God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunfullmäktige har i september månad 2024 beslutat om nya riktlinjer för God ekonomisk hushållning. Detta som en följd av Riksdagens beslut om lagändringar utifrån propositionen om effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024 och Ängelholms kommuns tillämpar de nya riktlinjerna för år 2024 sedan delårsrapporten efter augusti månad.

I kommunallagen anges att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att offentliga medel ska användas på ett effektivt och säkert sätt samt att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras. God ekonomisk hushållning omfattar både ekonomiska och verksamhetsmässiga mål.

Kommunfullmäktiges beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt beslut om gemensamma utvecklingsmål ska vara vägledande för kommunens långsiktiga arbete. Målen ska styra satsningar och prioriteringar, och de gäller för samtliga nämnder och styrelser. Följande utvecklingsområden är beslutade av kommunfullmäktige:

  • Hållbart samhälle
  • Inkludera invånare
  • Attraktiv arbetsgivare
  • Starkt företagsklimat

Måluppfyllelse för respektive kommunfullmäktigemål baseras på en bedömning av nämndernas och bolagens bedömning av måluppfyllelse för respektive utvecklingsmål. Nedan följer en avstämning och utvärdering av god ekonomisk hushållning.

Sammanfattade bedömning för 2024 om god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen utifrån både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv är att både kommunkoncernen som helhet och kommunen har uppnått en god ekonomisk hushållning under verksamhetsåret 2024.

Kommunen har antagit fyra finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Samtliga fyra mål bedöms vara helt uppfyllda.

Kommunfullmäktiges övergripande utvecklingsmål samt nämndernas och kommunstyrelsens utvecklingsmål utgör verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit fyra övergripande utvecklingsmål som bedöms vara helt uppfyllda på övergripande nivå. Nämnderna och bolagen har antagit 39 utvecklingsmål. 29 av utvecklingsmålen bedöms vara helt uppfyllda och 10 mål delvis uppfyllda.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

1. Kommunens ekonomiska resultat skall vara positivt och sett över tiden lägst uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

För 2024 har Kommunfullmäktige beslutat att göra undantag från målet och i stället budgetera ett negativt resultat och uttag från resultatutjämningsreserven.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. För 2024 redovisas ett resultat på 87,0 mnkr, vilket innebär att resultatet är 2,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. De senaste fem åren har kommunen haft en stark ekonomisk utveckling, vilket inneburit att det finansiella målet har överträffats. Under perioden 2020–2024 uppgår resultatet till 4,1 % i genomsnitt, vilket inneburit att kommunen har kunnat stärka sin ekonomiska ställning under perioden.

2. Långsiktigt ska kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten självfinansieras. I Årsredovisningen ska också en plan för amortering av befintlig låneskuld beskrivas.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Kommunens låneskuld har under året ökat med 60 mnkr för den skattefinansierade verksamheten för att öka likviditeten. Låneskulden uppgår totalt till 180 mnkr. Under våren 2025 förfaller ett lån på 30 mnkr som kommer amorteras och minska låneskulden. Under 2026 förfaller ett lån på 60 mnkr och planen är att även detta lån ska amorteras.

Bedömningen är att kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten kommer att kunna självfinansieras på sikt.

3. Nämnder och kommunstyrelse ska ha god budgetföljsamhet i sin verksamhet. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska nämnder och kommunstyrelse upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Ingen av nämnderna har en negativ budgetavvikelse för den skattefinansierade verksamheten. Innan sommaren har kommunstyrelsen begärt in en åtgärdsplan från Samhällsbyggnadsnämnden med anledning av tidigare aviserad budgetavvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat en åtgärdsplan och har haft positiva avvikelser i prognoserna efter sommaren och nu i bokslutet.

Kommunstyrelsen har själva en negativ avvikelse på mindre än -0,1 mnkr. Avvikelsen beror på att det finns en kommunövergripande ofördelad effektiviseringspost om 5,0 mnkr i kommunstyrelsens budget. Posten bidrar med motsvarande negativa budgetavvikelse i utfallet. Kommunstyrelsen i övrigt har således i övrigt en positiv avvikelse mot budget om 4,9 mnkr.

