Många människor utsätts för buller i sin vardag, både i bostäder och i andra miljöer. Därför är det viktigt att du som fastighetsägare arbetar med skyddsåtgärder och åtgärder vid källan.

Vad är en god ljudmiljö?

Åtgärder för att minska buller leder sällan till att det blir helt tyst. Istället handlar det om att skapa goda eller godtagbara ljudmiljöer. I en god ljudmiljö ska man kunna sova ostört och föra ett samtal på ett bekvämt sätt. Det ska också finnas platser utomhus för återhämtning och rekreation där trafikbullret är så pass lågt att ljud som hör till platsen och som vi upplever som positiva kan få dominera, till exempel fågelkvitter i en park.

Buller påverkar vår hälsa

Buller är ett utbrett miljöproblem och den miljöstörning som berör störst antal människor i Sverige. I motsats till andra miljöproblem ökar bullret i samhället fortfarande och det är den enda miljöfaktor där antalet klagomål från allmänhetens ökar. Hur vi uppfattar buller och vad som gör att vi störs varierar mellan olika personer. Det beror även på typen av ljud och under vilken tid på dygnet ljudet uppstå. Även om vi inte upplever att vi störs kan buller leda till att vi sover sämre, har svårt att koppla av och svårt att höra vad som sägs i ett samtal.

Barn är extra känsliga för buller

Barns inlärning försämras mer av bullerstörningar än vuxnas. I synnerhet påverkas barn med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, adhd och barn med annat modersmål än det som talas i klassrummet.

Bullerkartläggning

Buller kan både mätas och beräknas. Beräkningar är den vanligaste metoden för att bedöma ljudnivån vid en viss plats och hur ljudet sprids.

Klagomål från hyresgäster

Som fastighetsägare kan du få in klagomål på bl.a. grannar, tvättstugor och ventilationssystem. I miljöbalken finns bestämmelser om undersökningsskyldighet. Där står det att verksamhetsutövaren måste göra de undersökningar av verksamheten som behövs för tillsynen. Det innebär att du som fastighetsägare kan vara skyldig att göra mätningar och andra kontroller om någon klagar på buller. En standardiserad mätmetod bör användas när man mäter.

Naturvårdsverket - Buller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsomyndigheten – Vägledningar och riktvärden för buller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Som fastighetsägare skall du se till att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet åtgärdas i befintliga offentliga lokaler och på allmänna platser.  Offentliga lokaler är sådana lokaler som riktar sig till och används av allmänheten, t. ex. affärslokaler, restauranger, samlingslokaler eller annan publik verksamhet. Bostäder och arbetslokaler omfattas inte av kraven.

Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas så snart som möjligt, om det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna.

Boverket - Enkelt avhjälpta hinder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fuktskador kan bero på läckage från tak, fönster, vattenledningar, avloppsstammar och toaletter. Mögelsvampar och mögelsporer förekommer naturligt både utom- och inomhus. Om det finns tillgång till fukt, syre och näring (trä, smuts och damm) kan mögel börja växa.

Fuktskador kan även leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial, vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften. Fukt och mögel kan orsaka hälsoproblem och det är vanligt att människor som vistas i fuktiga hus upplever irritation i luftvägar och ögon eller har problem med andnöd och hosta. För personer som har allergiska besvär, allergi i släkten eller känsliga luftvägar och slemhinnor finns anledning att vara extra försiktig. Barn och ungdomar är också extra känsliga.

Några tecken som kan tyda på att du har problem med fukt och mögel i din bostad:

• "Jordkällarliknande" lukt.
• Mögellukt i kläder och textilier.
• Synliga fuktskador, fuktfläckar och synlig mikrobiell tillväxt.
• Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter.
• Sprickor i putsytor och avflagnande färg.
• Omfattande kondens på fönstrens insida vid en temperatur av ca -5°C eller lägre.
  

Fuktskador måste åtgärdas

Alla typer av fukt- och mögelskador bör åtgärdas snarast. Det skadade materialet måste tas bort och ersättas med nytt. Gamla upptorkade fuktskador kan också ge hälsoproblem eftersom det kan finnas upptorkat mögel som kan spridas i inomhusluften.

