Medarbetare stöttar varandra i språkutveckling

Öppen kommunikation och agila förhållningssätt banar väg för anställdas utveckling. Inom äldreomsorgen stöttar medarbetare nu varandra i yrkesmässig språkkunskap.

Under hösten 2016 skickades två medarbetare från äldreomsorgen på utbildning inom språkutveckling, en satsning som kan bidra både till förbättrad arbetsmiljö för medarbetare samt service ut mot medborgare. Hasnije Selman arbetar som undersköterska på Karlsgården och Carina Malm som vårdbiträde i hemtjänsten. Under hösten fick de båda möjligheten att utbilda sig till språkombud. Målet var att de, efter avslutad utbildning, skulle kunna arbeta aktivt med språkutveckling på sina respektive arbetsplatser.

Syftet med utbildningen är att förbättra språkförståelse och språkbruk ute i verksamheter runt om i landet. De färdigutbildade språkombuden ska arbeta övergripande med språkutveckling på arbetsplatserna, hjälpa sina medarbetare med vardaglig språkanvändning och stödja dem som har ett annat modersmål än svenska. Det språkutvecklande arbetet kan gälla allt från journalskrivning och fackspråklig förståelse till den vardagliga kommunikationen mellan medarbetare och med vårdtagare.

Carina berättar att arbetet i hemtjänsten är särskilt beroende av kommunikationen mellan medarbetare, då de ofta befinner sig på stort avstånd från varandra och får förlita sig på telefonkontakt. När kroppsspråket inte är tillgängligt blir språkförståelsen desto viktigare,

- Det är mycket svårare att prata i telefon än när man träffas, förklarar hon.

Efter utbildningen har Hasnije och Carinas nya roller som språkombud lyfts fram på arbetsplatsträffar och möten. De har båda märkt att inställningen till språkutveckling på arbetsplatsen har förändrats till det bättre.

- Vi har ett öppet klimat inne hos oss, det är tillåtet att fråga varandra och vi hjälps åt lite mer. Det är som att det är tillåtet att missförstå varandra, så det blir inte så konstigt, berättar Hasnije.

Rose-Marie Olsson var ansvarig enhetschef för språkombuden under utbildningen. Hon menar att utbildningen rör vid några särskilt viktiga punkter, bland annat mod och öppenhet.

- Den handlar om den agila kommunikationen och hur viktigt det är att våga fråga; vad var det du sa egentligen?

Just den frågan är inte alltid så lätt att ställa, det håller de alla tre med om. Men genom att öppna upp för samtal och diskussion på arbetsplatsen vill de avdramatisera ämnet. Förhoppningen är att satsningen ska utveckla samspelet mellan medarbetare och kommunikationen mellan medarbetare och vårdtagare.

Evenemangslotsen - från agil arena till permanent lösning

Innan evenemangslotsen fanns krävdes en mängd olika kontakter med kommunen innan ett evenemang kunde bli verklighet. Nu finns allt samlat på ett och samma ställe – i evenemangslotsen. På ett snabbt och smidigt sätt kan arrangören träffa alla relevanta personer och få den information som behövs. Så enkelt kan det vara att vara agil.

Men även självklara idéer behöver födas. En medarbetare såg problemet, skickade en signal och en agil arena startades. Där samlades personer med olika spetskompetenser som tillsammans kom fram till en lösning. Resultatet blev evenemangslotsen.

Kundtjänst håller i trådarna

Kundtjänst sammankallar evenemangslotsen när behovet uppstår och skräddarsyr den efter vilket sorts evenemang som ska hållas.

- Det är oftast vid större evenemang som evenemangslotsen sammankallas. Det är mycket att tänka på för arrangören, och då är det bra att kunna komma till ett ställe och få all information där, säger Marie Johansson på kundtjänst.

Men det blir inte bara enklare för arrangören utan också för tjänstepersonerna i kommunen

- Det förenklar hanteringen för de tjänstepersoner som är inblandade. Man får en helt annan samsyn och alla vet vem som var på mötet. Då är det lättare att veta vem man ska ta kontakt med sen om det behövs, säger Marie.

Evenemangslotsen är ett enkelt och bra exempel på hur vi i kommunen kan samarbeta på ett sätt som både gynnar medborgare och vårt eget dagliga arbete. Den visar också hur vi kan använda de agila arenorna för att lösa problem och skapa smidiga och nya lösningar som verkligen fungerar.

