PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 4 000 ämnen. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.

PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande. Tre av de mer kända ämnena är PFOS, PFHxS och PFOA. PFOS bryts nästan inte alls ner i naturen. Det lagras i djur och natur. Det är sedan 2008 förbjudet att använda PFOS, men de övriga ämnena används fortfarande i många olika produkter, bland annat för klädimpregnering, ytbehandling och rengöring.

PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter och kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.

Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De kallas även per- och polyfluorerade ämnen, och högfluorerade ämnen.

PFAS är ett relativt nytt begrepp och fortfarande kan man hitta ord från förr, som “fluorkarboner” och “PFC “när företag pratar om PFAS. “Fluorkarbonfri” är till exempel fortfarande ett vanligt begrepp inom klädindustrin. Dessa gamla ord innefattar inte alltid hela gruppen PFAS, därför är det bra att fråga i butik om produkten man vill köpa verkligen är PFAS-fri.

Forskning pågår och för många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS kan påverka hälsan.

De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer. Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden. PFOA har klassats som möjligen cancerframkallande. Risken för sjukdom bedöms dock vara liten, utifrån den kunskap som finns i dag. PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem.

Arbets- och miljömedicin vid Lunds och Göteborgs universitet genomför en rad forskningsstudier kopplat till förekomst av PFAS i Ronneby kommun (se pfas.blogg.lu.se Länk till annan webbplats.).

Observera! PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.

Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur och koncentreras uppåt i näringskedjorna, framför allt i fisk. Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.

Det finns idag inga juridiska gränsvärden för PFAS i livsmedel och dricksvatten. Livsmedelsverket har därför tagit fram rekommendationer till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter om vilka åtgärder som bör vidtas för att sänka halterna av PFAS i dricksvatten på kort och lång sikt. Inom EU pågår för närvarande ett arbete för att ta fram juridiska gränsvärden som kommer att gälla i hela EU. Det finns dock olika rikt- och gränsvärden för PFAS i mark och i grundvatten. Värdena ändras och uppdateras efter hand som mer forskning görs.

Läs mer om PFAS på Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om förorenade områden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock vissa undantag.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.

Majoriteten av den PFAS vi får i oss kommer från föroreningar i mat och dricksvatten. Utsläpp till naturen sker vid tillverkningen av produkter (som till exempel köksredskap med Teflon), vid användning av produkterna (tex skidvalla och skönhetsprodukter) och när produkterna blir avfall.

Det finns två misstänkta platser där brandövning har skett som undersöks just nu.

Med anledning av att de PFAS-ämnen är så svåra att bryta ner förekommer de överallt i låga halter i vår miljö.

I samband med avveckling av F10 området år 2002 utförde Försvarsmakten omfattande undersökningsarbeten avseende föroreningssituationen i jord, grundvatten och sediment. Vid denna tidpunkt var effekterna av ämnet PFAS inte kända och därför gjordes inte undersökningar på det ämnet. När effekterna av ämnet PFAS blev kända började Försvarsmakten att undersöka områden där verksamhet fortfarande pågår eller har pågått tidigare. Sedan år 2012 har omfattande miljötekniska undersökningar avseende PFAS gjorts vid f.d. F10 området i syfte att kartlägga föreningssituationen.

Ja. Riskerna med PFAS är i första hand om man äter mat eller dricker vatten med höga halter av PFAS under en längre tid. Att människor eller djur dricker vattnet tillfälligt eller badar bedöms inte som farligt.

Ja. Bär och grönsaker tar inte upp några större halter av PFAS. Gräs inne på f.d. F10-området bör av försiktighetsskäl inte användas som bete.

Att äta grönsaker bevattnade med PFAS-påverkat vatten bedöms inte vara någon risk. Men är vattnet provtaget och överstiger åtgärdsgränsen på 90 nanogram per liter bör du inte fortsätta vattna med detta då det kan innebära att PFAS sprids till nya platser.

Nej, de prover vi tagit på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS alls eller mycket låga halter – långt under gränsen för när Livsmedelverkets rekommenderar åtgärder.

Inom det förorenade området finns en kommunal reservvattentäkt. Sedan 2003 har inget vatten därifrån använts i det kommunala dricksvattnet.

Försvarsmakten har tagit dricksvattenprover på alla privata brunnar vi känner till inom och i närheten av det konstaterat förorenade områden. Några brunnar har haft för höga halter och till dessa fastigheter har vi dragit fram kommunalt dricksvatten.