4. Koncernens bolag ska bidra till god ekonomisk hushållning genom att uppfylla de mål som anges i ägardirektiven inom kommunfullmäktiges olika målområden. Bolagen ska också uppfylla ägardirektivens krav på ekonomisk utveckling.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. De helägda kommunala koncernbolagen AB Ängelholmshem och AB Ängelholmslokaler uppfyller de mål som anges i ägardirektiven inom kommunfullmäktiges olika målområden. Måluppföljningen redovisas nedan.

Den ekonomiska utvecklingen är också god. Ängelholmshem redovisar ett resultat efter finansiella poster på 33,7 mnkr jämfört med 27,8 mnkr föregående år. Soliditeten har stärkts till 30,9 %. Ängelholmslokalers resultat efter finansiella poster är 35,2 mnkr jämfört med 8,1 mnkr föregående år. Soliditeten har stärkts till 27,2 %.

Kommunkoncernens utvecklingsmål

Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål. Nämnderna och bolagen utgår ifrån dessa fullmäktigemål, både i sitt målarbete och i genomförandet av verksamheten. De kommungemensamma utvecklingsmålen är Hållbart Samhälle, Inkludera invånare, Attraktiv arbetsgivare och Starkt företagsklimat. Varje år görs en bedömning av måluppfyllelse som visar hur väl verksamheterna anser att de lyckats utveckla sina prioriterade mål. 2024 bedöms 29 mål vara helt uppfyllda och 10 mål delvis uppfyllda.

Uppföljning av mål

Uppföljning av nämnds- och bolagsmål

 




 

Hållbart samhälle

Inkludera invånare

Attraktiv arbetsgivare

Starkt företagsklimat

Arbetsmarknadsnämnden

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Familje- och utbildningsnämnden

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Kommunstyrelsen

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Miljö- och tillståndsnämnden

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Nämnden för omsorg och stöd

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Nämnden för kultur, idrott och fritid

Uppfyllt

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Samhällsbyggnadsnämnden

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Överförmyndarnämnden

Delvis uppfyllt

Delvis uppfyllt

Delvis uppfyllt

-

AB Ängelholmshem

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

AB Ängelholmslokaler

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Hållbart samhälle

Ängelholm arbetar för ett effektivt resursutnyttjande och en långsiktig hållbarhet - ekologisk, social, ekonomisk - i alla verksamheter. Ängelholm är ett samhälle som genomsyras av trygghet, jämlikhet och tillit mellan invånarna.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Hållbart samhälle bedömer 6 att målet är helt uppfyllt och 4 delvis uppfyllt.

Som en följd av fler elfordon behövs också fler möjligheter att ladda sin elbil. Efter en kartläggning av lämpliga platser har verksamheten tagit fram en e-tjänst där aktörer kan anmäla intresse för att etablera laddstolpar på kommunens mark. Det pågår även en undersökning av marknaden för mobila laddpunkter för flexibla lösningar och en lägre investeringskostnad. Som ett steg i omställningen till el har verksamheten fått in ytterligare elfordon i fordonsparken. Ett nytt linjenät för kollektivtrafiken färdigställdes under året. Syftet är att göra kollektivtrafiken till ett bättre och attraktivare färdmedel med genare färdvägar, vilket ger kortare restid.

Genom en målmedveten satsning på hållbara livsmedel och nya arbetssätt i köken har Ängelholms kommun utsetts till Årets Ekologiska Förebild 2024. Genom att prioritera KRAV-märkta råvaror och öka andelen växtbaserade livsmedel i menyerna har måltidsverksamheten lyckats förena kvalitet med miljöansvar. Sedan 2017 har arbetet resulterat i en minskning av koldioxidutsläppen med 25 %, samtidigt som det bidrar till både folkhälsan och klimatet.

Under året har vi jobbat med utarbetade miljökrav i 20 upphandlingar vilket är lägre än målsättningen på 75 % av kommunens upphandlingar. För att nå högre nivåer pågår bland annat arbete med att ta fram miljökrav i anläggnings- och byggentreprenader. Målet har därför reviderats till att kommunen ska nå 75 % till år 2030.

