Gå till innehåll
Lyssna

Translate

Ängelholms startsida

E-tjänster


Min sida


Kontakt


Sök


Stäng


Meny


Stäng

Cookies används för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt. Genom att stanna kvar på webbplatsen godkänner du att den använder cookies.

Läs mer om cookies

För bästa upplevelse och funktion av denna webbplats vänligen aktivera javascript.

  • Utbildning och barnomsorg
  • Arbete
  • Omsorg och hjälp
  • Bygga, bo och miljö
  • Uppleva och göra
  • Trafik och stadsplanering
  • Kommun och politik
  • Företagare
  • Bygga, bo och miljö
  • Vår miljö och natur
  • Invasiva arter

Invasiva arter

På den här sidan kan du läsa om jättelokan, parkslide och vresrosen. Du får svar på frågan om vad kommunen gör i frågan om bekämpning av de främmande och invasiva växterna och tips på hur du själv går till väga.

Ett hot mot den biologiska mångfalden

En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.

Så bör du agera

Ansvaret för att bekämpa invasiva arter ligger på dig som fastighetsägare, vilket betyder att kommunen som regel bara bekämpar invasiva växter på kommunal mark. Vissa arter finns med på EU:s lista över invasiva arter. De är fastighetsägaren enligt lag skyldiga att bekämpa. Men även andra invasiva växter är viktiga att bli av med eftersom de vållar stora problem i naturen. Att bekämpa invasiva arter tar tid, och oavsett bekämpningsmetod behöver man oftast upprepa det flera gånger, ibland under många år. Läs därför här om hur du känner igen och bekämpar dessa växter på bästa sätt.

Upptäcker du invasiva arter på någon annans mark är det bra om du rapporterar in det på Artportalen eller invasivaarter.nu. Här kan både privatpersoner, ideella organisationer och myndigheter ta del av informationen. Om de växer på kommunens mark kan du felanmäla det via kommunens webbplats.

Rapportera in fynd på Artportalens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapportera in fynd på invasivaarter.nu (ingen inloggning krävs) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Felanmälan till kommunen Länk till annan webbplats.

Invasiva växter ska aldrig slängas som trädgårdsavfall. De sprider sig lätt via frön eller rotskott och ska därför förpackas i tätförslutna soppåsar. Lägg det i restavfallet hemma och på återvinningscentralen kontaktar du personalen och berättar att du har invasiva växter som du vill slänga.

Så arbetar kommunen med invasiva arter

Vi jobbar både förebyggande och ser till att vi inte planterar arter som kan bli invasiva i framtiden och med aktiv bekämpning. Flera arter har redan fått stor spridning i vår natur och där prioriterar vi så att bestånd i de mest känsliga områdena, så som naturreservat och andra naturområden hanteras först. När vi bekämpar invasiva arter arbetar vi efter skötselplaner. Det gör att vi kan följa upp arbetet under lång tid, vilket krävs för att arterna inte ska kunna komma tillbaka. Vi är en giftfri kommun och strävar därför efter att bekämpa med andra metoder än kemiska. Kemiska bekämpningsmedel orsakar stora skador på övrigt djur- och växtliv som vi vill bevara, samtidigt som den långvariga effekten på de invasiva arterna är okänd. Du kan läsa mer om hur bekämpning av de vanligaste arterna går till under flikarna nedan.

Läs mer:

Information om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EU:s lista över invasiva främmande arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information om invasiva arter på Länsstyrelsen i Skånes webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen jätteloka

Det säkraste kännetecknet för jättelokan är storleken (den kan bli 2-4 meter hög!) och dess parflikiga blad. Stammen är oftast grön och tydligt räfflad. Blomställningen kan bli upp till en halv meter i diameter och består av många små vita blommor.

Information om vad du gör om du blir bränd av jätteloka på Vårdguidens webbplats Länk till annan webbplats.

Jätteloka med vita blommor och stora parflikiga blad

Varför ska man bekämpa jätteloka?

Jättelokan är invasiv och konkurrerar effektivt ut andra växter. Den togs till Sverige från Asien som trädgårdsväxt men fick snabbt spridning utanför trädgårdar. Den sprider sig snabbt och kan etablera sig i många olika typer av miljöer. Därför är den ett hot mot värdefulla naturområden och biologisk mångfald. Dessutom innehåller lokans växtsaft ett ämne som i kombination med solljus orsakar utslag och brännskador. Jättelokan sprider sig med frön och problemen är som störst vid vattendragen. Växten finns dock även på annan mark, såsom i bostads- och industriområden. Jättelokan är med på EU:s lista över invasiva arter och därmed kräver lagen att den bekämpas.

Kommunens arbete mot jätteloka

Under år 2018 genomfördes inventering av jätteloka inom kommunen. Inventeringen visade att det är störst problem med jätteloka i områden intill Lerbäcken, Kägleån, Kärra och delar av Vege å.

