Den kommunala redovisningen regleras i Kommunallagen (kapitel 8) samt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Utöver detta lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med LKBR och rekommendationer utgivna av RKR samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden, med nedan redovisade undantag angående värdering av förråd.
I årsbokslut 2021 redovisas intäkter avseende gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag i enlighet med RKR R2 Intäkter. Detta innebär att erhållen gatukostnadsersättning intäktsredovisas i den takt som motsvarar färdigställandet av de investeringar för vilka de erhållits. Som långfristig skuld redovisas erhållen gatukostnadsersättning där investering ännu inte är genomförd. Den ändrade redovisningsprincipen innebär att gatukostnadsersättning som erhållits för redan genomförda investeringar har ombokats från långfristiga skulder till eget kapital. Beloppet uppgår till 0 mnkr då inga projekt var färdigställda vid årsskiftet.
I årsbokslutet 2021 har även Finansiell leasing redovisats på de externa förhyrningar som kommunen gör samt även på de verksamhetslokaler som hyrs av dotterbolaget Ängelholmshem i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation R5 Leasing. Inga jämförelsesiffror har varit möjliga att ta fram.
Ändringen har gjorts i enlighet med RKR R12 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelse av fel.
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillfalla kommunen samt att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed och periodiseras till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Investeringsinkomster i form av bidrag och avgifter (intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar) skuldförs och intäktsförs i samma takt som investeringen förbrukas. Enligt rekommendation (R2 Intäkter) så ska inkomster från gatukostnads- och exploateringsersättningar samt bidrag från privata bidragsgivare intäktsredovisas när intäktskriterierna är uppfyllda och det inte längre finns någon förpliktelse gentemot motparten och kommunen har under året ändrat redovisningsprincip. Intäktsredovisningen ska inte påverkas av de principer som tillämpas för avskrivningar.
Fordringar har upptagits till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Kundfordringar från 2019 och tidigare betraktas som osäkra och kostnadsförs i sin helhet i bokslutet.
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde, om inget annat anges nedan.
Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter balansdagen.
Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. För att ingå i de sammanställda räkenskaperna krävs ett betydande inflytande, vilket definieras som >20 % ägande eller (enligt 2 kap. 5 § tredje stycket LKBR ska) alternativt, om inflytandet inte är betydande ska den juridiska personen ändå anses vara ett kommunalt koncernföretag, om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi.
Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet, ska anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet.
Enligt 9 kap. 14 § LKBR ska upplysning lämnas om vilka kommunala koncernföretag som ingår i den kommunala koncernen och skälen för detta. Den kommunala koncernens sammansättning har inte förändrats under räkenskapsåret.
De kommunala koncernföretag som ingår i den kommunala koncernen är kommunens helägda bolag Ängelholms Stadshus AB som i sin tur äger 99,98 % av fastighetsbolaget Ängelholmshem samt dotterbolag. Bolaget NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) där kommunen har en ägarandel på 16 % ingår samt kommunens ägarandel på 32,38 % av Ängelholm Helsingborg Flygplats Holding AB med dotterbolaget Ängelholms Flygplats AB. I den sammanställda redovisningen ingår ej Sydvatten där kommunen har en ägarandel på 4,5 %.
Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen tillämpas full konsolidering av kommunens helägda dotterbolag, vilket innebär att bolagens samtliga tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas i balans- och resultaträkningen. Interna mellanhavanden samt interna vinster inom kommunkoncernen har eliminerats. Ängelholmshemskoncernens bokslut används som underlag för konsolidering av den sammanställda redovisningen. Inga dotterbolag har förvärvats eller avyttrats under året.
Kassaflödesanalysen i den sammanställda redovisningen är baserad på de rapporterade kassaflödesanalyserna för de underliggande enheterna och med elimineringar för interna transaktioner. Kommunen och de kommunala bolagen kan tillämpa olika redovisnings- och värderingsprinciper. Vid upprättande av kommunkoncernens årsredovisning, sammanställd redovisning, är det kommunala regelverket överordnat. Bolagen har följt Årsredovisningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp exklusive mervärdesskatt klassificeras som anläggningstillgång. I anskaffningsvärdet för en tillverkad anläggningstillgång ingår kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar.
Ränteutgifter aktiveras inte. Kommunen tillämpar konsekvent huvudmetoden och redovisar ränteutgifter som kostnad i resultaträkningen det räkenskapsår de härför sig till.
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning från tidpunkten då anläggningen tas i bruk baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 50, 80 år.
En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av över den närmst lägre avskrivningstiden. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential förbrukas. Avskrivning sker från den tidpunkt då tillgången tas i bruk.
Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, exempelvis vid verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar. För tillgångar med en nyttjandeperiod överstigande 15 år görs dock alltid en omprövning vid större reparations- eller ombyggnadsåtgärder eller när halva respektive två tredjedelar av ursprungligt bedömd nyttjandetid förflutit. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid, om den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandetiden vara längre, ändras den normalt bara om det oavskrivna beloppet för tillgången överstiger 500 000 kr.