För att säkra Havsbaden från översvämningar pågår byggnation av Flygarevallen, Projektet förväntas bli klart under 2024. Verksamheten har även påbörjat projekt Kustskydd Björkhagen för att restaurera det befintliga erosionsskyddet. Strandstaketen mellan Klitterhus och Råbocka som förstördes i en storm har reparerats och förlängts och glädjande nog har mycket av det gamla materialet återbrukats.

Flera enheter har inom sina områden testat ny teknik. Sensorer för markfuktmätning vid planteringar har testats för att optimera och effektivisera skötseln av grönytor. Bedömningen är att den nya tekniken har bidragit till friskare träd i centrala Ängelholm. Verksamheten har också placerat vattennivåmätare på sex utvalda broar över Rönne å för att skapa bättre planeringsunderlag i klimatanpassningsarbetet.

I maj invigdes kommunens nya naturreservat, Hjärnarps Prästaskog, på Hallandsåsen och i Kronoskogen har den sista etappen färdigställts vilket betyder att tillgängligheten till skogens hjärta har ökat. Mötesplatsen mitt inne i skogen erbjuder ett arkitektritat vindskydd, toalett och grillplats. Platsen har använts flitigt under sommarmånaderna, inte minst av utländska cykelturister.

En pollineringsgrupp har bildats i samarbete med flera verksamheter. Flera insektshotell har även satts upp på kommunal mark och inspiration för ökad biologisk mångfald i staden och den egna trädgården har lagts upp på engelholm.se och i sociala kanaler. Bekämpning av jätteloka har fortsatt genom ytterligare stängsling och det har genomförts en kampanj för att bekämpa jättebalsamin längs Rönne å. Längst Vege å har en svämplan anlagts. Arbetet med våtmarksåtgärder längs Skörpabäcken har påbörjats och utrustning för att mäta vattennivå är utplacerade i bäcken. Åtgärderna är de sista i projektet LONA Fas 2. Under året har nytt projekt startats upp, LOVA Fas 3, med projektering för svämplan på kommunal mark längs Vege å och en våtmark på privat mark i Lerbäckshult.

Under året har det i PFAS-frågan gjorts en rad olika insatser, exempelvis anordnades ett seminarium av Miljöenheten med Institutet för Vatten- och Luftvård (IVL) i syfte att lyfta PFAS-frågan vid F10-området, inventering av vattenbrunnar för dricksvatten, bevattning och djurhållning kring F10-området samt informationsutskick till industriverksamheter och andra miljöfarliga verksamheter.

Integrationssamordnaren har genomfört en rad insatser riktade till olika åldersgrupper. Genom dessa insatser har över 1 600 personer fått ta del av föreläsningar kring mångfald och värdegrundsarbete. Genom föreläsningar på grundskolor till alla elever årskurs 7 och 8 har över 1 000 grundskoleelever fått ta del av föreläsningen kring jämlikhets- och toleransfrågor. Föreläsningar om mångfald har genomförts regelbundet på vuxenutbildningen men också information om samhällsorientering som är en del för de som läser SFI samt personer som varit folkbokförda i Sverige i högst tre år. 100 personer har tagit del samhällsorientering enbart i Ängelholm under 2024.

Inom området Folkhälsa har en utbildningsdag i utomhuspedagogik anordnats för pedagoger inom förskola och skola. Verksamheten har tagit fram en kommunövergripande åtgärdsplan för brotts- och ANDTS förebyggande arbete. Det har också genomfört utbildningar inom MHFA (Mental Health First Aid), som är en del i kommunens åtgärdsplan för suicidprevention.

Inkludera invånare

Ängelholm är en öppen och välkomnande kommun som ger god service och skapar delaktighet, inflytande och möjligheter för alla invånare.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Inkludera invånare bedömer 8 att målet är helt uppfyllt och 2 delvis uppfyllt.