Vi har tagit fram en särskild handlingsplan för bekämpning av jätteloka och bekämpar den återkommande på kommunens egen mark. Syftet med planen är att kraftigt minska bestånden av jätteloka och att se till att spridningen stoppas. Vi hoppas också att planen ska ge markägare ökad kunskap om arten och vikten av att bekämpa den.

Handlingsplan för bekämpning av jätteloka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur bekämpar jag jättelokan?

Du bör i första hand använda mekaniska metoder för att bekämpa jättelokan, t.ex. slåtter, rotkapning, plöjning och bete. Tänk på att skydda hud och ögon från stänk och kontakt med växten. För att få bäst effekt ska den mekaniska bekämpningen ske vid blomning, men innan frösättning. Det är viktigt att blomställningarna fraktas bort och förstörs genom bränning eftersom fröna kan mogna även om växten är avhuggen. Under hösten kan man bekämpa exemplar som blommar sent och nya groddplantor av frön som hunnit gro tidigt.

Bildmaterialet är producerat vid bekämpning av jätteloka i anslutning till Kägleån i Ängelholms kommun år 2019. I kameran höll Hanna Bengtsson, Ängelholms kommun. Traktorn kördes av Roland Johnsson, Norbergs Maskin & Transport AB. Liar, knivar och spadar hanterades av Lars Flodmark, Kägleåns Samfällighetsförening.

Video som visar maskinell mekanisk bekämpning med horisontellt roterande traktorburet aggregat.


Videon visar manuell mekanisk bekämpning med långskaftad lie. Huvudblomman som satt gröna frön huggs av nära fästet.

Redskap för manuell mekanisk bekämpning av jättelokan

Redskap för manuell mekanisk bekämpning av loka.

Redskap för manuell mekanisk bekämpning av jättelokan

Främre delen av en lie, ca 30 cm, fäst på ett teleskopskaft, cirka 2-4 m.

Läs mer:

Information om jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen parkslide

Parkslide (Reynoutria japonica) är en mycket invasiv art som ursprungligen infördes som en prydnadsväxt från östra Asien till Sverige och övriga Europa under 1800-talet.

Parksliden känns lättast igen på sin storlek och sina bambuliknande stjälkar. Den kan bli upp till tre meter hög och blommar mellan september och oktober. Blommorna är grönvita eller ibland rosa och växer i glesa förgrenade klasar. Bladen är stora och rundade.

Bild på parkslidens stora rundade blad.

Varför ska man bekämpa parkslide?

Parkslide orsakar stora problem både i naturen och i samhället. I Sverige fortplantar den sig främst vegetativt via långa och mycket komplexa jordstammar under marken. Detta gör parkslide nästintill omöjlig att bli av med, då överblivna rotdelar med en massa på så lite som 0,02 gram har påvisats kunna ge upphov till nya plantor i samband med grävning.

Arten är mycket konkurrenskraftig och tränger därför lätt undan andra växter på platser där den har etablerat sig. Det kan radikalt förändra livsmiljöerna negativt för många andra arter i samma område, både växter och djur.

Parkslide är inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden. Även ekonomiska intressen och olika typer av markanvändning är i riskzonen då artens kraftiga rotsystem kan tränga in i både byggnader och vattenledningar.

I Ängelholms kommun påträffas parkslide ofta längs med vattendrag, men bestånd kan även hittas på andra platser i kommunen, till exempel nära vägar och inne i bostadsområden.

Parkslide är än så länge inte med på EU:s lista över invasiva arter och det finns därför inget lagkrav på att den ska bekämpas. Men sådana krav kan komma och arten är lättare att bekämpa i ett tidigt skede, innan den hunnit växa till sig.

Kommunens arbete mot parkslide

I Ängelholm bekämpas arten främst med hjälp av hetvatten och slaghackning på kommunal mark, men även pensling av växtskyddsmedlet glyfosat på blad och andra delar ovan jord förekommer i enstaka fall. Hetvatten är den metod som tillämpas mest inom kommunen, då det anses vara den mest miljövänliga. Med denna metod sprutas upphettat vatten in i växtens rotsystem som tar död på plantan. Metoden är dock ganska dyr och resurskrävande, då stora mängder upphettat vatten krävs. Behandlingen behöver dessutom upprepas flera gånger under säsongen.

Hur bekämpar jag parkslide?

Undvik att försöka gräva upp växten med rötterna, då risken är stor att rotdelar som blir kvar i jorden triggas till att ge upphov till nya plantor på platsen. Om växten inte sprider sig eller du behöver gräva där av någon annan anledning kan det ofta vara bättre att ha beståndet under bevakning och låta det vara. Behöver du bekämpa parkslide krävs mycket sakkunskap eftersom felaktig bekämpning istället kan få motsatt effekt där växten stimuleras att sprida sig och skjuta fler skott. Professionell hjälp rekommenderas.

