Om det finns flera växtskyddsmedel eller metoder tillgängliga för samma användningsområde och syfte ska du så långt möjligt välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att du i första hand ska välja mekaniska, termiska eller biologiska metoder. Spridning av kemiska bekämpningsmedel bör endast ske i de fall det är absolut nödvändigt och när alternativa metoder inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt försvarbara.

Spridning inom vattenskyddsområde

Du ska lämna in din ansökan i god tid, minst sex veckor innan du planerar att börja bekämpa. Du får inte sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde innan du fått ditt tillstånd. Du kan söka tillstånd för ett eller flera år i taget.

Spridning på gårdsplaner

För bekämpning utanför åkermark kan du behöva tillstånd för att sprida växtskyddsmedel. Detta gäller till exempel om du vill bekämpa ogräs på din grusade gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. Ibland kan du behöva lämna in en anmälan om spridningen.

Får du bekämpa?

Om du ska använda växtskyddsmedel som tillhör klass 1 eller 2 måste du ha ett särskilt användningstillstånd. Tidigare kallades detta behörighetsbevis. Precis som tidigare måste du gå en särskild utbildning för att kunna få ett användningstillstånd. Du som har ett befintligt behörighetsbevis anses ha ett användningstillstånd.

Fler regler kring växtskyddsmedel

Regler kring växtskyddsmedel på Säkert Växtskydds webbplats Länk till annan webbplats.

Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats. 

Länsstyrelsen i Skåne läns webbplats Länk till annan webbplats.

Hur du som lantbrukare hanterar djurens gödsel är en viktig miljöfråga. Hela Ängelholms kommun ligger i s.k. nitratkänsligt område vilket innebär vissa begränsningar kring lagring och spridning av gödsel.

Du får inte sprida gödsel i växande gröda inom ett detaljplanlagt område utan att söka tillstånd hos Miljö- och tillståndsnämnden. Det finns även tidsperioder när det är förbjudet att sprida gödsel.

När får gödsel spridas?

Gödsel ska spridas vid lämplig tidpunkt, under lämpliga väderförhållanden och i anpassade mängder så att näringsämnen inte riskerar att läcka ut till vattendrag och sjöar. Om du som djurhållare har en för liten areal att sprida gödsel på får du avtala med någon annan lantbrukare med större spridningsareal om att ta emot gödsel. Hästägare kan i undantagsfall lämna gödsel till en avfallsanläggning.

Läs mer i våra lokala Miljö- och hälsoskyddsföreskrifter

Dispensansökan för gödselspridning

Dispens för gödselspridning kan ges om det uppstår omständigheter som du varken kunnat eller borde kunnat förutse och inte heller kunnat påverka. Detta kan vara t ex plötsliga och stora nederbördsmängder eller långdraget vinterväder. Dispensen ska endast omfatta den mängd gödsel som behövs för att frigöra utrymmet i gödselanordningarna tills dess att spridning är tillåtet igen.

Hur ska gödseln lagras?

Lagringsutrymmet ska vara utformat så att gödsel inte läcker ut i omgivningen. Om du har fler än tio djurenheter ska lagringsvolymen motsvara en gödselproduktion på:

• åtta månader om du har nötkreatur, hästar, får eller getter och tio månader vid annan djurhållning, till exempel grisar.

Har du mellan två och tio djurenheter gäller lagringsvolymen sex månaders gödselproduktion. Lagring av stallgödsel bör i första hand ske i ordinarie lagringsutrymmen. Ibland kan det finnas skäl till att lägga upp gödseln direkt i fält, för att gödseln ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Det kallas för att lägga gödseln i en stuka.

Mer information om regler vid lagring och spridning av växtnäring hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Läs mer om vad som gäller för att sprida gödsel på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljö- och tillståndsnämnden ansvarar för miljötillsynen på alla lantbruk som har någon form av djurhållning eller som odlar yrkesmässigt. Tillsynen innebär att vi kontrollerar att företag och privatpersoner följer lagstiftningen. Miljötillsynen görs enligt miljöbalken och Jordbruksverkets föreskrifter. Stora delar av lagstiftningen är gemensam för alla typer av lantbruk trots att lantbruk kan se mycket olika ut.