Prover kommer att tas av Försvarsmakten på tidigare provtagna brunnar i närheten av aktuellt område.

Om du har en egen brunn, som inte har provtagits, och bor i närheten av det förorenade området kan du kontakta kommunen för rådgivning om provtagning.

Det blir en kraftig utspädning av det vatten som rinner ut i Skälderviken, så halterna av PFAS där är mycket låga. Det är för tidigt att säga hur Skälderviken kommer att påverkas på lång sikt.

Prover på fisk från 2019 visar att det finns PFAS i lax och gädda i Kägleån och Rössjöholmsån. Det bedöms dock inte utifrån dagens riktvärde finnas behov av att begränsa intaget av fisk från området. Både vuxna och barn bedöms kunna äta fisk från området flera gånger i veckan utan risk. Skulle riktvärdet ändras i framtiden kan rekommendationen komma att förändras.

Inga prover har tagits på fisk i Skälderviken men eftersom halterna i fisk bör vara lägre i Skälderviken än i Kägleån och Rössjöholmsån pga. kraftig utspädning av vattnet i Skälderviken.

Ja. Föroreningarna har konstaterats komma från f.d. F10 och en nyligen framtagen ansvarsutredning visar att Försvarsmakten är ansvarig för orsaken och spridningarna av föroreningarna.

På området har även den kommunala räddningstjänsten varit med i olika brandövningar men det har konstaterats att brandskum inte använts vid dessa tillfällen.

Delar av området används idag som civil flygplats och flygplatsen som verksamhetsutövare har ett visst solidariskt ansvar att se till att föroreningen inte sprids vidare.

Ängelholms kommun driver reservvattentäkten vid Bjälleröds källor. Vattentäkten omsättningspumpas regelbundet och det vatten som pumpas upp släpps ut i Rössjöholmsån. Kommunen har därför också ett visst ansvar för spridning av föroreningen.

Det är den som orsakat föroreningen som är ansvarig för att sanera.

Än så länge finns det inga bra metoder för sanering men olika forskningsprojekt pågår. I första hand gäller det att spåra källan för att kunna minska spridningen och göra en bedömning om det finns något saneringsbehov.

Försvarsmakten är huvudman för flygplatsen och utreder om och hur en sanering av PFAS-haltig mark kan göras, både här i Ängelholm och på andra platser i landet.
På försvarsmaktens hemsida kan du läsa mer om deras arbete i frågan. Länk till annan webbplats.

Nej, miljö- och tillståndsnämnden i Ängelholms kommun är inte tillsynsmyndighet enligt miljölagstiftningen för verksamheten på f.d. F10. Det är istället försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) som har miljötillsynen på de anläggningar som använts av Försvarsmakten och som kan föra fram detta krav.

Kommunen via miljö- och tillståndsnämnden kan endast ställa krav på att inte sprida föroreningen vidare vid markarbeten exempel vid exploatering.

Nej, även om halterna på vissa platser är högre så bedöms det inte vara farligt. De barn som vistas inom området och de personer som arbetar på området bedöms inte heller vistas på de förorenade områdena under hela sin arbetsdag.

Inom gamla F10-området finns en förskola. Provtagning av marken kring förskolan har visat att det inte är någon fara för barnen att vistas och leka där.

Vid markarbeten på de misstänkta förorenade områdena bör arbetsmiljöåtgärder vidtas för att minska risken för exponering.

Tre av fyra platser med höga värden ligger inom inhägnat område vilket gör att personer normalt inte vistas här. Även den fjärde platsen bedöms besökas endast tillfälligt.

Ängelholms kommun har minskat omsättningspumpningen i vattentäkten till ett minimum för att minska utsläppen av PFAS-förorenat grundvatten till Rössjöholmsån.

Omsättningspumpning gör man bland annat för att pumpar och andra tekniska installationer inte ska förstöras. Det vatten som då pumpas upp ur vattentäkten släpps direkt vidare till Rössjöholmsån. Vi undersöker just nu om det finns några reningsmetoder vi kan använda och har anmält vårt intresse att vara med i ett forskningsprojekt för att hitta bra sätt att rena dricksvatten.

Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.

Du kanske har hört att det förekommer blodprovstagning. Det stämmer men dessa provtagningar sker inom olika forskningsprojekt, se mer info under fråga ”Hur farligt är PFAS för människor?”.