En metod som kan användas kallas ”knäck och täck”. Denna metod innebär att stjälkar och andra växtdelar ovan jord kontinuerligt bryts eller klipps av och lämnas in till förbränning i tätförslutna påsar. Detta steg följs upp med att täcka över området med markduk som tyngs ner med ett tjockt lager grus eller jord. Detta kan åtminstone begränsa tillväxten av parkslide på kortare sikt. För att vara säker på att växten inte skjuter nya skott kring kanterna på markduken, behöver den täcka ett större område än beståndet växte på. Parkslide kan nämligen skjuta upp till sju meter långa jordstammar med nya skott. 

  • Plantera aldrig parkslide.
  • Slå inte med hackande redskap - små delar av stammen kan slå rot och ge upphov till nya plantor.
  • Flytta inte jordmassor där parkslide finns eller har funnits.
  • Kompostera inte rötter eller växtdelar.
  • Släng inte rotbitar eller andra växtdelar ute i naturen – de kan bilda nya bestånd. 

Läs mer:

Information om parkslide på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen jättebalsamin

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en främmande och invasiv art som tros ha funnits i Sverige sedan någon gång efter år 1800. Arten förekommer naturligt i Himalaya, och kännetecknas av sina stora, främst rosa (och ibland vita) blommor och sågtandade blad. Denna ettåriga växt kan bli upp till 2,5 meter hög och påträffas ofta i stora bestånd på näringsrik mark eller i närheten av vattendrag.

Jättebalsamin sprider sig med hjälp av sina talrika frön, som bildas i tryckkänsliga fruktkapslar. Fröna slungas iväg från moderplantan, vilket i Sverige vanligen sker under perioden augusti-september. De kan spridas långa sträckor, vanligen via strömmande vatten men även genom oavsiktlig spridning av människor.

Höga plantor av jättebalsamin med rosa blommor bredvid ett vattendrag.

Varför ska man bekämpa jättebalsamin?

Jättebalsamin utgör ett hot mot den biologiska mångfalden då den ofta bildar mycket täta bestånd som lätt tränger undan all annan växtlighet. Förutom att konkurrera om plats och solljus konkurrerar arten med sin mycket rikliga produktion av pollen och nektar även om pollinerande insekter. Detta kan leda till minskad pollinering och därmed minskad frösättning för andra växter i samma område.

Den kan även indirekt orsaka jorderosion längs vattendrag med höga flödesnivåer vintertid. Eftersom den endast har ytliga rotsystem men kan ha trängt undan all annan växtlighet med djupare rötter finns det nämligen inget som håller kvar jorden när den vissnar på hösten.

Sedan år 2016 är det förbjudet i hela EU att sälja, odla, använda, transportera, byta och sätta ut jättebalsamin i naturen.

Så bekämpas jättebalsamin

Jämfört med andra invasiva växter såsom parkslide och jätteloka är jättebalsamin mycket enklare att bekämpa då den endast sprider sig med hjälp av frön. Arten är även känslig för bete och betas av de flesta betesdjur, vilket kan vara en fördel vid bekämpning av större bestånd. I fall med mycket små bestånd eller enstaka plantor räcker det oftast med att dra upp plantan eller plantorna med rötterna och lämna in på en återvinningsanläggning som brännbart i en väl försluten plastpåse.

Större bestånd av jättebalsamin kan klippas ner under försommaren för att undvika fortsatt fröbildning. Tänk på att inte klippa för tidigt då plantorna kan komma att skjuta nya blommande skott eller för sent då frön redan kan ha börjat bildas och sprida sig från platsen.

Läs mer:

Information om jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen gul skunkkalla

Gul skunkkalla kommer ursprungligen från Nordamerika och introducerades i Sverige som prydnadsväxt som planterades i fuktiga miljöer som bäckkanter och trädgårdsdammar.

Växten har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad och gula blommor i en kolv med ett stort, gult hölsterblad.

Klargula blommor av gul skunkkalla i våtmark

Varför ska man bekämpa gul skunkkalla?

Gul skunkkalla bildar stora bestånd och tränger undan andra arter. Effekterna på den biologiska mångfalden kan vara stora eftersom de gärna etablerar sig i ostörda naturområden som bäckar, kärr och sumpskogar.

Den är med på EU:s lista över invasiva arter och det är därför lag på att markägare ska bekämpa den.

I Sverige och Ängelholm är gul skunkkalla än så länge inte så vanlig. Vi har därför goda chanser att utrota den, innan den hinner sprida sig mer.

 Så bekämpas gul skunkkalla

Bestånd av gul skunkkalla ska grävas bort. Små plantor är lättast att gräva bort, medan större plantor är svårare då deras rötter går djupt. Se till att gräva bort så mycket av roten som möjligt så de inte bildar nya plantor.

Läs mer:
Information om gul skunkkalla på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen vresros

 Vresros "Rosa rugosa" är en invasiv art som tidigare har använts som sandbindare i dynområden. Det är en ca 1-2 m hög tätvuxen buske med stora mörkt rosa blommor och stora nypon som innehåller många frön. Vresrosor sprider sig långa sträckor via nyponens frön med hjälp av fåglar eller vatten och i sin närmiljö med underjordiska löpare.

