Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

För att förstå Ängelholms kommuns resultat och ställning är det nödvändigt att ha kunskaper om de omvärldshändelser och risker som påverkar kommunkoncernen.

Omvärldsanalys

Sveriges kommuner och regioner (SKR) beskriver i Ekonomirapporten oktober att även om pandemin långt från är över har de ekonomiska utsikterna stärkts rejält för Sverige, liksom många andra OECD-länder, bland annat på grund av en hög vaccinationstäckning.

Efter fjolårets skarpa nedgång har ekonomin till stor del återhämtat sig och i genomsnitt visar prognoser att BNP kommer öka med cirka 4,4 % för 2021. Men om man ser på förändringarna mellan 2019-2021 pekar prognoserna på en ackumulerad ökning på omkring 1,5 % vilket historiskt sett kan beskrivas som låg. Ett annat sätt att beskriva konjunkturen är genom att jämföra antalet arbetade timmar. Under det andra kvartalet 2021 var antalet arbetade timmar cirka 2 % lägre än innan krisen. SKR förväntar i sin konjunkturprognos dock att Sverige lyfts ut ur rådande lågkonjunktur och antar normalkonjunktur under 2023.

På global nivå har liknade återhämtning skett, först i Kina och sedan i USA och Europa. Det finns dock vissa orosmoln, bland annat finansiella risker i Kina vilket synliggjordes med höstens turbulens kring fastighetsbolaget Evergrande. Under 2020 och 2021 fördes det även en mycket expansiv ekonomisk politik med omfattande krisåtgärder, traditionellt expansiv finanspolitik och sänkta styrräntor från centralbankerna. De höga statsskulderna i många länder kan, i samband med en ökad inflation och högre räntor, riskera de offentliga finanserna samtidigt som en för snabb åtstramning av finanspolitiken kan riskera den fortsatta konjunkturåterhämtningen.

Sveriges kommuner har under pandemin haft oväntat goda resultat. Tack vare stora höjningar av generella statsbidrag, en måttlig kostnadsutveckling och att merkostnader för pandemihantering och sjuklöner ersatts av staten blev resultatet för 2020 drygt 35 miljarder kronor. Rensat från finansiella poster för reavinster och exploateringar var det nästan 20 miljarder kronor. Även under de närmaste åren förväntas kommunernas resultat överstiga 2 % av skatter och intäkter men vid 2025 bedöms det behövas åtgärder eller resurstillskott på motsvarande 8 miljarder för att nå ovanstående resultatnivå.

Befolkningsutveckling

Under året ökade Sveriges befolkning med 0,7 % eller 73 031 personer och den totala befolkningen är 10 452 326 invånare. Befolkningsökningen är kraftigare än 2020 men fortfarande lägre än övriga år sedan 2005. Befolkningsökningen består av både ett positivt födelseöverskott på 22 305 personer och ett positivt invandringsöverskott på 42 347 personer. Totalt invandrade 82 518 personer till Sverige. Uppdelat på födelseland var den största gruppen födda i Sverige med 11 660 personer följt av Indien med 4 061 personer och Syrien 3 293 personer. Att födelseöverskottet och invandringsöverskottet inte summerar till befolkningsökningen beror på att det under året rapporterats ovanligt många invandringar som skedde före årsskiftet 2020/2021 och dessa redovisas i en justeringspost.

Mellan 2016 och 2020 har Ängelholm haft en årlig befolkningsökning på mellan 0,8 % och 1,5 %. Under 2021 ökade antalet invånare med 723 personer vilket motsvarar 1,7 %. Befolkningsökningen bestod till största del av ett inrikes flyttöverskott (+660 personer) medan invandringsöverskottet (+102 personer) minskade i förhållande till tidigare år. Födelsenetto blev under året negativt (-59 personer) då fler personer avled än vad som föddes i kommunen. Totalt har Ängelholms kommun 43 633 invånare i december 2021.

