Natura 2000-områden

Djurholmamossen är belägen på Hallandsåsen norr om Västersjön och består av högmossar, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn samt skogbevuxen myr. Området har stor betydelse för de hydrologiska förhållandena på Hallandsåsen samt för djurlivet på åsen, med bland annat fågelarter såsom orre, spillkråka, tjäder, mindre hackspett och morkulla. 

Information om Djurholmamossen på Länsstyrelsen Skånes webbplats Länk till annan webbplats.

Århultsbäcken är belägen norr om Västersjön där bäcken rinner genom en djup ravin. Området är bevuxet med alluvial lövskog som tidvis översvämmas. På norra sluttningen finns bokskog av fryletyp, som kännetecknas av en kontinuitet av träd i olika åldrar, förekomst av livsmiljöer (till exempel död ved i form av grenar, torrträd eller hålträd i olika nedbrytningsstadier, eller gamla och grova träd) för lavar, mossor, svampar och insekter. Naturtypen utvecklas genom en naturlig dynamik som omfattar naturliga störningar, till exempel stormfällningar och insektsangrepp.

Ängelholms kronopark är beläget strax utanför Ängelholms tätort och används flitigt för fritids- och rekreationsändamål. På 1500-talet hade omfattande trädavverkning resulterat i ett helt öppet landskap i kronoparken, vilket gav upphov till stora problem med vinderosion och sandflykt. För att få bukt med detta påbörjades 1739 ett storskaligt återplanteringsprogram. De äldsta delarna av skogen är från denna tid.

Området består av olika typer av sandbankar och sanddyner, barrskog och lövsumpskogar av fennoskandisk typ. Ett rikt djurliv finns i området, med fågelarter såsom till exempel bivråk, fisktärna, fältpiplärka, nattskärra men även grod- och kräldjur som till exempel större vattensalamandrar.

Skäldervikens södra kust är ett särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet som delvis överlappar ett område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Området är uppdelat i tre delar, där de östra delarna består av två små öar med sanddyner och stranddungar och den västra delen är en åmynning med sandbankar och en mindre halvö.

Kusten är huvudsakligen platt och består av morän och grunda vatten, med öppet ängslandskap och sandklitter. Det finns många sällsynta växter och området är av stor betydelse för fågellivet, främst vattenfåglar såsom blå och brun kärrhök, brushane, fiskgjuse, grönbena.