur, tupp eller fler än fem övriga fjäderfä eller pälsdjur som inte är sällskapsdjur. Fjäderfä eller pälsdjur kan förenklat sägas vara sällskapsdjur bara om de hålls inne i bostaden.

Läs mer i våra lokala Miljö- och hälsoskyddsföreskrifter

Från och med den 1 oktober 2021 ska du även registrera din djurhållning på Jordbruksverket.

Jordbruksverkets e-tjänst Registrera anläggning för djur och avelsmaterial samt registrera hästar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vilka gödselregler gäller?

Stallgödsel innehåller mycket kväve och fosfor. Dessa ämnen riskerar att vid felaktig hantering av gödseln läcka till yt- och grundvatten.

Samma krav för privatpersoner och företag

Enligt miljöbalkens försiktighetsprincip ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att motverka skador på miljön.

Hur ska en lagringsplats utformas?

Gödsel kan lagras på gödselplatta, i container eller motsvarande eller i vissa fall direkt på marken. Gödselplattan ska vara tät och effektivt hindra gödselvatten från att rinna ut i omgivningen. Att lagra gödseln direkt på marken bör endast ske vid tillfällig lagring eller vid kompostering av gödsel på åkermark där risken för växtnäringsläckage bedöms som liten. Lagringsplatsen ska väljas så att grannarna inte riskerar att störas av lukt och flugor.

Beräkning av lagringskapaciteten

Lagringskapaciteten bör vara så stor att gödseln kan lagras på ett lämpligt vis under de tider på året när spridning är olämplig eller förbjuden. För jordbruksföretag finns det krav på minst 6 månaders lagringskapacitet när du har fler än 2 djurenheter respektive 8 månaders lagringskapacitet vid mer än 10 djurenheter.

För att räkna ut hur många djurenheter du har och hur mycket gödsel dina djur producerar under ett år kan du använda de schablonvärden som du hittar hos Jordbruksverket.

Hur kan du hantera din gödsel?

Det finns olika alternativ för hur du hanterar den uppkomna gödseln:

• Du tar hand om gödseln själv på egen mark. Mer information om hantering av hästgödsel finns hos Jordbruksverket.
• Du hittar en lokal lantbrukare som vill ta emot gödseln.
• Du vänder dig till en privat entreprenör som tar emot gödsel. Både gödsellämnare (vid mer än 10 djurenheter) och jordbruksföretag som tar emot stallgödsel är skyldiga att anteckna mängd, datum och fosforinnehåll (alternativt djurslag och antal djur) på det gödsel som tas emot.

Regler kring spridning av gödsel på jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Vad gäller för husdjur?

Du som har husdjur berörs av flera olika regler varav vissa bara gäller för dig som bor i stan. Som djurägare ska du ha dina djur så att de inte stör andra mer än nödvändigt.

Blir du störd av husdjur kan du i första hand kontakta djurägaren, oftast kan man ganska enkelt hitta en lösning på problemen. Du kan även vända dig till kommunen som eventuellt kan ställa krav på åtgärder om störningen är så allvarlig att den kan bedömas som en olägenhet för människors hälsa.

Katter

Vi får ibland in frågor gällande katter som springer lösa och förorenar eller stör med jamande. Om du störs av katter kan du i första hand kontakta ägaren eller fastighetsägaren. Om du upplever att du fortfarande störs kan du kontakta miljöenheten som bedömer hur allvarlig störningen är. När störningar från katter har prövats rättsligt har det dock visat sig att de vanligaste störningarna normalt inte betraktas som en olägenhet för hälsan. Vi kan därför i de fallen inte ställa krav på åtgärder, men en bedömning av hur allvarlig störningen är kan göras i varje enskilt fall.

Att låta kastrera sin katt är ett bra sätt att se till att det inte föds för många, oönskade kattungar. Blir det för många katter på ett ställe utvandrar och förvildas de som inte kan hävda sig. Lösspringande katt som kan antas vara övergiven eller förvildad får enligt lag avlivas av den som är jakträttsinnehavare. Polismyndigheten måste dock ge tillstånd inom tätbebyggt område. Det finns inget generellt krav på att hålla sin katt i koppel eller att märka den, men vi rekommenderar att katten är id-märkt eller märkt med ett halsband med uppgift om ägarens namn, adress och telefonnummer. Utfodrar du katter är du också ansvarig för dem, som ansvarig är du skyldig att se till att de får mat och den vård de behöver.

Hundar

Vi får ibland frågor och klagomål på hundar och hur de sköts. Vanligast är att hunden lämnats ensam och skäller. Om du störs av hundar kan du i första hand ta kontakt med ägaren till hunden eller fastighetsägaren. Vi kan ibland ställa krav på åtgärder om störningen är så allvarlig att den kan bedömas som en olägenhet för människors hälsa. Om du träffar på lösspringande hundar ska du kontakta polisen.

Det finns två hundrastgårdar i Ängelholm där du kan släppa din hund lös, en i centrum och en på Nya Kungsgården.