2024 har fullmäktiges beredningar haft medborgardialoger med invånare, elevråd, skolklasser och externa intressenter. Beredning 1 genomförde under hösten en enkät i gymnasiet där 700 elever svarat på hur de ser på inflytande- och demokratifrågor. Beredning 2 har skickat ut en enkät till allmänheten för att undersöka viljeströmningar kring utvecklingen av stränder, åar och sjöar. Beredning 2 har även anställt ungdomsutvecklare som under sommaren intervjuat unga i samma fråga.

Barnrättsarbetet har under våren lyfts fram i olika utvecklingsprocesser. En av dem handlade om arbetet med att förbättra den digitala arbetsmiljön där intervjuer av elever i årskurs 9 varit en viktig del i kartläggningen. Eleverna, tillsammans med lärarna, tog sedan fram underlag till gemensamma rutiner kring hur läxor, planeringar och information ska kommuniceras i lärplattformen. En föreläsning om barnrätt för alla verksamhetschefer genomfördes i oktober. En kommunövergripande mall för barnkonsekvensanalys-prövning håller på att tas fram, vilken prövades i praktiken i barnkonsekvensanalyserna som genomfördes i samband med förändringen av skolorganisationen i de norra delarna av Ängelholm.

Inom Vuxenutbildning och arbetsmarknad spelar digitala verktyg en stor roll i att skapa en tillgänglig och inkluderande service. Uppföljningen visar att samtliga frågor som kommit in via mail till personal är besvarade. Verksamheten har under hösten arrangerat en medborgardialog som samlade 120 personer som studerar, vilket gör det till den förmodligen största medborgardialogen för nyanlända som genomförts i kommunen. Medborgardialogen gav underlag till ett fortsatt arbete och utveckling som under 2025 ska leda till en uppföljningsdialog och nya samtal.

Inom vård om omsorgsverksamheterna pågår flera olika förändringar och projekt som syftar till att stärka brukarinflytandet i vardagen. Det handlar bland annat om att öka delaktighet, insyn och självständighet. Verksamhetsområde Funktionsstöd har börjat arbeta med planeringsverktyget Boet som pilot i tre olika verksamheter. Verktyget syftar till att öka den enskildes möjlighet att bestämma och planera sina aktiviteter och insatser på ett mer flexibelt och självständigt sätt via en app. Utfallet av piloten är positivt för den enskilde såväl som personalgruppen.

Bygglovsenheten har också förbättrat kontaktvägarna och servicen genom att ge sökande kontinuerlig information om processen. Byggherrar får exempelvis sms eller mejl när en handläggare tilldelas eller när ärendet är på remiss. Planenheten har under året tagit fram en utvärderingsenkät för de exploatörer som är involverade i planprocessen. Enkäten skickas ut efter att detaljplanen vunnit laga kraft och syftet med detta är att få in synpunkter på arbetet och därigenom jobba med ständiga förbättringar. Planenheten har även genomfört en barndialog som en del av planprogrammet på Fridhem för att säkerställa perspektivet om social hållbarhet.

Under slutet av året implementerade stadsmiljöenheten och utförarservice ett nytt system för felanmälningar och synpunkter. Systemet förenklar för invånare att rapportera fel och underlättar intern hantering. Inför valet av ett nytt system gjorde verksamheterna en tjänstedesignanalys, där enkätsvar och intervjuer med invånare utgjorde en viktig del i underlaget.

Under våren 2024 lanserade kommunen en uppdaterad webb, engelholm.se, och samtidigt uppdaterade flera verksamheter stora delar av innehållet. Verksamheterna har engagerat sig i att se över och kvalitetssäkra innehållet på webben, som är en viktig informationskanal gentemot kommunens invånare. Arbetet har genomförts för att kvalitetssäkra och förbättra informationen om både verksamheterna och om aktuella projekt. Flera verksamheter har även sett över sina e-tjänster för att göra dessa mer användarvänliga men också förenkla för våra egna processer.

Under året har ett nytt IOP (idéburet offentligt partnerskap) tagits fram i samverkan med Studiefrämjandet Syd avseende föreningens drift av replokaler för Ängelholms musikgrupper. Ett skötsel- och nyttjanderättsavtal med Torgträffens Samarbetsråd har också tecknats i syfte att stärka och utveckla föreningens möjlighet att fortsatt driva Torgträffen som mötesplats för kommunens olika handikappföreningar vars medlemmar har någon form av funktionsnedsättning.