2021 års befolkningsprognos visar att antalet invånare kommer fortsatt öka kraftigt fram till 2024 för att sedan återgå till en mer normal takt. Som grund för antagandena i befolkningsprognosen ligger att det kommer bli en full inflyttning i all nybyggnation. I genomsnitt färdigställs cirka 150 småhus och lägenheter årligen men från 2020 har den siffran ökat till runt 400 årligen. Den kraftiga ökningen innebär därför också risk att det kan skapas en obalans på grund av ett för stort utbud. Givet prisutvecklingen på bostäder i kommunen samt långa köer hos det kommunala bostadsbolaget finns det dock inget som indikerar att så är fallet.

Arbetslöshet och sysselsättning

Enligt SCBs arbetskraftsundersökning (AKU) uppgick andelen arbetslösa riket till 8,3 % under fjärde kvartalet 2021 vilket är en minskning från det tredje kvartalet 2021. På grund av förändringar i undersökningen går det inte att jämföra årets arbetslöshetsstatistik på riksnivå med tidigare år. Ändringarna har skett för att skapa bättre jämförelser med andra länder i EU.

Bland inrikes födda hamnar det säsongsrensade arbetslöshetstalet för kvartal fyra på 3,9 % och 17,2 % för utrikes födda. För inrikes födda kvinnor är arbetslösheten något lägre än för männen medan omvänt förhållande råder bland utrikes födda.

Eftersom AKU är en urvalsundersökning går det inte att bryta ner siffrorna på kommunal nivå. Därför redovisas arbetslösheten i Ängelholms kommun som andelen sökande och i program hos arbetsförmedlingen av den registerbaserade arbetskraften. Dessa siffror går inte jämföra med det nationella arbetslöshetstalet. Efter att arbetslösheten varit stadigt nedåtgående sedan 2012 märktes ett trendbrott under slutet av 2019 och arbetslösheten ökade till 6,9 % under 2020.

Under 2021 har arbetslösheten stadigt minskat igen och i december månad var arbetslösheten 5,8 % i åldern 16-64 år. Det innebär att 1 439 personer är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Även ungdomsarbetslösheten (18-24 år) minskade från 10,0 % till 7,0 % och bland utrikes födda från 18,6 % till 16,0 %.

Ohälsa

Goda levnadsvillkor och en frisk befolkning är basen för ett välmående samhälle och en god samhällsekonomi. En kommuns (som geografiskt område) ohälsotal är ett mått på antalet utbetalade ersättningsdagar för sjuk-, arbetsskade-, rehabiliterings- eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per invånare i åldern 16-64 år. År 2021 är ohälsotalet för Ängelholm 22,4 vilket är en fortsatt minskning sedan 2017 då det var 25,8 dagar. För kvinnor är ohälsotalet 27,0 och för män 17,7 dagar. Antalet dagar har sjunkit i ännu högre grad i Skåne (22,0) och riket (22,0) vilket gör att Ängelholm ligger något över genomsnittet. Den stora skillnaden mellan könen gäller även på regional och nationell nivå där ohälsotalen generellt är högre för kvinnor.

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser.

Finansiella risker och riskhantering

Den av fullmäktige beslutade finanspolicyn innehåller riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten inom kommunen och den kommunala koncernen. Kommunen och den kommunala koncernen är exponerad för framför allt följande finansiella risker: ränterisk, finansieringsrisk, kredit- och likviditetsrisk samt marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar. Kommunen har i slutet av 2021 antagit en ny Finanspolicy och startat upp en internbank för hantering av lån i kommunkoncernen vilket omfattar Ängelholms Stadshus AB inklusive dotterbolag.

Ränterisk

Per den 31 december 2021 uppgick den kommunala koncernens räntebärande skulder till 4 010,4 mnkr (3 813,0), exklusive finansiell leasing. Upplåningen inom den kommunala koncernen löper både med fast och rörlig ränta. Skulden har ökat till följd av under året genomförda investeringar i infrastrukturprojekt samt byggnation av verksamhetslokaler och bostäder.

De långfristiga lånen i kommunen har minskat med 25 mnkr och uppgår till 815 mnkr, varav 230 mnkr (250) avser den skattefinansierade verksamheten och 585 mnkr (590) avser den avgiftsfinansierade VA-verksamheten. Lånen för VA-verksamheten har under året minskat med 5 mnkr under året, medan lånen för den skattefinansierade delen minskat med 20 mnkr. Internt mellan skattefinansierad verksamhet och VA har VA en skuld på 100 mnkr som kommer att behöva lånefinansieras under 2022. Ökningen av lånen för den avgiftsfinansierade verksamheten används bland annat för att finansiera utbyggnad av avloppsreningsverket och renovering av befintliga anläggningar.