Rosenbusken Vresros med mörkröda blommor och nypon växer i en vägkant. Foto.

 Varför ska man bekämpa vresros?

 Vresros är en mycket snabbväxande växt som tränger undan inhemska arter och kan förändra hela ekosystem. När den breder ut sig i dyn- och kustmiljöer kan vi inte längre använda dem för bad och rekreation och den påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Kommunens arbete mot vresros

Vresros är främst ett problem längst kusterna och bekämpas på några platser med hjälp av bete eller slaghackning. Den är dock väldigt vanlig och alla bestånd kan inte bekämpas. Det viktigaste för att begränsa utbredningen är därför att låta bli att plantera den.

Så kan du minska spridningen av vresros

Undvik att plantera vresros (Rosa rugosa), särskilt i sandiga områden. Försiktighet bör även tillämpas vid hantering av dess fröer. Enklaste sättet att bekämpa vresrosen är att gräva upp den med rötterna när växten fortfarande är liten. Även betande djur som äter upp skotten är ett effektivt sätt att bekämpa vresrosens utbredning.

Läs mer:
Information om vresros på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vresros är en invasiv växt

Vresros

Så känner du igen jätteslide

Precis som sin nära släkting parkslide är jätteslide en hög ört med bambuliknande stjälk. Växten kan bli upp till fyra meter hög. Stammen är ljusgrön eller rödtonad men inte fläckig som hos parkslide. De stora bladen är hjärtformade och kan bli mellan 20 och 40 centimeter långa. Jätteslide och parkslide kan korsa sig och bildar då hybridslide som ser ut som ett mellanting av de två arterna.

Jätteslide påminner om släktingen parkslide men har större blad. Foto.

Varför ska man begränsa jätteslide?

Jätteslide är mycket invasiv och kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom den tränger undan annan växtlighet. Den kan också skada strukturer i vägar eller byggnader med sina kraftiga rötter. Preics som parkslide är jättesliden mycket svår att bekämpa, och misslyckade bekämpningsförsök kan orsaka ytterligare spridning. Därför är det viktigt att hålla koll på bestånden för att se om de sprider sig. Om bestånden inte blir större är det bäst att låta jättesliden vara, men hålla den under uppsikt.

Kommunens arbete mot jätteslide

Jätteslide inventerades på kommunens mark sommaren 2022. Kommunen bedömer jätteslidebestånd efter sannolikheten att lyckas med bekämpningen, och håller dem annars under uppsikt. 

Så kan du minska spridningen av jätteslide

Bekämpa inte bestånd av jätteslide om du inte måste, och ta i så fall hjälp av expert. Håll bestånd på din mark under uppsikt för att se om de blir större från år till år. Undvik att gräva eller flytta jordmassor från området eller köra med maskiner som gräsklippare, trimmer eller traktor eftersom små växtdelar kan följa med till nya platser och föröka sig där.

Läs mer:

Information om parkslide, jätteslide och hybridslide på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen armeniskt björnbär

Armeniskt björnbär är en mycket kraftig björnbärsart som bildar höga och täta snår. Den har ofta typiska rosa tornar på stjälkarna, och taggar på mittnerven under bladen. Armeniskt björnbär är mörkgröna blad med vit undersida som sitter kvar hela vintern. På våren är dock hela stjälken med tornar grön. Den är lätt att förväxla med andra björnbärssorter och kan även blandas ihop med hallon som dock är mycket mindre och har klenare taggar, inte tornar på stjälkarna.

Varför ska man bekämpa armeniskt björnbär?

Armeniskt björnbär är invasiv och sprids lätt med frön, samtidigt som den breder ut sig med rötter och långa grenar som slår rot. Bären uppskattas av fåglar som tar med fröna till nya platser. De grova taggiga buskarna gör att naturområden växer igen och blir svåra att röra sig i.

Kommunens arbete mot armeniskt björnbär

Armeniskt björnbär inventerades på kommunens mark under sommaren 2022. På utvalda platser grävs den upp.

Så kan du minska spridningen av armeniskt björnbär

Undvik att plantera armeniskt björnbär och välj istället andra björnbärssorter som är mindre spridningsbenägna till din trädgård. Har du armeniskt björnbär på tomten kan du försöka gräva upp den med rötterna.

Läs mer och se bilder på armeniskt björnbär:

Information om armeniskt björnbär på SLU Artfaktas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen kanadensiskt gullris

Kanadensiskt gullris blir 50-200 cm hög och har många små blommor i gula ”vippor” i toppen. Den har smala blad med sågad kant. Den växer gärna i vägkanter, åkerrenar och på ängar. Kanadeniskt gullris är väldigt lik höstgullris, som också är invasiv. Det finns också en inhemsk gullrisart, men den har större blommor och är inte invasiv.