Attraktiv arbetsgivare

Ängelholm är en arbetsgivare som attraherar både dagens och framtidens medarbetare. Ängelholms medarbetare känner delaktighet, yrkesstolthet och ges möjlighet att utvecklas.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Attraktiv arbetsgivare bedömer 6 att målet är helt uppfyllt och 4 delvis uppfyllt.

För 2024 hamnar sjukfrånvaron bland anställda i Ängelholms kommun på 5,8 % vilket är en marginell höjning mot föregående år då sjukfrånvaron hamnade på 5,7%. 2023 hade Ängelholm den åttonde lägsta sjukfrånvaron bland kommuner i Sverige.

Årets medarbetarundersökning fick en högre svarsfrekvens än tidigare mätningar. 2 733 medarbetare deltog vilket motsvarar 87 %. Enkäten består av 22 frågor om hur medarbetarna upplever sin arbetsmiljö. Bland frågorna fanns SKR:s frågor om Hållbart medarbetarengagemang (HME). Totalindexet landade på 78 på en 100-gradig skala vilket är en höjning från föregående år då motsvarande värde var 77. Uppföljning av resultatet görs på respektive arbetsplats utifrån en framtagen modell, som syftar till att ta fram prioriterade aktiviteter, som därefter följs upp.

Ledarfilosofin är utgångspunkten för de satsningar som nu görs på chefsutveckling i kommunen. En viktig del i chefsutvecklingen är det nu påbörjade chefsutvecklingsprogrammet (CUP) som syftar att rusta alla kommunens chefer inför framtidens utmaningar och bli bättre ledare. Under våren gick verksamhetscheferna programmet gemensamt i större grupper, vilket skapat möjlighet att nätverka över gränser och skapa en mer sammanhållen och gemensam syn på ledarskapsfrågor. Under året påbörjade tre grupper med enhetschefer programmet och planen är att projektet kommer vara klart till början av 2026.

En kartläggning av den digitala arbetsmiljön visade att personalen inom Lärande och familj upplever en stor valfrihet i hur man kommunicerar vilket skapar informationsförvirring, överflöd och parallellkommunikation. I workshops tillsammans med elever och lärare har nya riktlinjer tagit fram tillsammans med rutiner för hantering av e-post, teams och intranät. Det nya arbetssättet planeras att införas från höstterminen 2025.

Äldreomsorgslyftet har funnits i flera år inom äldrevården men från och med år 2024 har Funktionsstöd också fått platser och kompetenshöjer i år åtta medarbetare från biträden till stödassistenter. Utöver detta har Funktionsstöd påbörjat en kompetenssatsning kring Yrkesresan och Lärande i Arbete (LIA), för att möjliggöra fler karriärvägar för enskilda och högre kompetens i verksamheten.

För att bättre kunna möta psykisk ohälsa erbjuder kommunen löpande en tvådagarsutbildning till alla sina medarbetare kring psykisk ohälsa och suicidprevention. Utbildningen har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) inom Karolinska Institutet. Kommunen har låtit utbilda egna instruktörer, som håller utbildningarna till medarbetarna. Hittills har ca 550 medarbetare genomgått utbildningen sen starten 2022, varav 213 under 2024.

Starkt företagsklimat

Ängelholm arbetar offensivt för att ge det bästa klimatet för företagsamma människor. Kommunen erbjuder god service till företag och invånare för att underlätta etableringar och skapa goda förutsättningar för ett växande näringsliv.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 9 nämnder och bolag som arbetar mot målet Starkt företagsklimat bedömer 9 att målet är helt uppfyllt.

I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet är det samlade omdömet för Ängelholms kommun det högsta på 13 år. Det hamnade för 2024 på 4,0 på en sexgradig skala där riksgenomsnittet är 3,47. Det gör att Ängelholm hamnar på plats 15 i kommunrankningen av Sveriges 290 kommuner och plats 5 i kommungrupp Pendlingskommun nära större stad.

