Om du vill starta en livsmedelsverksamhet som butik, restaurang, pizzeria, café, bageri, konditori, skolkök, kök i vård och omsorg behöver du en registrering. Även du som är mellanhand och distribuerar livsmedel, till exempel matmäklare eller internetförsäljare, ska registrera din verksamhet.

Registrera din verksamhet senast 10 arbetsdagar innan start. Använd vår e-tjänst som du hittar längst upp på sidan. Vid en registrering görs ingen förprövning, men verksamheten måste ändå uppfylla kraven i livsmedelslagen.
Du som tar över en verksamhet, byter organisationsnummer eller flyttar din verksamhet måste lämna in en ny registrering.

Sanktionsavgifter

Den 1 januari 2019 skärptes straffen för brott mot livsmedelslagen. Fängelsestraff upp till två år och sanktionsavgifter är det som kan bli aktuellt för vissa överträdelser mot lagen. Den nya skärpningen syftar till att ge säkrare livsmedel för konsumenter och dessutom bidra till en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretag.

Om du har startat en verksamhet utan att vara registrerad, får du betala en sanktionsavgift baserad på en procent av årsomsättningen. Årsomsättningen gäller för hela ditt företag, inte bara den del som innefattar livsmedelsverksamheten. Avgiften kan som lägst bli 5 000 kronor och som högst 75 000 kronor. Kommunal-, statlig- och landstingsverksamhet får betala ett fast belopp på 40 000 kronor i sanktionsavgift.

Om du tar över en verksamhet utan att en ny anmälan är gjord, blir sanktionsavgiften en halv procent av årsomsättningen, lägst 2 500 kronor och högst 40 000 kronor. Kommunal-, statlig- eller landstingsverksamhet betalar 40 000 kronor.

Mobil verksamhet

Mobila livsmedelsverksamheter ska registreras i den kommun där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Registreringsbeslutet ska du alltid ta med och kunna visa upp på plats vid kontroll i de kommuner dit du åker.

Verksamhet med egen brunn

Verksamheter som har en egen dricksvattenbrunn, omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 och ska registreras.

I verksamheten ska det finnas ett provtagningsprogram och en faroanalys som ska fastställas av miljö-och tillståndsnämnden. Provtagningsprogrammet ska beskriva vilka prover och hur ofta dessa ska tas. Antalet prover regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter. Provtagning och analyser av vattnet får du som verksamhetsutövare själv sköta och bekosta.

När du kontaktar laboratoriet och skickar in dina vattenprover är det viktigt att du talar om att bedömningen av analysen ska göras enligt SLVFS 2001:30. Du kan också finna information om priser och hur du ska gå tillväga vid provtagning på laboriatoriets webbsida.

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avgift

Du betalar en engångsavgift för registreringen som motsvarar kostnaden för en timmes arbetstid. Aktuell timtaxa är 1092 kr.

Bra att tänka på

Din livsmedelsverksamhet kan beröras av fler lagar än livsmedelslagstiftningen. Här är exempel på områden som du kan behöva ta hänsyn till:

Alkoholservering

Avfallshämtning

Läs mer om bygglovsregler på sidan Bygglov och anmälan för dig som är företagare

Försäljning av folköl

Köldmedier

Tobak och e-cigaretter

Läs mer om vad du som företagare behöver veta på Räddningstjänstens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det är alltid ditt ansvar som livsmedelsföretagare att maten från din verksamhet är säker och har
rätt märkning. Du får heller inte lura dina kunder, det som presenteras på till exempel menyn ska vara det som faktiskt serveras. För att kunna uppnå detta ska det finnas rutiner som beskriver hur man arbetar i verksamheten.

Ta reda på i vilka moment det finns risk för att livsmedlen blir farliga att äta, eller får felaktig märkning och sammansättning. När riskerna hittats behöver man ta fram rutiner som tar bort eller minimerar riskerna. 

Kraven på egenkontroll varierar beroende på verksamhetens storlek och typ. Arbetar du ensam är det inte alltid nödvändigt att det finns skriftliga rutiner men arbetar ni fler i verksamheten kan det vara bra så att alla vet vilka rutiner som gäller. Följande områden utgör grunden för egenkontrollen:

• Lokaler, utrustning och fordon
• Material i kontakt med livsmedel
  
• Separering och förvaring
• Rengöring
• Personlig hygien
• Utbildning
• Temperatur
• Information och märkning
• Vatten
• Skadedjur
• Avfall
• Spårbarhet
• HACCP

Behöver du hjälp med din egenkontroll finns det nationella branschriktlinjer som du kan ta del av.