Kanadensiskt gullris är en hög blomsterväxt med långsmala gula vippor som blommor. Foto.

Varför ska man bekämpa kanadensiskt gullris?

Kanadensiskt gullris sprider sig snabbt med de många små, vindspriddda fröna. Varje planta kan ge upphov till flera tusen frön varje år. Den bildar också jordstammar från vilka det utsöndras giftiga substanser som hämmar andra växter i sin omgivning. Kanadensiskt gullris hotar vår naturliga ängsflora och de specialiserade pollinatörer som lever i den.

Kommunens arbete mot kanadensiskt gullris

Kommunen har ingen kanadensiskt gullris de egna planteringarna, och har under sommaren 2022 inventerat bestånd som spridit sig ut i naturområden och annan kommunal mark.

Så kan du minska spridningen av kanadensiskt gullris

Plantera inte kanadensiskt gullris i din trädgård. Har du redan arten i trädgården kan du gräva upp den, kapa rötterna eller slå av den. Det finns en risk för att slåtter kan trigga rotstammarna att sprida sig mer under jord. Du kan kompostera växtdelarna om de inte hunnit bilda frön och om du torkar dem först. Annars kan du lämna gullriset på återvinningscentralen. Vill du behålla den i din trädgård kan du klippa av blomställningarna när de blommat färdigt men innan de gått i frö. Lämna sedan som invasivt material på återvinningscentralen.

Läs mer:

Information om kanadensiskt gullris på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så känner du igen blomsterlupin

Lupinen är välkänd och omtyckt av många för sina vackra färger i lila, rosa och vitt. Stjälken är hårig och kan bli över en meter hög, och bladen sitter i grupper som påminner om fingrar på en hand.

Blomsterlupinen har lila blommor som växer i större bestånd längs ett dike. Foto.

Varför ska man bekämpa blomsterlupin?

Lupinen sprider sig snabbt med frön och konkurrerar som nektarkälla för insekter med inhemska växter som därmed missgynnas. Lupinen ändrar dessutom markkemin där den växer då den fixerar kväve från luften i sina rötter och gödslar därmed marken, vilket ställer till med problem för växter med lågt näringsbehov, så som sällsynta och känsliga ängsväxter.

Kommunens arbete mot blomsterlupin

Lupinen finns inte kvar i kommunala planteringar. Växten var en av de invasiva arter som inventerades på kommunens mark under sommaren 2022.

Så kan du minska spridningen av blomsterlupin

Köp eller plantera inte blomsterlupin i din trädgård. Har du den på din mark kan du dra upp den med rötterna och lämna växtavfallet till återvinningscentral, eller slå området flera gånger under växtsäsongen innan den sätter frön för att bekämpa den. Metoden behöver upprepas nästföljande säsong då nya frön kan ha grott.

Läs mer:

Information om blomsterlupin på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Publicerad 2023-01-31

Skriv ut
Dela

Frågor och svar

Ställ din fråga till kundtjänst

Andra sidor under ämnet Vår miljö och natur

  • Allemansrätten
  • Skyddad natur
  • Naturvårdsprogram
  • Strandskydd
  • Ängelholms kommuns miljöpris
  • Ängelholms miljöplan
  • Naturkartläggning 2022

Prenumerera på sidan

Fyll i din e-post adress nedan för att få e-post när sidan uppdateras. Du kan också välja att avregistrera dig.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Ge oss gärna feedback så att vi kan göra hemsidan och informationen bättre.



Ge oss din e-postadress om du vill ha återkoppling på din feedback.


Ge oss din e-postadress om du vill ha återkoppling på din feedback.

