Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet omfattar alla verksamheter som på något sätt kan innebära risk för negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön. Du som driver en verksamhet som klassas som miljöfarlig behöver känna till vilka regler som gäller i ditt fall.

Allmänt om miljöfarlig verksamhet

Exempel på ”miljöfarlig verksamhet” är verksamheter som som innebär risk för utsläpp av skadliga ämnen till mark, luft eller vatten. Det kan också betyda att verksamheten ger upphov till störande buller, skakningar, skarpt ljus eller transporter. Industriverksamhet, fordonsservice, lantbrukets djurhållning och utsläpp i avloppsvattnet är fler exempel på miljöfarliga verksamheter.

  • I Miljöbalken används begreppet "olägenhet". Det betyder att verksamheten har en negativ påverkan på människors hälsa eller på miljön.

Kommunen bedriver miljöskyddsarbete. Det innebär att kommunen är tillsynsansvarig för verksamheter som kan medföra negativ påverkan på miljön eller på människors hälsa.

Anmälan eller tillstånd

Miljöfarliga verksamheter delas in i olika grupper:

  • Tillståndspliktiga, så kallade A- och B-anläggningar
  • Anmälningspliktiga, C-anläggningar
  • Verksamheter som varken är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

I Miljöprövningsförordningen kan du läsa om vilka verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Det är lagen, Miljöbalken, som styr detta.

De verksamheter som inte finns med i Miljöprövningsförordningen kräver vare sig tillstånd eller anmälan, men Miljöbalkens regler gäller även för dessa verksamheter, som också berörs av tillsyn.

Ansök om tillstånd för A- eller B-anläggning

Om du vill bedriva en tillståndspliktig verksamhet ska du först skicka en tillståndsansökan till Länsstyrelsen i Skåne.

Gör en anmälan för C-anläggning

För att få bedriva en anmälningspliktig verksamhet måste du minst sex veckor i förväg lämna in en anmälan till Ängelholms kommun. Det är Miljö- och tillståndsnämnden som är ansvarig myndighet.

Syftet med anmälningsplikten är för att kommunen ska bedöma om verksamheten uppfyller de krav som ställs enligt miljölagstiftningen.

Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att vi ska kunna bedöma verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan. När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett kan nämnden besluta om försiktighetsåtgärder eller förbjuda verksamheten om det behövs. Nämnden kan också förelägga verksamhetsutövaren om att ansöka om tillstånd.

Du som driver en verksamhet är också ansvarig för att verksamheten inte skadar miljön eller människors hälsa. För vissa verksamheter måste du göra en anmälan eller söka ett tillstånd. I Miljöprövningsförordningen (2013:251), som är en förordning knuten till miljöbalken, kan du se vilka verksamheter som är anmälningspliktiga och vilka som är tillståndspliktiga.

Vilka krav ställs på mig som verksamhetsutövare?

Miljöbalken ställer krav på dig som verksamhetsutövare. Mer om vilka krav som gäller hittar du i Miljöbalken kapitel 2.

Du som bedriver en verksamhet ska planera och kontrollera din verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för miljön och för människors hälsa. Du ska ha en rutin för egenkontroll av bland annat avfallshantering, kemikalier och energihushållning. Se sidorna om egenkontroll, kemikalier, köldmedier och avfall.

Kommunen ansvarar för tillsyn

Det är kommunen, i det här fallet Miljö- och tillståndsnämnden, som ansvarar och beslutar kring miljö- och hälsoskyddsfrågor. Nämnden bedriver tillsyn utifrån bland annat Miljöbalken.

Tillsynsarbetet kan bedrivas på olika sätt, antingen genom besök på plats eller att handlingar begärs in för granskning. Kommunens inspektörer kontrollerar att du följer lagen. Sen är det nämnden som beslutar om en verksamhet måste vidta åtgärder eller undersökningar. Tillsynen finansieras delvis av skattemedel och delvis av tillsynsavgifter som tas ut enligt en taxa som har beslutats av kommunfullmäktige.