Inom lärande och familj har man arbetat för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv. Under hösten tillsattes tre halvtidstjänster som SSA-utvecklare som ska arbeta med övergripande strategier. Arbetsmarknadsenheten och gymnasiet bedriver ESF-projektet Level Up för att motverka att elever hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Inom ramen för projektet genomfördes bland annat ett pilotprojekt på Söndrebalj och Nyhem samt utveckling av en aktivitetsbank för SSA-insatser. Dessutom genomfördes flera inspirationsföreläsningar för kommunens elever om arbetsmarknadskunskap och elever i åk 9 erbjöds Lovjobb för extra motivation. Under året har stort fokus legat på att utveckla ett samarbete med Campus Ängelholm för att kunna diskutera utbildningar inom kommunen och regionen.

Totalt 62 företag har skrivit på ett hållbarhetsavtal. Det innebär att de aktivt arbetar för ett hållbart Ängelholm och därmed för möjlighet att ta lärdom av, hitta samarbeten och utveckla sitt hållbarhetsarbete tillsammans med andra anslutna företag. Under året har fyra nätverksträffar genomförts i samarbete med Ängelholms näringsliv. Genom samarbete i hållbarhetsnätverket har Campus Ängelholm gjort en ansökan till myndigheten för yrkeshögskolan att bedriva en tvåårig yrkeshögskoleutbildning som hållbarhetsutvecklare.

Ett seminarium kring utveckling av film och filmproduktion arrangerades av Ängelholm och Landskrona i början av året. Syftet med satsningen är att stärka nordvästra Skåne som inspelningsplats för kommande filmproduktioner. Det leder inte bara till en att platsen Ängelholm uppmärksammas utan genererar också arbetstillfällen och bidar till ökad lönsamhet för de lokala företag som kan komma att bli berörda.

Utförarservice har stärkt samarbetet med lokala producenter och leverantörer. Genom att dela upp upphandlingar har mindre lokala företag fått bättre möjligheter att lämna anbud. Detta arbete har även lett till ökad omvärldsbevakning inom upphandlingsområdet.

Miljö- och livsmedelsverksamheten har under våren genomfört utbildningssatsningen "Inte bara trevlig" för att få ökad förståelse för vad företagen behöver i kontakten med myndigheter. Verksamheten har deltagit i kommunens näringslivsfrukostar samt soppluncher som arrangeras av Ängelholms Näringsliv och deltagit i kommunens nätverk för eventarrangörer samt hotellnätverket för att prata om tillstånd inom alkohol och tobaksområdet.

Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Utvärderingen av Ängelholms kommuns finansiella ställning utgår från koncernperspektivet.

Resultatutveckling

Utvärdering av årets resultat syftar till att bedöma utvecklingen av och relationen mellan intäkter och kostnader, både utifrån det aktuella räkenskapsåret och utifrån utvecklingen över tid.

Resultatet för den kommunala koncernen 2024 uppgår till 130,3 mnkr (62,5). Kommunkoncernen har de senaste fem åren haft väldigt starka resultat, förutom 2023. Det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren uppgår till 140,5 mnkr.


Årets resultat för den kommunala koncernen

Årets resultat

 

 

 

 

 

mnkr

2020

2021

2022

2023

2024

Koncernen

133,9

225,4

150,4

62,5

130,3

Skattefinansierad verksamhet

129,5

198,3

106,3

44,3

94,2

Avgiftsfinansierad verksamhet

-4,4

4,4

-0,1

-12,0

-7,2

Affärsdrivande verksamhet

4,4

27,1

44,2

18,2

36,1

 

 

 

 

 

 

Kommunen

129,5

198,3

106,3

39,5

87,0

Resultat för skattefinansierad verksamhet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag

5,2%

7,5%

3,8%

1,3%

3,1%

 