E-tjänster

  • Ängelholms kommun
  • Jobb Ängelholm
  • Järnvägens museum
  • Ängelholms gymnasieskola
  • Utbildning och barnomsorg
    • Förskola
      • Allmän förskola
      • Anmäla frånvaro och barnschema
      • Ansök eller säg upp barnomsorgsplats
      • Avgift och maxtaxa
      • Fristående förskola
      • Fronter, Tieto Edlevo och digitala verktyg
      • Hitta förskola
      • Hur vi arbetar inom förskolan
      • Tillämpningsregler för barnomsorg
    • Grundskola, grundsärskola och fritidshem
      • Hitta grundskola
      • Förskoleklass
      • Fritidshem
      • Fristående fritidshem
      • Val och byte av skola
      • Modersmålsundervisning
      • Särskola
      • Inför skolstart
      • Fronter, Tieto Edlevo och digitala verktyg
    • Gymnasieskola och gymnasiesärskola
      • Ängelholms gymnasieskola
      • Ansökan
      • Beställning av betygskopior
      • Karta med gymnasieskolorna i Ängelholm
      • Om du slutar eller inte går gymnasiet
      • Särskola
      • Inför skolstart
    • Vuxenutbildning
      • Studie- och yrkesvägledning
      • Gymnasiala kurser och yrkesutbildningar
      • SFI
      • Bli undersköterska
      • Gå säljutbildning
      • Grundläggande svenska
      • Komvux som särskild utbildning
      • Kontakta oss
      • Betygsbeställning
    • Att vara elev i Ängelholm
      • Barn- och utbildningslots
      • Beställning av betyg
      • Fronter, Tieto Edlevo och digitala verktyg
      • Frånvaro och ledighet
      • Inför skolstart
      • Kollektiv olycksfallsförsäkring
      • Läsårstider
      • Modersmålsundervisning
      • Skolmat och specialkost
      • Skolskjuts, resekort och inackordering
      • Studie- och yrkesvägledning och prao
      • Särskola
      • Val och byte av skola
    • För dig som är ny i Sverige
    • Kunskapsstaden Ängelholm
      • AFter school
      • Aktivitet förebygger
      • Doktorander i Lärande DIL
      • Fronter, Tieto Edlevo och digitala verktyg
      • Föräldrasamverkan
      • Kvalitet och utveckling
      • Mångfald, likabehandling- och toleransarbete
      • Projekt och satsningar
    • Barn- och elevhälsa
      • Basprogram för skolsköterska
    • Kulturskolan
    • Familjecentraler
      • Familjens hus Munka Ljungby
      • Familjens hus Nya torg
      • Socionomer på familjecentralerna
  • Arbete
    • Lediga jobb
    • Feriejobb för unga
    • Stöd till dig utan arbete
    • Jobbwebben
    • Kommunens aktivitetsansvar
    • Studie- och yrkesvägledning
      • Kommunalt aktivitetsansvar
      • Studie- och yrkesvägledning i grundskolan
      • Studie- och yrkesvägledning i gymnasiet
      • Studie- och yrkesvägledning i vuxenutbildning
    • Hjälp en Ängelholmare
      • Familjehem, jourhem, kontaktperson och kontaktfamilj
      • Bli kontaktperson åt någon med funktionsnedsättning (e-tjänst)
      • Bli ledsagare åt någon med funktionsnedsättning (e-tjänst)
      • Medlare vid ungdomsbrott
      • Att vara seniorvolontär
      • Gör gott - bli god man
    • Talang för människor
  • Omsorg och hjälp
    • Coronavirussjukdomen covid-19
      • Allmän information om covid-19
      • Äldre och funktionsstöd
      • Utbildning och barnomsorg
      • Företagare
      • Kultur och fritid
      • Känner du oro?
    • Äldre
      • Boende för äldre
      • Restaurangmeny
      • Volontärverksamhet
      • Renoveringsplan för särskilda boenden
      • Resor
      • Aktiviteter och hälsa
      • Taxor och avgifter inom äldreomsorgen
      • Hjälp och stöd i hemmet
      • Kvalité och resultat
      • Tillfällig vistelse
      • God man och förvaltare
    • Funktionsstöd
      • Personkretsar, insatser, ansökningsförfarande mm.
      • Bostad med särskild service
      • Avlösarservice i hemmet
      • Psykisk funktionsnedsättning
      • Personlig assistans
      • Daglig verksamhet
      • Korttidsvistelse för barn och ungdomar
      • Korttidstillsyn för skolungdom
      • Fritid och aktiviteter
      • Ledsagarservice
      • Kontaktperson
      • Taxor och avgifter inom funktionsstödet
    • Anhörigstöd
    • Hjälpmedel och välfärdsteknik
      • Hjälpmedel
      • Välfärdsteknik
    • Hälso- och sjukvård
    • Råd och stöd vid minnessvårigheter
    • Familj, vuxen, barn och unga
      • Missbruk och beroende
      • Familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer
      • Våld i nära relationer
      • Oro för barn och unga
      • Familjerätt
      • Medling vid ungdomsbrott
      • Familjerådgivning
      • Fältgruppen
      • Föräldrakurser
      • Stödgrupper för barn
      • Älvan - Familjegrupp och Resursteam
      • Webbplatsen Förälder i Ängelholm
    • Socialt och ekonomiskt stöd
      • Ekonomiskt bistånd