Du kan arbeta förebyggande genom att:

• Se till att ventilationen i bostaden fungerar ordentligt, då minskar risken för fuktskador och i förlängningen angrepp av mögel och andra mikroorganismer. Detta gäller särskilt i badrum och kök där det ofta blir högre fuktnivåer.
• Hålla ventiler öppna och rengöra dem ofta.
• Förebygga och åtgärda fuktskador som beror på läckage utifrån.
  

Folkhälsomyndigheten- Fukt och mikroorganismer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsomyndigheten - luftkvalitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsomyndigheten – Temperatur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad som räknas som skadedjur beror på var djuren dyker upp och om de påverkar din hälsa eller miljön. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att åtgärda problem med skadedjur, oavsett vem som orsakat problemen.

Så minskar du risken för skadedjur

Städning är ett enkelt sätt att hålla skadedjur och ohyra borta. Håll rent i bostadsutrymmen, lagerlokaler, balkonger och liknande, så att insekter inte får chans att föröka sig. Fastigheten bör vara råttsäkrad så att gnagare inte kan komma in. Soprummen ska vara täta och soptunnorna bör alltid vara hela. Detsamma gäller för komposter.

Vid problem

Vid större angrepp av skadeinsekter eller skadedjur bör du kontakta det saneringsföretag som ditt försäkringsbolag rekommenderar. Sanering med bekämpningsmedel på allmän plats måste göras av ett saneringsföretag. De bekämpningsmedel som används ska vara godkända av Kemikalieinspektionen, KEMI.

Läs mer om bekämpningsmedel på Kemikalieinspektionens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansvar för sanering

Fastighetsägaren, förvaltaren eller bostadsrättsföreningens styrelse har det huvudsakliga ansvaret för att åtgärda problem med ohyra och skadedjur. Detta gäller även i de fall där hyresgästen har orsakat ohyran. Om du som fastighetsägare har problem i din fastighet ska du kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera att du har en skadedjursförsäkring. Därefter kontaktar du det saneringsföretag som försäkringsbolaget rekommenderar.

Läs mer om djur och skadedjur Öppnas i nytt fönster.

Hissar och vissa andra motordrivna anordningar ska kontrolleras för att garantera funktionen och säkerheten på hissen eller den motordrivna anordningen. Alla hissar ska kontrolleras innan de tas i bruk första gången eller efter ändring. Därefter ska de kontrolleras efter 1,5 år. Återkommande besiktningar görs därefter med olika intervaller beroende på vilken typ av hiss det är.

Läs mer om motodrivna anordningar på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Som fastighetsägare ansvarar du för att dina hyresgäster har en hälsosam boendemiljö och för att din verksamhet bedrivs på ett sätt som inte skadar miljön.

Som fastighetsägare till en bostadsfastighet där andra människor bor har man ett stort ansvar. Samma ansvar gäller för alla former av boenden: privata, kommunala och bostadsrättsföreningar. Det är du som är fastighetsägare som ansvarar för att förebygga och åtgärda problem som kan vara kopplade till bostaden. Egenkontrollen är till för att du ska upptäcka eventuella risker samt brister i tid genom förebyggande arbete.

Vad är egenkontroll?

Det är fastighetsägarens ansvar att känna till lagstiftningen i miljöbalken som berör verksamheten, men även andra lagar som kan gälla för verksamheten, till exempel Boverkets byggregler. Miljöbalken ställer krav på att en fastighetsägare ska ha egenkontroll. Det innebär att du ska bedriva ett löpande systematiskt miljö- och hälsoskyddsarbete för att förhindra att lokaler eller fastigheten påverkar människors hälsa eller miljön negativt. Egenkontroll handlar om att ta fram de rutiner som behövs för att leva upp till lagstiftningens krav med hänsyn till miljö och hälsa. Goda rutiner gör att ni kan upptäcka fel och brister tidigt – innan skadan har hunnit inträffa.