Det är du som betalar för tillsynen

I Sverige finansieras tillsyn och kontroll till stor del av avgifter. Den som behöver tillsyn ska också alltid vara den som betalar. Miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan och vissa verksamheter med regelbunden tillsyn betalar en årsavgift. Övrig tillsyn timdebiteras.

För att få mer information om aktuell taxa är du välkommen att kontakta miljöenheten på Ängelholms kommun.

Vad är en miljösanktionsavgift?

Om du bryter mot vissa bestämmelser i miljölagstiftningen kan du behöva betala miljösanktionsavgift, alltså böter. Avgiften varierar mellan 1 000 kronor och 1 000 000 kronor. Pengarna från betalda avgifter går till staten.

Egenkontroll innebär att du regelbundet ska planera och kontrollera din verksamhet och dess påverkan på miljön och människors hälsa. En god egenkontroll hjälper dig att kontrollera så att din verksamhet lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på hänsyn till människor och miljö.

Vem har skyldighet att utföra egenkontroll?

Om du bedriver en miljöfarlig verksamhet är du skyldig att utföra egenkontroll. Kravet på egenkontroll är en följd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken (kunskapskravet, försiktighetsprincipen och kravet på bästa möjliga teknik) samt kravet på fortlöpande planering och kontroll enligt 26 kap 19§ miljöbalken.

Bedriver du en verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska din egenkontroll även följa de krav som ställs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.

Vad ska ingå i en egenkontroll?

En väl fungerande egenkontroll ska minst omfatta de fyra delmomenten: planering, genomförande, uppföljning och förbättring.

Du bör planera och organisera din egenkontroll och ditt förebyggande miljöarbete utifrån de förutsättningar som finns för just din verksamhet. För att underlätta din egenkontroll bör du skriva ned vad som ska ingå och hur ofta du ska genomföra de olika kontrollerna. Genom att följa upp resultaten från genomförd egenkontroll kan du identifiera områden och moment där det finns möjlighet till förbättringar.

Egenkontrollen kan omfatta rutiner för kontroll av maskiner och annan utrustning så att de inte orsakar en negativ påverkan på miljö- och hälsa, mätningar och analyser (av vatten, luft, buller, m.m.) samt andra utredningar som är relevanta för din verksamhet.

Om din verksamhet omfattas av de krav som ställs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, ska du upprätta:

  • en riskbedömning av verksamheten.
  • en ansvarsfördelning för de delar av verksamheten som påverkar miljö och hälsa.
  • rutiner för kontroll och underhåll av de delar av verksamheten som kan påverka miljö och människors hälsa.
  • en kemikalieförteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt

Kan jag få hjälp med egenkontrollen?

Du kan kontakta din tillsynsmyndighet (kommunen eller länsstyrelsen) om du har frågor gällande egenkontroll och hur hänsynsreglerna berör din verksamhet.

Farligt avfall är avfall som är särskilt farligt för miljön eller hälsan. Därför regleras hanteringen extra noga. De typer av avfall som räknas som farliga är markerade med en asterisk (*) i bilaga 1 till avfallsförordningen. Exempel på farligt avfall är lågenergilampor, lysrör, batterier, elektronikavfall, spillolja, slam från oljeavskiljare och olika typer av färgrester.

Som verksamhetsutövare är man skyldig att aktivt arbeta för att minska mängden farligt avfall som uppstår i verksamheten.

Rapportering av farligt avfall

Från 1 november 2020 gäller nya krav på att verksamheter ska rapportera in uppgifter om sitt farliga avfall till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket.

Ändringen i avfallsförordningen (2020:614) gäller alla verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, behandlar, mäklar eller handlar med farligt avfall. Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall är sedan tidigare skyldiga att anteckna vissa uppgifter om avfallet.

Vad är ett köldmedium och en fluorerad växthusgas, och hur vet jag vad jag ska välja?

Ett köldmedium är en gas som används för att transportera värme. Köldmedier brukar användas i t ex kylar, frysar, luftkonditionering och värmepumpar. De vanligaste köldmedierna hör till en grupp ämnen som kallas fluorerade växthusgaser. Nackdelen med dem är att de bidrar till den globala uppvärmningen om de läcker ut.

Utvecklingen går nu mot köldmedier och teknik som har lägre påverkan på klimatet. Det finns också ett förslag om att användningen av fluorerade växthusgaser ska förbjudas eftersom de innehåller PFAS. Det är bra om du väljer ett köldmedium som har lågt GWP-värde. Det betyder att det har relativt liten påverkan på klimatet. Ett exempel på ett sådant köldmedium är koldioxid. Det är också viktigt att du anlitar en fackman med behörighet för kylarbeten som gör regelbundna kontroller av att utrustningen är tät.

Årlig rapport till kommunen

Du behöver skicka in en rapport om fluorerade växthusgaser till kommunen om:

  • Ditt företag har utrustning med fluorerade växthusgaser som motsvarar 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer vid något tillfälle under förra året, eller
  • Om ditt företag har tagit över sådan utrustning efter senaste årsskifte.

Kommunens miljöenhet behöver din rapport senast den 31 mars. Du skcikar in den via e-tjänsten i det orange fältet högst upp på sidan.

Vid summeringen i rapporten ska du räkna med alla kretsar med fem ton koldioxidekvivalenter fluorerade växthusgaser eller mer. De kylfirmor som du kan anlita för att göra läckagekontroll brukar sammanställa en rapport till dig.

Rapporten ska innehålla följande:

  1. resultatet av de läckagekontroller som gjorts under kalenderåret,
  2. information om utrustning som skrotats under kalenderåret,
  3. mängd och typ av fluorerade växthusgaser som har installerats,
  4. mängd fluorerade växthusgaser som har lagts till vid installation, underhåll och service eller på grund av läckage.
  5. huruvida mängden installerade fluorerade växthusgaser har återanvänts eller regenererats, inbegripet materialåteranvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.
  6. mängd fluorerade växthusgaser som har återvunnits.
  7. identiteten på det företag som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen, inbegripet, i förekommande fall, numret på dess certifikat.
  8. datum för och resultat av de kontroller som utförts enligt artikel 4.1, 4.2 och 4.3 i EU-förordningen om fluorerade växthusgaser.
  9. om utrustningen har nedmonterats, de åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa de fluorerade växthusgaserna.
  10. operatörens organisationsnummer, postadress och faktureringsadress,
  11. adress till och fastighetsbeteckning på den fastighet där utrustningen finns, om utrustningen är stationär,
  12. en förteckning över utrustningen och,
  13. i fråga om utrustning på ett fartyg, fartygets namn, signalbokstäver eller liknande.

Rapporten ska vara undertecknad av operatören eller försedd med dennes elektroniska underskrift.

  • Operatören är i det här fallet den fysiska eller juridiska person som har det faktiska tekniska ansvaret för utrustningen.

Installation eller konvertering av köldmediesystem

Ska du installera köldmediesystem eller byta fluorerade växthusgaser i din utrustning? Kommer kretsen att innehålla fluorerade växthusgaser som motsvarar 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer?

Då behöver du informera kommunens miljöenhet i så god tid att samråd om åtgärdens utformning och miljöpåverkan kan hållas med tillsynsmyndigheten. Synpunkterna kan gälla till exempel val av köldmedium.

Medelstora förbränningsanläggningar i Ängelholms kommun

Här hittar du alla registrerade medelstora förbränningsanläggningar i Ängelholms kommun som Miljö- och tillståndsnämnden har tillsynsansvar över.

Öresundskraft Kraft & Värme AB

  • Säte: Helsingborg, Organisationsnummer 556501-1003, Västra Sandgatan 4, 252 25 Helsingborg
  • Adress för anläggning: Metallgatan 15, Ängelholm

Panna 1:

Datum för driftagande: 1990-01-01

Panna 2:

Datum för driftagande: 1996-01-01

Panna 3:

Datum för driftagande: 1996-01-01

Om du driver en tillståndspliktig, miljöfarlig verksamhet så är du också skyldig att årligen lämna in en miljörapport och en årsrapport.