Den avgiftsfinansierade verksamheten har sedan tidigare tagit upp interna lån, som finansieras via utlåning av pensionsmedel, uppgående till 92 mnkr (102,0). Enligt beräkningar från KPA kommer likviditetsbelastningen avseende pensionsutbetalningarna att vara fortsatt höga. Kommunfullmäktige har därför fattat beslut om att börja använda de medel som avsatts för pensionsändamål genom att årligen överföra 10 mnkr från pensionsförvaltningen till kommunens ”egen” likviditet.

De långfristiga lånen i Ängelholmshem har ökat med 117 mnkr och uppgår till 2 206 mnkr. Bolaget har tagit upp lån för att finansiera Nya Saftstationen, 270 lägenheter, på stationsområdet i Ängelholm. De långfristiga lånen i Ängelholmslokaler, inklusive internlån på 439,3 mnkr, uppgår till 1 389,5 mnkr per 2021-12-31 och har ökat med 100,2 mnkr för att bland annat finansiera byggnationen av nya Villanskolan.

För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i Ängelholmshemskoncernens skuldportfölj har finansiella derivatinstrument använts. Hanteringen har skett i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i bolagets finanspolicy. På detta sätt kan räntebindningen och kapitalbindningen hanteras med full flexibilitet. Förutsättningar skapas för att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Per bokslutsdagen finns derivatavtal som totalt uppgår till 1 670 mnkr (1 670). Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen exklusive internlån uppgår till 3,27 år (3,82) och den genomsnittliga effektiva räntan exklusive internlån samt borgensavgiften uppgår till 1,09 % (1,20). Marknadsvärdet på derivatavtalen uppgår till -20,3 mnkr (-84,2).

Marknadsvärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande marknadsvärde (så kallad ränteskillnadsersättning) uppstå om man istället valt att använda långa räntebindningar på de enskilda lånen. Om respektive ränteswapavtal kvarstår till och med sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Så kallad ”säkringsredovisning” tillämpas avseende derivat, bland annat innebärande att värdeförändringar i derivatavtal inte redovisas över resultaträkningen. Det skall finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Säkringsförhållandet skall vara effektivt och dokumenteras när säkring ingås. Särskild dokumentation är upprättad som bland annat fastlägger strategier och mål för riskhanteringen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden på externa räntebärande skulder i kommunen uppgick till 2,0 år (1,9) och genomsnittlig viktad ränta är 0,44 % vid årsskiftet, vilket kan jämföras med en genomsnittlig ränta på 0,49 % föregående år. Inga lån är upptagna i utländsk valuta.

Kommunen har lånat 50 mnkr avseende vatten- och avloppsprojekt som finansierats av Nordiska Investeringsbanken. Projekten uppfyller bankens krav för Gröna projekt. Per den 31 december 2021 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden för den kommunala koncernens upplåning till 2,2 år (1,9) inklusive ränteswappar.

Finansieringsrisk

Enligt kommunens finanspolicy får inte mer än 40 procent av låneskulden förfalla inom ett kalenderår. Givet skuldens sammansättning per balansdagen förföll 20,7 % (31,8 %) av den kommunala koncernens låneskuld inom ett kalenderår, medan motsvarande siffra för enbart kommunens låneskuld var 21,6 % (31,1 %).

Kredit- och likviditetsrisk

Per den 31 december 2020 uppgick tillgängliga likvida medel i koncernen till 444,6 mnkr (336,1). De likvida medlen i kommunen uppgick vid årsskiftet till 172,7 mnkr. Sammantaget har de likvida medlen ökat med 13,2 mnkr jämfört med föregående år.

Borgensåtagande

Kommunens totala borgensförbindelser uppgår till 3 319,9 mnkr (3 103,3). Vilket är en ökning med 216,6 mnkr jämfört med 2020. Ökningen beror till största delen på att Ängelholmshemskoncernen ökat sin upplåning med 216,0 mnkr. Av de totala borgensåtagandena avser 3 155,9 mnkr AB Ängelholmshemskoncernen och resterande 164,0 mnkr avser andra organisationer.