Avskrivningstider | |
---|---|
Maskiner och inventarier | 3, 5, 10, 15, 20 år |
Konst | Obegränsad livslängd |
Verksamhetsfastigheter | 15, 20, 25, 30, 33, 40, 50, 60, 80 år |
Publika fastigheter (gator, vägar, parker) | 3, 10, 20, 30, 33, 40, 50, 60, 80 år |
Markreserv | Obegränsad livslängd |
Med markexploatering avses åtgärder att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I markexploateringsverksamheten ingår också att bygga kompletterande gemensamma anordningar såsom gator, grönområden, vatten och avlopp samt el-anläggningar. De större pågående exploateringsprojekt och tillgångar i ett exploateringsområde som kommunen har för avsikt att fortsätta äga redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar, till exempel tomtmark till försäljning (och de kostnader som uppkommer för att få dem färdigställda) utgörs av omsättningstillgångar fram till försäljningstidpunkten.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas per affärsdagen.
Finansiella tillgångar som kommunen innehar för att generera avkastning eller värdestegring värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde. Eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärv av sådana tillgångar kostnadsförs då de uppkommer.
Efter första redovisningstillfället värderas finansiella tillgångar som innehas för att generera avkastning eller värdestegring till verkligt värde i den mån det är förenligt med 7 kap. 6 och 7 §§ LKBR. Förändringen i tillgångarnas verkliga värden redovisas löpande i resultaträkningen.
Obligationer och andra räntebärande värdepapper som kommunen har för avsikt att behålla fram till förfallodagen värderas till anskaffningsvärde i enlighet med vad som anges nedan för finansiella tillgångar som inte innehas för att generera avkastning eller värdestegring.
Leasingavtal för anläggningstillgångar klassificeras antingen som finansiella eller operationella beroende på om leasinggivaren behåller alla väsentliga ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den underliggande tillgången eller inte. Övergår dessa risker och fördelar till staden klassificeras leasingavtalet som finansiellt, annars som operationellt. En tillgång som disponeras enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som en skuld. Anläggningstillgången skrivs sedan av enligt plan över bedömd nyttjandeperiod, medan leasingavgifterna redovisas som räntekostnad och amortering av skuld.
Operationella leasingavtal redovisas inte i balansräkningen, utan för dessa avtal kostnadsförs leasingavgifterna linjärt i resultaträkningen över den avtalade leasingperioden. För de operationella leasingkontrakt som inte är uppsägningsbara och som har en löptid längre än tre år anges värdet av framtida minimileasingavgifter inom linjen.
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s prognos i december 2021, i enlighet med RKR R2 Intäkter.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS och redovisas enligt den s.k. blandmodellen i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning. Redovisning enligt blandmodellen innebär att pensioner, inklusive löneskatt, intjänade till och med 1997 behandlas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner, inklusive löneskatt, som intjänats från och med 1998 redovisas årligen som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i den kommunala koncernen redovisas enligt K3.
Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
Under 2016 gjorde Ängelholms kommun en förtida inlösen på delar av kommunens pensionsåtaganden på 245,0 mnkr samt därtill tillkommande särskild löneskatt på 59,4 mnkr (total kostnad 304,4 mnkr). Inlösen skedde genom köp av en pensionslösning, vilket medför minskade kostnader för pensionsutbetalningar under kommande år. Redovisningsmässigt innebär inlösen av de intjänade pensionsrätterna att kostnaden för framtida pensionsutbetalningar belastade 2016 och betraktades då som en jämförelsestörande post.
Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensionsavtalet KAP-KL samt AKAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering.
Tillgångarna vid kommunens fyra förråd uppgår totalt till 3,7 mnkr vid årsbokslutet och värderas till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.
I den interna redovisningen belastas verksamheterna med internränta som för 2021 uppgick till 1,50 %.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 1,5 % (enligt SKR).
Löner har belastats med ett personalomkostnadspålägg på 40,15% som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader.
Internhyror för lokaler debiteras respektive verksamhet enligt kommunens interna modell. Värme, vatten, el och vaktmästeri debiteras utifrån verklig förbrukning/ nyttjande.
Kostnader för IT interndebiteras utifrån självkostnad och verkligt nyttjande.
Inga intäkter eller kostnader har redovisats som extraordinära.
Vatten- och avloppsverksamheten ingår i kommunens samlade verksamhet. Särredovisning för VA-verksamheten har upprättas enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Särredovisningen finns tillgänglig hos Ängelholms kommun och på kommunens hemsida. Årets underskott i VA-verksamheten minskar tidigare års överskott och nettot redovisas som kortfristig skuld. Den kortfristiga skulden avser förutbetalda VA-avgifter från abonnenterna.
I den sammanställda redovisningen ingår ej Sydvatten AB, där kommunen har en ägarandel på 4,5 % då kommunen beslutat att avvakta hur praxis kommer utvecklas när det gäller just bolag med mindre innehav som ingår i gruppen företag med särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi.