Naturreservat
I naturreservaten skyddas och vårdas många av de mest värdefulla naturområdena i kommunen. Det är länsstyrelsen eller kommunen som kan bilda naturreservat, men initiativet kan komma från vem som helst. Till varje beslutat naturreservat finns det föreskrifter och skötselplaner
Magnarps strandmarker är Ängelholms första kommunala naturreservat. Beslutet trädde ikraft i september 2016. Syftet med naturreservatet är att bevara och utveckla den biologiska mångfalden samt natur- och friluftsvärden i strandmiljön. Dessa miljöer omfattar såväl hedområdet som strandskogen. Målet med skötselplanen för naturreservatet är att återskapa en hävdad strandhed och en välskött strandskog.
Information om Magnarps stradmarker på Länsstyrelsen Skånes webbplats
Hålebäckseröds naturreservat ligger i Ängelholms kommun, drygt tre kilometer (fågelvägen) norr om Hjärnarps kyrka, på Hallandsåsen. Naturreservatet domineras av bokskog som sluttar ner mot Kägleån i de nordvästra delarna. Hela naturreservatet omfattas av strandskydd.
Landskapet omkring Hålebäckseröd är omväxlande och utgörs av barrskog, lövskog, åker och betesmark. Nordväst om reservatet ligger en nyckelbiotop med vidkroniga, grova bokar och stora hydrologiska värden. I området finns mycket död ved, som är en värdefull miljö för många ovanliga insektsarter. Det finns även gott om vedsvampar och tickor. I närområdet till naturreservatet finns fina ängs- och betesmarker. Bebyggelsen runtom reservatet är begränsad och utspridd.
Information om Hålebäckseröd på Länsstyrelsen Skånes webbplats
Ängelholms strandskog har med sina mäktiga sanddyner blivit ett naturreservat. Den långa sandstranden med de höga dynerna och tallskogen strax innanför är ett populärt friluftsområde som utnyttjas flitigt som badplats och strövområde.
Det är också ett unikt naturområde med nordvästra Skånes enda sammanhängande dynlandskap. Större delen av naturreservatet är trädbeklädda dyner. Det är rester av den skog som planterades som skydd längs kusterna under 1800-talet för att minska sandflykt. Närmare havet finns trädlösa, böljande sanddyner, där vresros och bergstall tyvärr har tagit över.
Sedan 2008 pågår ett arbete med att återskapa sanddynerna med dess mosaik av sandblottor och gräshed med risvegetation. Sandflykten är inte längre ett hot och genom att röja bort vresros, björk och tall kan det ursprungliga dynlandskapet återställas. Förhoppningsvis kommer då fältpiplärkan och andra typiska arter tillbaka till området.
Information om Ängelholms strandskog på Länsstyrelsen Skånes webbplats
Naturreservatet Prästängen ligger nära Tåstarp och är väl värt ett besök. Speciellt är att åka dit under tidig vår då det är ett hav av vitsippor med tak av stora greniga ekar som är upp emot 150 år gamla.
Prästängen är ett av våra mindre naturreservat som ska vittna om hur vissa delar av lerslätten kunde se ut under tidigt 1800-tal. På Kristi - Himmelfärdsdag firas här tidig gudstjänst i det gröna. Psalmsången och kyrkokören får då försöka överrösta den intensiva fågelsången. Området som är cirka tre hektar stort, är i dag mera ek-hasselskog
än en äng.
Prästens äng har gjort skäl för namnet från en tid till en annan. Fram till laga skifte 1831 har stora delar av området hållits i hävd. Därefter fick sly och ”surskog” växa upp. På slutet av 1800 talet slogs hö, som prästen skulle ha, och därefter följde en lång period då platsen betades av hästar kor och grisar. Ekarna var då väletablerade. På 30-talet upphörde hävden och området sköttes ”som skog” till 1967 då Skogsvårdsstyrelsen övertog skötseln. Utglesning, röjning och slåtter har därefter företagits i flera omgångar. Vid inventering 1977 noterades 130 kärlväxter varav några med större botaniskt intresse som t.ex. smörboll, grönvit nattviol, skogsknipprot och stor bockrot.
Sista halvan av 90-talet har Prästängen lämnats åt sitt öde och sly och buskar har åter fått breda ut sig. Kommunen har sedan gått in med åtgärder för att återställa de slåttrade ytorna och hålla stigen öppen.
Djurholmamossen är belägen på Hallandsåsen norr om Västersjön och består av högmossar, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn samt skogbevuxen myr. Området har stor betydelse för de hydrologiska förhållandena på Hallandsåsen samt för djurlivet på åsen, med bland annat fågelarter såsom orre, spillkråka, tjäder, mindre hackspett och morkulla.
Information om Djurholmamossen på Länsstyrelsen Skånes webbplats