Resultatet för skattefinansierad verksamhet är 3,1 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktiges ambition är 2 % procent i resultatnivå. Snittet de senaste fem åren uppgår till 4,1%. Inom de avgiftsfinansierade verksamheterna blev årets utfall -7,2 mnkr (-12,0). Det negativa utfallet uppkom inom kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Eftersom VA-verksamheten under 2023 utnyttjat tidigare skulder till abonnenterna på 7,2 mnkr så redovisade verksamheten ett underskott på -4,8 mnkr för 2023. För 2024 är VA:s skuld till skattekollektivet därmed totalt -12,0, vilket belastar kommunens resultat och särredovisas i Eget kapital tills dess att skulden är reglerad. Enligt treårsregeln bör underskottet på -4,8 mnkr återställas senast bokslutsåret 2027 och underskottet som uppkom i år bör återställas senast bokslutsåret 2028.

Den affärsdrivande verksamheten som redovisas i tabellen avser Ängelholms Stadshuskoncernen samt till en förhållandevis liten del även kommunens andel av andelarna i intresseföretag (NSR, Sydvatten och Ängelholms Flygplats Holding). Denna verksamhet redovisar ett resultat på 36,1 (18,2) mnkr, vilket också är högre jämfört med föregående år. I snitt har de affärsdrivande verksamheterna redovisat ett resultat på 26,0 mnkr de senaste fem åren.

Ängelholms stadshuskoncern redovisar ett resultat på 50,7 mnkr, jämfört med 27,8 mnkr föregående år. Ökad nettoomsättning på 538,0 mnkr jämfört med 506,8 mnkr föregående år är den främsta orsaken. Hyreshöjningar, nya lokalavtal och projektintäkter har gynnat omsättningen. Samtidigt har kostnaderna inte ökat i samma takt som intäkterna tack vare lägre taxekostnader för el och fjärrvärme, färre akuta reparationer och prioriterade långsiktiga investeringar i underhåll och energieffektiviseringar. Lägre finansiella kostnader bidrar ytterligare till det positiva resultatet utifrån minskad snittränta och aktieägartillskott som bidragit till att nyupplåning inte behövts.

På Ängelholms flygplats inleds året med fortsatt stagnerat inrikes resande. Inrikes reguljärtrafik till Stockholm är den huvudsakliga produkten och står för merparten av antalet passagerare. Detta har påverkat den ekonomiska utvecklingen i Ängelholms flygplats negativt, vilket medfört att Ängelholm Helsingborg Flygplats Holding har gjort en nedskrivning med 14,25 mnkr på aktierna i dotterbolaget Ängelholms Flygplats. Under 2024 erhöll bolaget 12,0 mnkr i ovillkorat aktieägartillskott. Efter nedskrivningen motsvarar värdet på andelarna Eget kapital i dotterbolaget.

För 2024 uppgår kommunens resultat till 87,0 mnkr, vilket innebär att resultatet är 2,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanlagda budgetavvikelsen är +124,7 mnkr. Försäljning av mark i exploateringsområden genererar vinster om 30,8 mnkr. Orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (pensionsmedel) uppgår till 30,7 mnkr. Dessa två poster har inte budgeterats och är huvudförklaringen till den stora budgetavvikelsen.

Verksamheternas intäkter i kommunen blev 846,0 mnkr jämfört med 817,0 mnkr föregående år. Verksamhetens kostnader ökade till 3 670,9 mnkr från 3 460,4 mnkr föregående år. Det är framför allt kostnader för löner och sociala avgifter som ökat mest. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökade till 3 081,4 mnkr att jämföra med 2 947,3 mnkr år 2023.

För att kommunen ska kunna säkerställa en god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamhetens kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna i form av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna översteg kommunens nettokostnader under 2024 med 2,6 % (78,7 mnkr).

Mellan 2020 och 2024 har skattesatsen sänkts vid ett tillfälle. 2022 sänktes skattesatsen med 20 öre, till 20,29.