Delägarskapet i Sydvatten AB har inneburit att kommunen tecknat ytterligare borgen för bolagets åtaganden och totalt uppgår borgen för Sydvatten AB totalt till 99,4 mnkr vid årsskiftet (93,7 mnkr föregående år). Andra större borgensåtaganden avser Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR), 30,0 mnkr och Gymnastikförbundet Syd, 25,3 mnkr. Inga borgensåtaganden har infriats under 2021.

Pensionsåtagande & förvaltning av pensionsmedel

Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår till 394,4 mnkr (föregående år 405,4 mnkr) vilket är en minskning med 11,0 mnkr i förhållande till 2020.

Ängelholmshemskoncernens tjänstemän omfattas av ITP 1 eller ITP 2, ITP 1 är premiebestämd och ITP 2 är förmånsbestämd. Ängelholmshemskoncernens kollektivanställda omfattas av den premiebestämda avtalspensionen SAF-LO. Pensionskostnaderna betalas löpande och bolaget har inga pensionsskulder. Kommunen har valt en försäkringslösning för huvuddelen av intjänade pensionsförmåner efter 1998 som annars skulle ha redovisats under posten ”Avsatt till pensioner”. Detta innebär att kommunen årligen betalar en avgift till vald pensionsadministratör (för närvarande KPA Pension) som motsvarar det årets beräknade intjänade pensionsförmåner. Därmed byggs inte någon ny skuld upp.

Efter beslut i kommunfullmäktige 2016 har kommunen gjort en förtida inlösen av delar av kommunens pensionsåtaganden med 304,4 mnkr inklusive särskild löneskatt (59,4 mnkr). Inlösen skedde genom köp av en pensionslösning, vilket medför minskade kostnader under kommande år.

Kommunen har ”öronmärkt” likvida medel i balansräkningen som ska täcka delar av pensionsskulden. Vid utgången av 2021 uppgick det marknadsvärdet på pensionsmedlen till 270,2 mnkr. Pensionsmedlen förvaltas enligt tabell nedan. Konsolideringsgraden, det vill säga kommunens avsatta pensionsmedel, täcker 99,6 % av det totala pensionsåtagandet. Skillnaden mellan skuld och avsättning, 3,0 mnkr, har återlånats i verksamheten.

Marknadsvärdesrisk i finansiella placeringar

Enligt finanspolicyn ska förvaltningen av pensionsmedel placeras med tillfredställande riskspridning och betryggande säkerhet för att ge en långsiktigt god avkastning. Kommunen har placeringar i tre aktiefonder och två räntefonder. Under 2018 antog kommunen en ny finansiell policy där avsnittet kring etiska regler utvidgats väsentligt, bland annat rörande restriktioner vad gäller investeringar i företag som har sin huvudsakliga inriktning mot verksamhet kopplat till fossila bränslen. Marknadsvärdet på aktiefonder i förvaltningen har efter ett turbulent år ökat med 11,7 % till följd av stark utveckling på aktiemarknaderna under hösten.

Under 2015 gjorde kommunen en särskild medlemsinsats på 26,5 mnkr till Kommuninvest i syfte att stärka bolagets finansiella ställning. Dessa medel har tagits från pensionsmedelskapitalet. Genom inbetalningen får kommunen möjlighet att intäktsföra den årliga återbäringen och räntan på insatskapitalet.

Enligt finanspolicyn får finansiella placeringar göras såväl i räntebärande värdepapper som i aktier. Andelen aktier får dock uppgå till maximalt 50 % av portföljens värde. Per den 31 december 2021 bestod kommunens finansiella placeringar till 48,4 % (39,7 %) av aktier och till resterande del av räntebärande värdepapper.

Enligt beräkningar från KPA kommer likviditetsbelastningen avseende pensionsutbetalningarna att vara fortsatt höga. Kommunfullmäktige har därför fattat beslut om att börja använda de medel som avsatts för pensionsändamål genom att årligen, överföra 10 mnkr från pensionsförvaltningen till kommunens ”egen” likviditet.