Vid ett tillsynsbesök kontrollerar vi exempelvis gödsel- och avfallshanteringen samt hantering och lagring av bekämpningsmedel och andra kemikalier. Besöket kan vara antingen anmält eller oanmält. Vi kontrollerar verksamheten både genom rundvandring på anläggningen och genom kontroll av dokumentationen. En bra diskussion och utbyte av information mellan inspektör och lantbrukare är en viktig del i tillsynen.

Det är du som betalar för tillsynen

I Sverige finansieras tillsyn och kontroll till stor del av avgifter. Den som behöver tillsyn ska också alltid vara den som betalar. Miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan och verksamheter med regelbunden tillsyn betalar en årsavgift. Övrig tillsyn timdebiteras. Timdebitering används för tillsynsbesök inklusive restid, beredning, föredragning, beslut med mera.

Har du frågor om djurskydd eller vill göra en anmälan om att du misstänker att djur far illa, kontakta länsstyrelsen i Skåne.

Anmälan om bristande djurhållning på Länsstyrelsen i Skåne läns webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För djurhållning och lantbruk kan du behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen eller göra en anmälan till  myndighetsnämnden. Ansökan/anmälan måste du göra innan du startar din verksamhet. Djurhållning och lantbruk räknas enligt bestämmelserna i miljöbalken som miljöfarlig verksamhet eftersom verksamheten kan påverka miljön och människors hälsa. Storleken på djuranläggningen avgör om tillstånd eller anmälan krävs.

När behöver du söka tillstånd?

• mer än 40 000 platser för fjäderfän,
• mer än 2 000 platser för slaktsvin,
• mer än 750 platser för suggor,
• vid stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter.

Djurenheter är ett mått på djurens miljöpåverkan. En djurenhet motsvarar t.ex. en mjölkko, 10 slaktsvin eller 100 värphöns. Mer uppgifter om vilka djurenheter olika djurslag motsvarar finns i Miljöprövningsförordningen (2013:251).

Tillstånd för en anläggning söker du hos Länsstyrelsen i Skåne.

När behöver du anmäla?

Anläggningar med fler än 100 djurenheter (C-anläggningar) är anmälningspliktiga. Anmälan ska vara skriftlig och lämnas in senast sex veckor innan verksamheten startar eller ändras. Vid närhet till grannar, skyddade områden m.m. kan anmälan ibland behöva kompletteras med en enklare form av miljökonsekvensbeskrivning. Om en verksamhet är fördelad på flera gårdar och det totala djurantalet överskrider 100 djurenheter, krävs det anmälan för hela verksamheten om det finns utbyte av t.ex. djur, foder och/eller gödsel mellan gårdarna. Kontakta oss i god tid för att höra vad som gäller för just din verksamhet.

Anmälan ska även göras vid ändring av tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet om ändringen är av betydelse ur störningssynpunkt.

Ansökan om tillstånd för djuranläggning på Länsstyrelsen i Skåne läns webbplats Länk till annan webbplats.

Vad innebär egenkontroll av lantbruk?

Kravet på egenkontroll omfattar alla verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.

Alla har ett eget ansvar att känna till och följa lagstiftningen. Egenkontrollen är ett obligatoriskt verktyg som hjälper dig att se till att ditt företag lever upp till gällande lagstiftning. Det ger dig bra förutsättningar att hitta fel och brister tidigt – innan något allvarligt händer. Egenkontrollen ska anpassas till just din verksamhet. Det är du som på eget initiativ ska bedriva egenkontroll utan att tillsynsmyndigheten begär det.

Det krävs att du har tillräckliga kunskaper om din verksamhets påverkan på omgivningen och hur du kan förebygga och minska eventuell negativ påverkan. I kunskapskravet ingår också att du måste känna till vilka lagregler som gäller för just dig. För verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga finns angivna krav för vad som ska ingå i egenkontrollen. Av egenkontrollförordningen framgår att egenkontrollen på dessa verksamheter ska vara dokumenterad.

Jordbruksverket har tagit fram vägledning och information om egenkontroll på lantbruk. Du kan läsa mer på deras webbplats. LRF:s Miljöhusesyn kan också vara en god hjälp i ditt arbete med egenkontroll.

Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Information om miljöhusesyn på Lantbrukarnas Riksförbunds webbplats Länk till annan webbplats.