En bra och genomtänkt egenkontroll gör att du får bättre kontroll över din verksamhet, samtidigt som riskerna för påverkan på miljön och människors hälsa minskar.

Vad innebär tillsyn?

Miljö- och tillståndsnämnden utför tillsyn hos dig som är fastighetsägare för att kontrollera att miljöbalken följs och att det finns en fungerande egenkontroll. I samband med tillsyn kan rutiner för underhåll, felanmälan och klagomål samt inomhusmiljön komma att kontrolleras. I samband med tillsyn tar vi ut en avgift för handläggningen som motsvarar tiden som inspektören har lagt ner innan, under och efter inspektionen.

Läs mer om fastighetsägarens egenkontroll på Folkhälsomyndighetens webbplats  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska göras regelbundet, i de flesta byggnader. Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på vilken typ av byggnad och ventilationssystem du har. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. Kontrollanten ska också ge förslag till hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare, till exempel bostadsrättsföreningen, som ska se till att OVK utförs.

Läs mer om OVK på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Polyklorerade bifenyler som förkortas PCB är ett samlingsnamn för olika hälsoskadliga och svårnedbrytbara ämnen som är skadligt för människa och miljö. Trots att användningen är förbjuden sprids ändå PCB till miljön, genom byggnader och viss elektrisk utrustning. Du som äger industribyggnader eller flerbostadshus som är byggda eller renoverade under åren 1956-1973 är skyldig att inventera dessa. Resultatet ska redovisas till Miljö- och tillståndsnämnden.

Inventering av PCB

Du som äger industribyggnader eller flerbostadshus som är byggda eller renoverade under åren 1956-1973 är skyldig att inventera dessa. Inventeringsarbetet kan beställas av en konsult med kompetens att inventera PCB. Efter att en fastighet har inventerats ska resultatet rapporteras till Miljö- och tillståndsnämnden. Nämnden tar ut en timavgift för granskning av inventeringsrapporten. Timtaxan för år 2022 är 1052 kronor.

Sanering av PCB

Saneringen ska anmälas skriftligt till Miljö- och tillståndsnämnden minst tre veckor innan arbetet påbörjas. Om saneringen avser fogmassor ska även metod för sanering anges i anmälan. Fogmassor och halkskyddad golvmassa som innehåller PCB i en halt över 500 mg/kg ska avlägsnas snarast. Fogar och halkskyddade golv med lägre halt PCB (50-500 mg/kg) ska avlägsnas senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning. Nämnden tar ut en timavgift för handlägging av ärendet. Timtaxan för år 2022 är 1052 kronor.

Du som fastighetsägare ansvarar för att saneringen genomförs på bästa sätt med hänsyn till miljön och människors hälsa. Anlita ett saneringsföretag med dokumenterad kunskap och erfarenhet av PCB-saneringar och som vid saneringar arbetar enligt Svenska Fogbranschens Riksförbunds (SFRs) metod eller annan likvärdig metod. Allt avfall som uppstår i samband med saneringen ska hanteras som farligt avfall.

Läs mer på sidan Farligt avfall. Öppnas i nytt fönster.

Rivningslov

I samband med rivning av byggnader så måste du ansöka om rivningslov.

Läs mer på sidan Rivningslov Öppnas i nytt fönster.

Vägledning om PCB på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det enda sättet att ta reda på om din bostad innehåller radon är att mäta. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Om du inandas radon under lång tid finns risk att du utvecklar lungcancer. Är du dessutom rökare löper du större risk att drabbas.

Radon kommer från marken under och runt om huset, från vatten som används i hushållet eller från vissa sorters byggnadsmaterial. Det är viktigt att mäta radonhalten:

• Om du bygger ett nytt hus.
• Vid omfattande renovering eller ombyggnation.
• Vid förändring av ventilation eller uppvärmningssystem.
• Om det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.

Så mäter du radon

Vi tillhandahåller inte mätdosor för radon eller genomför radonmätningar. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för detta. För att mäta radon beställer du hem dosor som du placerar ut i byggnaden under 2-3 månader. Mätningen ska göras under oktober-april, alltså under eldningssäsongen.