Kommunen visade vägen för Bjärebygdens Musteri

Bjärebygdens Musteri stod inför ett vägval: bygga nytt eller hyra. Verksamheten hade växt och det gick inte att fortsätta produktionen i lokalerna på den egna tomten längre. Men att bygga en lokal anpassad för livsmedelsverksamhet är inte helt okomplicerat. Man behövde få en överblick och efter kontakt med Ängelholms kommun bokades ett möte med företagslotsen.

Bjärebygdens Musteri är ett familjeföretag som drivs av Katrin och Ola Englund. Här tillverkas ekologisk och närodlad äppelmust av äpplen från lokala fruktodlare. Den populära kallpressade musten säljs sedan i butiker runt om i landet. Man tar också emot och mustar äpplen från privatpersoner som sedan kan hämta ut sin alldeles egna äppelmust.

- Företaget startades faktiskt av vår son och hans kusin. De plockade äpplen på tomter och sålde till lokala butiker. Det blev en del äpplen över som var skadade eller stötta. Där och då föddes idén om att pressa must, berättar Ola.

Snabbt och smidigt med företagslotsen

Produktionen började i liten skala hemma, men ganska snabbt stod det klart att verksamheten krävde större lokaler.

- Vi var inne på att bygga något nytt och i samband med det kontaktade vi kommunen för att få hjälp, fortsätter Ola.

Att bygga för en livsmedelsverksamhet är en komplicerad fråga med många inblandade parter, och för att få en överblick bokades ett möte med kommunens företagslots in.

- Företagslotsen är ett snabbt och smidigt sätt för ett företag att träffa alla relevanta personer och få den information som behövs. Vi skräddarsyr företagslotsen efter de behov som företaget har och bokar sedan in ett möte, säger Marie Johansson på Kundtjänst.

Ola Englund berättar att han blev förvånad över att det var så många personer på mötet.

- Jag blev positivt förvånad över att så många var där. Vi kunde få svar på många frågor direkt istället för att behöva vänta i flera veckor och kontakta olika personer över telefon, men det hade varit bra att veta omfattningen innan så att man hade kunnat förbereda sig lite bättre, skrattar Ola.

En enkel och snabb kontakt mellan kommunen och näringslivet är en prioriterad fråga i Ängelholms kommun, och man arbetar på många olika sätt för att förenkla och förbättra kontakten mellan kommunen och näringslivet. Företagslotsen är en del av detta arbete och visar på hur kommunen kan samarbeta internt för att erbjuda medborgarna bättre service.

Företagslotsen är också ett exempel på agilt arbete i Sveriges första agila kommun. I en allt mer föränderlig omvärld gäller det för kommunen att anpassa sig och vara flexibel för att kunna möta sina medborgare på ett bra sätt. I december 2015 beviljades Ängelholms kommuns ansökan i den Europeiska socialfonden. Ängelholm fick då tillgång till strax under 8 miljoner kronor som används till att kompetensutveckla alla medarbetare i det agila arbetssättet.

Efter mötet med företagslotsen lade Ola och Katrin byggplanerna på hyllan och letade istället efter lokaler att hyra. Två flyttar senare befinner man sig nu på Valhall Park i fina rymliga lokaler. I dag jobbar både Ola och Katrin heltid i företaget, och Katrin har sagt upp sig från sitt jobb som sjuksköterska.

- Under hösten anställer vi en extra på heltid. Resten av säsongen klarar vi oss med timanställda, berättar Ola.

Vejby IF - mycket mer än fotboll

Med 18 anställda är fotbollsföreningen Vejby IF långt ifrån bara fotboll. Man har sedan länge bedrivit en omfattande verksamhet med bland annat fritidshem, fritidsklubb och fritidsgård. Dessutom driver man populära Vejby Loppis, där långtidsarbetslösa får chansen att arbetsträna för att sedan kunna ta steget ut i arbetslivet.

I december köpte föreningen villan på Sanatorievägen i Vejbystrand av Ängelholms kommun för en miljon kronor. Det fanns andra intressenter, men kommunen valde att sälja villan till Vejby IF tack vare klubbens sociala engagemang. Villan har tidigare använts som boende för ensamkommande barn, men var vid köpet fuktskadad, sliten och i stort behov av renovering.

- Vi hade en tanke om att ta ett större socialt ansvar, om att ta ytterligare ett steg. Planen var att renovera villan och hyra ut den till nyanlända genom kommunen. Vi vet att det är svårt att hitta bostäder och detta var ett sätt för oss att bidra, säger Anders Liljedal, klubbchef i Vejby IF.

- Det finns helt andra möjligheter för oss som förening att kunna genomföra ett sådant här projekt, jämfört med till exempel kommunen. Renoveringen har gått snabbt och vi har lyckats hålla nere kostnaderna tack vare frivillig arbetskraft och sponsorer, berättar Håkan Eriksson, ordförande i Vejby IF.