Ängelholmskartan visar hundrastgårdarnas läge Länk till annan webbplats.(se kartlagret Leka/umgås/koppla av)

Hundbad och hund på stranden

Under badsäsongen (15 maj till 15 september) kan du bada hunden vid områdena norr om pirarmarna i Skälderviken på en sträcka av ca 75 meter (se skyltarna). Det finns även ett hundbad rakt nedanför utomhusbadet i Vejbystrand samt söder om Sibirien på en sträcka av ca 75 m. Även inom dessa områden måste du dock alltid ha sådan uppsikt över din hund att den inte stör andra badande eller besökare. Använd inte andra nedgångar till stranden än de som ligger närmast hundbaden och respektera att stranden i första hand är till för mänskliga besökare. 

Kaniner

Kaniner kan upplevas som ett problem då de oftast lever i stor flockar. De kan påverka grönområden såsom trädgårdar och parker då dem gnager på träd och buskar och gräver hål i marken.
I kaninbestånd ser man oftast stora svängningar, där man vissa år ser en markant ökning av kaniner, som sedan sjunker drastiskt igen då epidemier såsom kaninpest slår ut delar av populationer.

Råttor

Råttor är ett exempel på skadedjur som kan skapa stora problem i ett område.
Du som är fastighetsägare, förvaltare eller representerar en bostadsrättsförening har det huvudsakliga ansvaret för att bekämpa och motverka alla typer av skadedjur. Om du fått in skadedjur i din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och därefter det saneringsföretag som försäkringsbolaget rekommenderar.

Vad kan man själv göra om man upplever en störning?

Störningar på grund av vilda djur hanteras oftast inte som en olägenhet enligt miljöbalken. Det är främst om djuren medför en allvarlig olägenhet eller risk för människors hälsa och inga alternativ finns som skyddsjakt kan bli aktuell. Ofta behöver vi människor istället arbeta med hur vi förhåller oss till vilda djur. Om vilda djur orsakar skada eller olägenhet är det fastighetsägaren själv som ska vidta förebyggande åtgärder på sin mark. I första hand handlar det om åtgärder som gör att djuren tar sig någon annanstans för så länge det finns en gynnsam miljö kommer djuren komma tillbaka. Samtidigt som våra grönområden kan utgöra livsmiljöer för skadedjur är dom viktiga för att upprätthålla den biologiska mångfalden och de behöver skötas för att både människor och djur ska trivas där.

Tips på förebyggande åtgärder

• Se till att era avfallsbehållare och komposter är säkra och att det är rent och städat kring kärlen.
• Var noga med hur foder och spannmål förvaras.
• Lägg aldrig fågelmat direkt på marken. Använd fågelbord eller liknande och var noga med att hålla rent i området.
• Se till att fastighetens dörrar och liknande sluter tätt. Ett hål på 20 millimeter räcker för att en råtta ska ta sig in i fastigheten.
• Se till att vattenlåsen i dina golvbrunnar är fyllda med vatten och ta bort avloppsrör och ledningar som inte har någon funktion.
• Ta bort träd och buskar längs väggarna som kan ge skadedjuren skydd och dölja deras hål. Växtlighet gör det också lättare för dem att ta sig upp på balkonger och därifrån vidare in i bostaden.
• Nät, piggar och roterande föremål som förhindrar fåglar att sitta på vissa platser
• Lämna inte matrester kvar i naturen.
• Ofta behöver vi människor istället arbeta med hur vi förhåller oss till vilda djur. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna för att upprätthålla den biologiska mångfalden och de behöver skötas för att både människor och djur ska trivas där.
• Genom att låta bli att mata dem vid uteserveringar och ta hand om våra sopor ger vi dem inte anledning att bli närgångna. I grönområden kan kommunen se över buskagen och gallra om det blir för tätt och på så sätt minska antalet möjliga boplatser i områden där fåglarna är ett allt för stort störningsmoment. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna för att upprätthålla den biologiska mångfalden och de behöver skötas för att både människor och djur ska trivas där.

Varför trivs fåglarna i våra städer?

Många fåglar trivs mycket bra inne i våra städer och samhällen. Ofta beror det på att vi människor har skapat bra miljöer för dem. Fåglarna har lätt att hitta mat i städerna och här finns förhållandevis få rovfåglar. Städerna är också varmare än landsbygden vilket kan attrahera fåglarna.

När det är lite grönska i ett samhälle koncentreras fåglarna till de trädbestånd som finns och kan där upplevas som störande. I andra fall har fåglar flyttat in till städerna och häckar på byggnader för att människan har tagit deras naturliga livsmiljöer i anspråk.

Ängelholms kommun strävar efter hållbara tätorter där människor och fåglar kan existera tillsammans.

Hjälper det att skrämma bort eller bedriva skyddsjakt?

Att skrämma bort fåglar eller bedriva skyddsjakt hjälper ofta bara tillfälligt. Fåglar är ofta väldigt lättrörliga och om miljön är lämplig kommer andra fåglar att ta deras plats om de försvinner.