När mätningen är klar skickar du tillbaka dosorna till laboratoriet för avläsning sedan får du ett protokoll med resultatet. Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3) och referensnivån för radon i inomhusluft ligger på 200 Bq/m3.

Du kan läsa mer om radon hos Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten. Hos Swedac kan du se en lista över ackreditrerade företag som mäter radon i inomhusluften.

Radon i Ängelholm Öppnas i nytt fönster.

Om radon på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Boverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Swedac Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I ljumma vattensystem kan de sjukdomsframkallande legionellabakterierna föröka sig. För att förhindra detta är det viktigt att varmvattnet vid tappstället ska vara tillräckligt varmt så att bakterierna inte överlever.

Vad är legionella?

Legionella är en bakterie som kan ge två typer av sjukdomar; legionärsjuka och pontiacfeber. Bakterien förekommer naturligt i naturen, men den kan också finnas i våra vattenledningssystem. På grund av detta finns riktlinjer vad gäller vattentemperatur. Bakterierna kan överleva i temperaturintervallet 0-50°C. Om temperaturen är mellan 20 och 45°C i vattenledningssystemen finns det risk för att legionellabakterier växer till.

Vilken temperatur ska det vara?

För bostäder gäller följande:

• Varmvattentemperaturen ska vid tappstället vara lägst 50°C för att undvika risk för legionella. Tappställe är kökskranar, duschar eller andra anordningar där du häller upp vatten.
• I varmvattenberedaren bör temperaturen vara minst 60°C.

Egenkontroll

Som fastighetsägare ska du ha förebyggande rutiner för att förebygga tillväxt av legionella i vatteninstallationer. Det kan vara som exempel vara rutiner för att genomföra regelbunden spolning vid tappställe och rutiner för åtgärder vid konstaterade förhöjda nivåer av legionella. Du ska regelbundet kontrollera varmvattentemperaturen genom manuell mätning minst en gång i kvartalet eller använda dig av ett övervakningssystem som larmar vid för låga temperaturer. Du kan läsa mer om legionella och skötsel av vattensystem hos Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten – Skötsel av vattensystem Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsomyndigheten – Legionella i miljön Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under regn dras löv och grenar med vattnet mot dagvattenledningarna i gatan. När skräp samlas på rännstensbrunnens galler kan detta orsaka översvämningar. Ditt ansvar som fastighetsägare är att rensa bort skräpet för att förhindra översvämningar på gatan. Samtidigt minskar du risken att vatten rinner in på din egen tomt.

Asbest består av små tråd och nålformiga mineralfibrer som kan orsaka allvarliga sjukdomar. Asbest användes förr i produkter med anledning av goda tekniska egenskaper som ökad hållfasthet samt isolerande egenskaper mot ljud och värme. Tillverkningen upphörde när det uppdagades att asbest var skadligt för hälsan vid tillverkning och hantering. Det är idag förbjudet att använda byggmaterial som innehåller asbest eftersom fibrerna kan skada lungor och framkalla cancer. Asbest finns i byggnadsmaterial som eternitplattor men kan även finnas i en mängd olika typer av byggnadsmaterial. Asbest utgör därför en hälsorisk vid ombyggnads-, reparations- och rivningsarbete. Det är därför viktigt att hantera den asbest som redan finns i våra hus på ett säkert sätt.

Sanering av asbest får bara utföras av firmor som har tillstånd för detta. Du kan kontakta Arbetsmiljöverket för att kontrollera att firman du vill anlita har tillstånd för att sanera asbest. Asbest räknas som farligt avfall och yrkesmässig transport av asbest får därför endast göras av den som gjort anmälan till Länsstyrelsen. Kontakta Arbetsmiljöverket för mer information om yrkesmässig hantering av asbest. Det kan krävas rivningslov för åtgärden. Kontakta bygglovsenheten om vad som gäller i ditt fall.

Arbetsmiljöverket - Asbest Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.