      • Boende och rådgivning avseende boende
      • Budget och skuldrådgivning
      • Anmäla dödsbo
      • Stiftelser och fonder
      • Nattjour
    • Stora händelser i livet
      • Borgerlig vigsel
      • Fader- och föräldraskapsbekräftelse
      • Dödsboanmälan
    • Konsumentrådgivning
    • God man och förvaltare
      • Gör gott. Bli god man
      • Till dig som behöver god man eller förvaltare
      • Till dig som är god man eller förvaltare
      • Till dig som är förälder eller förmyndare
      • Förvaltarfrihetsbevis
      • Aktuell information
  • Bygga, bo och miljö
    • Allt för dig som bor här
      • Avfall och återvinning
      • Vatten och avlopp
      • Solkarta
      • Djur
      • Bostad och hälsa
      • Bostadsanpassning
      • Betala faktura till Ängelholms kommun
      • Energi- och klimatrådgivning
      • Kommunala bygg- och infrastrukturprojekt
      • Föroreningar i marken från gamla F10
      • Säkerhet, trygghet och kris
    • Bygga nytt, ändra eller riva
      • Anmälningspliktiga arbeten
      • Ansökan, handlingar och avgifter
      • Behöver du bygglov? A-Ö
      • Bygglovsprocessen
      • Ej bygglovs- eller anmälningspliktiga arbeten
      • Investeringsstöd för energieffektiva åtgärder i en- eller tvåbostadshus
      • Kart- och mättjänster
      • Kulturhistorisk miljö
      • Marklov, rivningslov, tidsbegränsade lov och förhandsbesked
      • Rutiner vid borrning och markarbeten
      • Solkarta
      • Staket, plank, mur och häck
      • Strandskydd
      • Tekniska krav, kontroller och besked
      • Tillsyn
    • Bostäder och mark
      • Fastighetsägare för hyresrätter
      • Lediga tomter
      • Markanvisningar
      • Lägenhets- och adressregister
      • Fastighetsägarens ansvar
      • Radon i Ängelholm
    • Kommunens planarbete
      • Karta med detaljplaner
      • Pågående detaljplaner
      • Lagakraftvunna detaljplaner
      • Om detaljplaner
      • Så upprättas en detaljplan
      • Så läser du en detaljplan
      • Översiktsplan 2035
      • Planprogram
    • Vår miljö och natur
      • Allemansrätten
      • Skyddad natur
      • Invasiva arter
      • Naturvårdsprogram
      • Strandskydd
      • Ängelholms kommuns miljöpris
      • Ängelholms miljöplan
      • Naturkartläggning 2022
    • Livsmedel
      • Klagomål på livsmedel
      • Livsmedelskontroll
      • Matförgiftning
  • Uppleva och göra
    • Bibliotek
      • "Låna" en idrottsupplevelse
      • Bibliotekens webbplats med katalog och öppettider
      • Bokbussen
      • Kalender - det händer på biblioteken
      • Mina sidor (omlån, lånetider och reservationer)
    • Bidrag, sponsring och priser
      • Priser och nomineringar
      • Evenemangsbidrag
      • Sponsring till elitidrott
      • Föreningsbidrag
    • Boka lokal eller anläggning
    • Idrott, motion och friluftsliv
      • Leder och motionsslingor
      • Inomhus- och utomhusbad, stränder och Rönneå
      • Ängelholms skateboardpark
      • Ängelholms discgolfbana
      • Utegym
      • Längdskidor
      • Pytteskogen
      • Fritidsbanken
      • Istider för allmänhetens åkning
    • Järnvägens Museum
    • Kultur
      • Platser för kultur
      • Offentlig konst
      • Kulturskolan
      • Nationaldagsfirande i Hembygdsparken
      • Ljusfesten
    • Turistcenter
    • Ung i Ängelholm
      • Ungdomschatten
      • Fältgruppen
      • Mötesplatser för ungdomar
      • Ungdomsgruppen
      • Människan bakom uniformen
      • Ungdomsfullmäktige
      • Ung med funktionsnedsättning
    • Uppleva Rönne å
      • Naturturism Rönne å och Ringsjön – en förstudie
      • Projekt Destination Rönne å och Ringsjön
    • Starta och driva föreningar
      • Att starta en förening
      • Anordna lotteri
      • Alla studieförbund i Ängelholms kommun
      • Föreningsbidrag
      • Alla föreningar i Ängelholms kommun
  • Trafik och stadsplanering
    • Kommunala bygg- och infrastrukturprojekt
    • Trafik och gator
      • Cykling och cykelvägar
      • Enskilda vägar
      • Grävtillstånd
      • Dagvattenbrunnar
      • Regler för skymmande växtlighet
      • Trafikanordningsplan
      • Hastighetsgränser
      • Buss och Tåg (Skånetrafiken)
      • Tågvägledning
      • Tillstånd för ny eller ändrad utfart
      • Planerade asfaltsarbeten 2022
    • Renhållning och snöröjning
      • Gatusopning
      • Snöröjning
      • NSR:s webbplats
    • Parkering
      • Betala parkering
      • Centrala parkeringsplatser
      • P-skiva
      • Husbil
      • MC- och mopedparkering
      • Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning
      • Parkeringsböter
      • Laddplatser för bil
    • Våra allmänna platser
      • Lekplatser
      • Parker