Fåglar är dessutom fridlysta enligt Artskyddsförordningen (2007:845) och skyddsjakt är bara tillåtet om de utgör en allvarlig och långvarig olägenhet.

Hur kan vi lära oss leva med fåglar i våra städer?

Vi människor behöver tänka på vårt beteende och på hur vi förhåller oss till fåglar i våra städer. Genom att låta bli att mata fåglar, exempelvis vid uteserveringar och genom att ta hand om våra sopor, ger vi dem inte anledning att bli närgångna.

Fågelsång och skrän räknas inte som en olägenhet utan är en del av fåglarnas naturliga beteende. Fåglar är mycket sällan närgångna eller aggressiva och skulle det hända så är det främst under tiden när deras ungar lär sig flyga.

Vad kan kommunen göra för att förebygga olägenhet?

Varje vår skickar Miljö- och tillståndsnämnden ut information till både privata och kommunala bostadsbolag om att de som fastighetsägare är ansvariga för att vidta åtgärder som försvåra häckning för fåglar.

I de grönområden där fåglar stör mycket, kan kommunen se över buskagen och gallra om det blir för tätt och på så sätt minska antalet möjliga boplatser. Samtidigt är våra grönområden viktiga miljöer i tätorterna för att upprätthålla den biologiska mångfalden och grönområdena behövs för både människor och djur.

Kommunen har avtal med skyddsjägare som har som uppdrag att ta hand om skadat vilt, men det är mycket sällsynt med behov av skyddsjakt på fåglar. Miljö- och tillståndsnämnden gör då en bedömning om det är motiverat med skyddsjakt, och tar först reda på vilka åtgärder som tidigare gjorts.

Vad kan du som boende göra för att förebygga olägenhet?

Du som bor i villa kan själv förebygga att fåglarna blir närgångna. Åtgärderna ska göras innan fåglarna blir fredade.

Fåglar är fredade under häckningssäsongen och denna varierar mellan olika arter. Då är det förbjudet att göra ingrepp i bon eller ta bort ägg och det är inte tillåtet att jaga fåglar.

Exempel på åtgärder som du som fastighetsägare kan göra innan häckningssäsongen:

• Förhindra att fåglar bygger bo i till exempel skorsten eller imkanaler genom att lägga hönsnät eller liknande över. Har du funderingar kan du vända dig till en sotare, de kan ge råd.
• Ta bort rester av bon från tidigare års häckningar och gör det så tidigt på året som möjligt.
• Piggar och tråd av stål kan sättas upp på takutsprång och hängrännor vilket förhindrar fåglar att sätta sig.
• Roterande skyltar och rovfågelsattrapper kan placeras ut som stör fåglarna genom rörelser, reflexer och färger.
• Mata inte småfåglar i närheten av ditt hus eller tomt. Bröd eller matrester lockar till sig både större fåglar och andra djur som råttor och möss.
  
• Håll rent runt soptunnor och komposter.
• Håll gröna ytor och gårdar rena från grenar och kvistar.
• Glesa ut i buskage och bland träd.
• Kontakta gärna ditt skadedjursbolag, de kan hjälpa dig att förebygga att fåglar bygger bon.

Bor du i lägenhet och störs av fåglar kan du ta kontakt med ditt bostadsbolag. Fråga vad de har gjort för förebyggande åtgärder för att förhindra att olägenhet uppstår. Bor du i bostadsrättsförening ska du vända dig till styrelsen.

Hur kan jag gå vidare?

Om du har läst ovanstående och gjort föreslagna åtgärder och det ändå skulle vara så att du har behov av att Miljö- och tillståndsnämnden startar upp ett ärende, är du välkommen att fylla i vår e-tjänst som finns här:

Anmälan om fåglar som stör i stadsmiljön Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fördjupning - ett rättsfall

Ett exempel på hur avvägningen gjorts mellan olägenhet för människors hälsa och artskyddet har prövats i en dom om en råkkoloni i Helsingborgs kommun år 2012 (M8510-11).

Den klagande angav att råkkolonin var mycket stor och störde med avföring i bostadsområdet och även på fönster, utdragna hundbajspåsar och fågelskränande som under tidiga morgontimmar höll boende i området vakna till den grad att vissa tog sömntabletter.

I domslutet konstateras att råkorna får anses vara ett naturligt förekommande inslag i stadsmiljön och därför får accepteras under den begränsade tid som störningen sker. Det innebär att artskyddet väger starkare än olägenhet för människors hälsa. Eftersom målet gick upp i Mark- och miljööverdomstolen kan det ses som en vägledande dom.

I Ängelholms kommun arbetar vi för att värna vilt och bevakar gynnsam bevarandestatus för fåglar och andra djur.

Skyddsjakt bedrivs då det kommer till vår kännedom om skadat vilt eller i undantagsfall för att hantera olägenheter som inte kan åtgärdas på annat sätt. I jaktlagstiftningen regleras hur skyddsjakt ska bedrivas i en kommun. Där anges att skyddsjakt får bedrivas med hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, av andra tvingande skäl som har ett allmänintresse, eller för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.