Nu står tre fina och ljusa lägenheter färdiga och väntar på sina nya hyresgäster. Den första familjen flyttade in för bara tio dagar sedan.

- Det är en mamma med fyra döttrar, och barnen ska börja skolan här nu. De har läst SFI (Svenska för invandrare) och kan lite svenska. Det är många som har hört av sig och vill välkomna våra nya hyresgäster med både bullar och gratis danslektioner, men vi får låta dem landa lite först, berättar Anders.

Föreningens tanke är att hjälpa barnen och familjerna in i samhället.

- Vi tror att det görs bra så här, i en mindre by och med närhet till föreningslivet och andra barn och vuxna. Här finns både fotboll, gymnastik, fritidsgård och massa annat som barnen kan vara med på, och för föräldrarna finns hela gemenskapen runt omkring, säger Håkan.

- Vi tror att det gynnar både föreningen och byn. Det är inte så många invandrare i Vejbystrand. Vi kan också lära oss något nytt och få lite nya perspektiv.

Håkan berättar att det har varit många som velat hjälpa till, och många företag har varit positiva till projektet och velat vara med och stötta.

- Lokala företag har sponsrat oss med både golv, tapeter och färg, och möblerna kommer från vår egen loppis. Vi ville göra ett riktigt bra boende, och det tycker vi att vi har lyckats med.

- Det ska helt enkelt vara så fint att man själv vill bo här, säger Anders.

Vejby IF är nöjda med sitt projekt. Det är något helt nytt som föreningen inte sysslat med tidigare.

- Det är roligt att driva projekt där många samverkar. Det ger en väldig kraft när kommun, föreningsliv och näringsliv arbetar tillsammans på det här sättet, säger Håkan.

Nästa projekt som föreningen hoppas på är att bygga nya omklädningsrum.

- Vi vill utveckla flick- och damfotbollen. Tjejer är mer utsatta och ska kunna duscha utan att vara oroliga. Som det ser ut just nu med omklädningsrummen är det tyvärr svårt för oss att utveckla damfotbollen, säger Anders.

Undersköterskor och integration i nytt projekt

Det är brist på undersköterskor. Samtidigt står många människor utan jobb, en del av dessa är nya i Sverige och intresserade av att jobba med omvårdnad i framtiden. Ett spännande samarbete kan vara en del av lösningen.

- Vi har brist på personal inom vårdyrket, och vi har ett utbildningssäte. Vi vill också att de som är nya i Sverige ska bli en del av vårt samhälle på ett bra sätt. Alla har vi ett samhällsansvar, och det gäller att ta vara på möjligheterna, säger Eva Sällström, verksamhetschef för särskilt boende.

Just nu pågår projekt skuggning, ett samarbete mellan Vuxenutbildningen och Huvuduppdrag Hälsa. Den 20 veckor långa utbildningen riktar sig till nyanlända som läser SFI och är intresserade av att jobba med omvårdnad i framtiden eller som har arbetat inom vårdyrket i sitt hemland.

I utbildningen varvas kurser i svenska, med inriktning på det språkbruk som används inom vården, med kurser i vård- och omsorgsarbete och skuggning ute i verksamheten.

- Att skugga innebär att bara vara med och se hur personalen jobbar, att lyssna på språket och skapa nätverk. Skolan och verksamheten följer sedan upp eleverna och hjälper dem vidare i livet.

- Vi rekommenderar att eleven börjar på undersköterskeutbildningen, men de kan också börja arbeta som vårdbiträde direkt, säger Mathias Jostvik, rektor på Vuxenutbildningen.

- Det är en väldigt bra utbildning, med fina chanser till jobb. Behovet är stort och många av våra nyanlända kommer med mycket hög kompetens, och det är viktigt att få in fler människor med rätt kompetens i vårdyrket. Vissa har redan behörighet med sig från hemlandet och för dem finns ett snabbspår.

Över gränserna tillsammans

Tanken om ett samarbete föddes under styrelsemötena på Vård- och omsorgscollege, där både Eva Sällström och Mathias Jostvik är engagerade.

- Om vi ska lyckas som kommun måste vi titta på hur vi kan jobba tillsammans för att medborgarna ska få det så bra som möjligt. Det handlar om att våga öppna upp och ta kontakt, säger Eva.

- Det gäller att se behovet och hitta en lösning som inte bara rör den egna verksamheten utan att samarbeta över gränserna, säger Mathias.