      • Offentliga toaletter
      • Inomhus- och utomhusbad, stränder och Rönneå
      • Pytteskogen
    • Samhällsutveckling och planering
      • Bredband och Wi-Fi
      • Kommunens planarbete
      • Smart Stad
      • Utveckling av Ängelholms tätorter och landsbygd
      • Ängelholms 3D-stadsmodell
    • Felanmälan
    • Ängelholmspaketet
    • Stationsområdet
      • Så blir livet i Stationsområdet
      • Delprojekt och bostäder
      • Planer som gäller för stadsdelen
      • En hållbar stadsdel
      • För exploatörer och markägare
      • Identitet och historia
  • Kommun och politik
    • Politik och demokrati
      • Kommunfullmäktige
      • Kommunfullmäktiges beredningar
      • Kommunstyrelsen och arbetsutskott
      • Nämnder och arbetsutskott
      • Kontakta dina politiker
      • Kommunägda bolag
      • Kommunrevisionen
      • Styrgrupper och rådgivande grupper
      • Visselblåsning
    • Kommunens organisation
      • Kommunens verksamheter
      • Agila Ängelholm
    • Så här styrs Ängelholms kommun
      • Hur styrs kommunen?
      • Kommunens planarbete
      • Lokala ordningsregler
      • Styrdokument
    • Ängelholm gör det omöjliga möjligt
      • Ansök om pengar från Ängelholms kommuns visionsfond
      • Så har visionen tagits fram
      • Visionsdagen 2022
    • Hållbar utveckling
    • Din möjlighet att påverka
      • Felanmälan
      • Lämna en synpunkt
      • Ängelholmsförslaget
      • Lämna beröm eller klagomål
      • Medborgardialog
      • Överklaga ett beslut
      • Kontakta dina politiker
    • Möten och allmänna handlingar
      • Diarium
      • Kommunarkivet
      • Sammanträdesdatum, protokoll och ärendelistor
      • Taxa vid utlämning av allmänna handlingar
      • Webbsändningar av Kommunfullmäktige
    • Kommunfakta
      • Ängelholms ambassadörer
      • Befolkning och statistik
      • Ängelholms historia
      • Sociala medier
      • Pressrum
      • Valresultat och mandatfördelning
      • SCB Kommunfakta
      • Områdesbeskrivning
      • Grafisk profil och varumärkespolicy
    • Resultat och kvalitet
      • Mål, ekonomi och budget
      • Årsredovisning
      • Kommunens kvalitet i korthet
      • Kvalitetsdeklarationer
      • SCB Medborgarundersökningen
      • Samarbeten
      • Jämförelser, nyckeltal och Öppna data
    • Anslagstavla
      • Arkiverade anslag
    • Säkerhet, trygghet och kris
      • Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
      • Farlig verksamhet
      • Förebygga självmord, suicidprevention
      • Förtroendevaldas säkerhet
      • Krisberedskap och totalförsvar
      • Olycksförebyggande arbete
      • Spara energi och pengar
      • Ukraina och läget i omvärlden
  • Företagare
    • Företagande i Ängelholms kommun
    • Företags- och evenemangslotsen
    • Bygga nytt, ändra och riva
      • Anmälningspliktiga arbeten
      • Ansökan och handlingar
      • Bygglov A-Ö
      • Bygglovsprocessen
      • Ej anmälningspliktiga arbeten
      • Kulturhistorisk miljö
      • Marklov, rivningslov och förhandsbesked
      • Staket, plank, mur och häck
      • Strandskydd
      • Tekniska krav, kontroller och besked
      • Tillsyn
      • Solkarta
    • Tillstånd, regler och tillsyn
      • Serveringstillstånd för alkohol
      • Hälsoskydd
      • Livsmedel
      • Miljöskydd
      • Lantbruk
      • Receptfria läkemedel, tobak och e-cigaretter
      • Torghandel, loppis och streetfood
    • Upphandling, inköp och leverantörsfaktura
      • Hitta avtal i e-avrop
      • Upphandling
      • Inköpspolicy
      • Elektroniska inköp
      • E-faktura leverantör
    • Mark och lokaler
    • Energi- och klimatrådgivning
    • Nyttjande av offentlig plats
      • Tillstånd och taxor för nyttjande av offentlig plats
      • Gatupratare
      • Uteservering
      • Torghandel och loppis
    • PRAO i Ängelholms kommun
  • Fördjupning
    • Fakta, statistik och kartor
      • Kartor och GIS
    • Projekt och samarbeten
      • Forskningsprojekt
      • Projekt inom näringsliv och arbete
      • Projekt inom samhälle
    • Så arbetar vi med
      • Frånvaroanmälan till förskola och skola samt Kulturskola
      • Klimatanpassning
      • Livsmedelsinspektion
      • Lokaler
      • Personuppgiftshantering
      • Rening av spillvatten

Kontakta oss

0431-870 00
info@engelholm.se
Chatta med oss
Fler kontaktuppg.
212000-0977

Kundtjänst öppettider

Mån-tor 8-17 (inkl. chatt)

Fre 8-16 (inkl. chatt)

Mån-tor:

7:30-17

Fredag:

8-16

Hjälpmedel

Translate

Information

Hantering av personuppgifter
Om webbplatsen
Pressrum

Tjänster

Anslagstavla
Frågor och svar
Min sida
E-tjänster
Felanmälan
Visselblåsarfunktion

Följ oss

Facebook
Instagram
LinkedIn
Twitter
Youtube