Läs mer om branschriktlinjer på Livsmedelsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur ofta utför vi kontroller?

Vi kontrollerar din verksamhet allt från vartannat år till fyra gånger om året. Antalet kontroller beror på vilken typ av livsmedel som du hanterar, hur stor produktionen är, om din verksamhet utformar någon märkning eller meny, om du serverar känsliga konsumentgrupper som t.ex. små barn eller äldre på vårdhem, samt den erfarenhet som finns från föregående besök.

Livsmedelsverksamheterna har en kontrolltid per år som varierar mellan 1 och 16 timmar eller mer. Vi gör en bedömning utifrån tidigare kontrollresultat. En verksamhet som sköter sig kan få minskad kontrolltid och de verksamheter som missköter sig får ökad kontrolltid.

Hur går kontrollen till?

Vid en livsmedelskontroll kommer vi på ett anmält eller oanmält besök. Vid inspektionen går vi igenom delar av verksamhetens livsmedelshantering och kontrollerar hur väl rutinerna i egenkontrollen följs. Vid kontrollen bedöms om din verksamhet uppfyller livsmedelslagstiftningens krav.

Resultat av kontrollen

Om din verksamhet inte uppfyller de krav som finns i lagstiftningen ger vi en avvikelse och gör en bedömning om de måste följas upp omgående eller vid nästa planerade kontroll. Avvikelserna sammanställs i en kontrollrapport och verksamheten får något av följande omdömen:

• Utan avvikelse - när inga fel eller brister har hittats.
• Med avvikelse - när det finns mindre fel och brister som inte är så allvarliga. Dessa följs upp vid nästa ordinarie kontrollbesök.
• Avvikelse med uppföljande kontroll - när det finns många fel eller allvarliga brister. Dessa följs upp inom några veckor vid en uppföljande kontroll.

Om bristerna inte åtgärdats vid uppföljningen, eller om avvikelserna är så pass allvarliga att det finns risk för människors hälsa, kan det bli aktuellt med ett beslut om föreläggande eller ett förbud.

Här hittar du reportaget "Häng med en livsmedelsinspektör" och kan se hur det går till

Avgift för registrering

För handläggning av registreringen tar vi ut en avgift enligt en taxa som är bestämd av kommunfullmäktige. Taxan höjs vid varje årsskifte med motsvarande ökning i konsumentprisindex. För registrering motsvarar avgiften en timme.

Årlig kontrollavgift

Alla livsmedelsverksamheter placeras in i olika riskklasser. Modellen består av tre delar; riskmodul, erfarenhetsmodul samt informationsmodul:

• Riskmodulen baseras på vilka livsmedel verksamheten hanterar, hur stor verksamheten är och om livsmedel produceras till känsliga målgrupper som till exempel små barn och äldre.
• Erfarenhetsmodulen baseras på erfarenheter från föregående inspektioner av verksamheten.
• Informationsmodulen baseras på verksamhetens arbete med att utforma menyer och
  märka livsmedel.

Varje modul ger riskpoäng som ligger till grund för antalet kontrolltimmar. Antalet timmar multipliceras med timtaxan som ger den årliga kontrollavgiften. Faktura skickas ut i början året.

Avgift för uppföljande kontroll

Om vi måste följa upp brister eller befogade klagomål debiteras verksamheten för de extra timmar som vi har lagt ner på arbetet.

Tips för att minska risken för matförgiftning:

• Värm alltid upp maten till minst +70° C. Se upp med mikrovågsugnar som värmer maten ojämnt!
• Genomstek alltid fågel, griskött och malet kött.
• Mat som varmhålls ska hålla minst +60° C.
• Om maten inte ska ätas omedelbart ska den snabbt kylas ned till högst +8° C på mindre än fyra  timmar.
• Kylskåpets temperatur bör vara +4° C.
• Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat. Tvätta också händerna mellan hanteringen av olika råvaror och efter toalettbesök.
• Använd olika skärbrädor för kött, fisk, fågel, grönsaker och bröd.
• Ha alltid rena redskap!
• Disktrasor är bakteriehärdar, byt ofta!
• Laga inte mat åt andra om du är sjuk.

Här kan du läsa mer om säker livsmedelshantering Länk till annan webbplats. (flera språk)

För att underlätta för dig som vill starta en ny livsmedelsverksamhet finns företagslotsen, som samordnar dina kontakter i kommunen och ser till att du får svar på dina frågor.

Här hittar du Företagslotsen