  • Det vanliga är att både miljörapporter och årsrapporter lämnas in senast den 31 mars året efter det år som redovisningen avser.

Vissa verksamheter lämnar in sin rapport senare och om det gäller din verksamhet har du fått besked om det från miljöenheten. Miljörapporter lämnas in elektroniskt på Svenska Miljörapporteringsportalen SMP och årsrapporter skickas till miljöenheten på Ängelholms kommun.

Vad gäller för miljörapporter?

Miljöfarliga verksamheter med tillstånd från Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen ska lämna in en miljörapport senast den 31 mars. Miljörapporten ska lämnas in elektroniskt via Svenska Miljörapporteringsportalen SMP.

Miljörapporten består av upp till fem olika delar, beroende på hur verksamheten ser ut.

  • Grunddelen, som innehåller administrativa uppgifter.
  • Textdelen, där du bland annat redovisar hur villkoren uppfyllts och eventuella åtgärder som vidtagits under året.
  • Den tredje delen, emissionsdeklarationen, behöver du bara lämna in om din verksamhet finns med i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006.
  • Bygg- och rivningsavfall, där du redovisar om verksamheten tagit emot denna typ av avfall.
  • Producerat och hanterat avfall, där du anger (typ och mängd) för primärt och sekundärt producerat avfall samt hanterat avfall inom verksamheten.

Vad gäller för årsrapporter?

En del verksamheter får beslut från Miljö- och tillståndsnämnden om krav på att varje år lämna in en rapport om sin verksamhet, en årsrapport. De årliga rapporterna ska lämnas in senast den 31 mars året efter det år som redovisningen avser. Årsrapporterna ska du skicka till miljöenheten på Ängelholms kommun.

Krav på årliga rapporter brukar bland annat gälla följande branscher:

  • Försäljning av drivmedel
  • Fordonstvättar
  • Skjutbanor
  • Verksamhet som förbrukar lösningsmedel

Du skickar in din årsrapport via e-tjänsten som du hittar högst upp på sidan.

Hur ska kemikalier förvaras?

Förvaring av kemikalier ska alltid ske på sådant sätt att risken för läckage till omgivningen minimeras. Det kan innebära att du som verksamhetsutövare måste vidta olika försiktighetsåtgärder som exempelvis att valla in kemikalier, använda spilltråg eller sätta tätning på golvavlopp.

För kemikalielagring inom Brandsvigs vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser enligt områdets skyddsföreskrifter. Om du är osäker på om din verksamhet ligger inom vattenskyddsområdet, kan du kontakta kommunens miljöenhet via vår kundtjänst.

Hur ska kemikalier hanteras?

För dig som hanterar kemikalier är det viktigt att hålla dig uppdaterad om nya rön om kemikaliernas egenskaper och hantera kemikalierna på ett så säkert sätt som möjligt. För särskilt farliga kemikalier så kallade utfasningsämnen finns det avvecklingsprogram för att fasa ut dessa till förmån för mindre skadliga.

Du som hanterar kemikalier är skyldig att byta ut farliga kemikalier mot mindre skadliga om det kan ske med avsett mål för kemikalieanvändningen, enligt den så kallade produktvalsprincipen. Som hjälp finns databasen PRIO, en guide för att byta ut farliga kemikalier till mindre skadliga. Mer information om utfasning av särskilt farliga kemikalier hittar du på Kemikalieinspektionens webbplats.

Varför behövs miljöskydd?

Miljöskydd handlar om trygga och förbättra vår yttre miljö. Kommunens miljöskyddsarbete innebär bland annat tillsyn, handläggning av anmälningar, tillstånd och klagomål. Här hittar du information om de områden som omfattas av miljöskydd.

Själva miljöskyddsarbetet utförs bland annat genom tillsyn och prövning enligt Miljöbalken samt Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Miljölagstiftningen riktar sig till alla som på något sätt kan påverka människors hälsa eller miljön, både hushåll och företag.

Sidinformation

Publicerad:
2024-04-30