Intäkter och kostnader

Intäkter och kostnader koncernen

 

 

 

 

 

mnkr

2020

2021

2022

2023

2024

Verksamhetens intäkter

1060,0

1074,1

1164,0

1233,4

1270,6

- Förändring (%)

10,9%

1,3%

8,4%

5,6%

3,0%

Varav exploateringsintäkter

37

41,3

80,6

10,1

34,3

Verksamhetens kostnader ink. avskrivningar

-3 361,5

-3 485,7

-3 732,2

-4 088,9

-4 178,5

- Förändring (%)

4,3%

3,7%

7,1%

9,6%

2,2%

Varav pensionskostnader

-123,8

-131,7

-131,3

-229,0

-212,1

Verksamhetens nettokostnad

-2 301,5

-2 411,5

-2 568,2

-2 855,5

-2 908,0

- Förändring (%)

1,5%

4,8%

6,5%

11,2%

1,8%

Skatteintäkter och statsbidrag

2 469,9

2 645,2

2 780,1

2 947,3

3 081,4

- Förändring (%)

4,7%

7,1%

5,1%

6,0%

4,5%

Varav generella statsbidrag och utjämning

514,6

575,3

591,6

628,1

710,4

Finansnetto

-34,6

-8,3

-61,4

-29,9

-43,1

 

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 270,6 (1 233,4) mnkr och har i snitt ökat med 5,8 % de senaste fem åren.

Under 2024 har exploateringsintäkterna ökat jämfört med tidigare år och är på 34,3 (10,1) mnkr. Lågkonjunkturen påverkar fortfarandet fastighetsmarknaden negativt och därmed även exploateringsprojekten i kommunen. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar redovisas till -4 178,5 (-4 088,9) mnkr, vilket motsvarar en ökning på 2,2 %. Den genomsnittliga ökningen de senaste fem åren uppgår till 5,4 % och föregående års ökning uppgick till 9,6%. Den höga inflationen under tidigare år har inneburit ökade kostnader bland annat på grund av ökade kostnader för indexreglerade avtal och ökade pensionskostnader. En hög investeringsnivå slår även igenom i högre avskrivningskostnader.

Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 3 081,4 (2 947,3) mnkr och har i snitt ökat med 5,5% de senaste fem åren. Intäkter från generella statsbidrag och utjämning motsvarar 23,1 % av totala skatteintäkter och statsbidrag år 2024. Koncernens finansnetto på -43,1 (-29,9) mnkr är fortsatt negativt beroende på kommunens upplåning och högre räntekostnader under året.

Personalkostnaderna uppgår till 2 303,6 mnkr. Det är en ökning från förra året med 93,7 mnkr, 4,2 %. De senaste två åren har kommunen haft kraftigt ökade pensionskostnader (+142,0 mnkr eller +110,4 % mellan 2022 och 2023). Att pensionskostnaderna ökar så kraftigt beror främst på ett nytt generösare pensionsavtal samt hög inflation. Pensionsprognosen från KPA för kommande år visar på kraftigt minskade pensionskostnader framöver och nästan 120 mnkr i lägre pensionskostnader redan för 2025.

Budgetföljsamhet

Den ekonomiska styrningen under löpande budgetår tar sin utgångspunkt i budgetuppföljningarna. För att uppnå en korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten av avgörande betydelse.

Underskott finns endast hos kommunstyrelsen och det är mindre –0,1 mnkr. Störst överskott finns hos Nämnden för omsorg och stöd (+14,5 mnkr), hos Kommunfullmäktige (+4,7 mnkr) och hos Samhällsbyggnadsnämnden (+3,5 mnkr). Sammantaget visar nämnderna ett överskott om +25,2 mnkr.

I tabellen nedan jämförs prognoserna efter april och augusti med siffrorna i bokslutet.

Helårsprognos av budgetavvikelse

Helårsprognos budgetavvikelse,
skattefinansierad verksamhet

 

 

 

mnkr

Prognos
april

Prognos augusti

Utfall
bokslut

Nämnderna

7,4

5,8

25,3

Årets resultat

-30,3

11,6

94,2

Ingen av nämnderna har en negativ budgetavvikelse för den skattefinansierade verksamheten. Innan sommaren har kommunstyrelsen begärt in en åtgärdsplan från Samhällsbyggnadsnämnden med anledning av en aviserad budgetavvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat en åtgärdsplan och har haft positiva avvikelser i prognoserna efter sommaren och nu i bokslutet.

Kommunstyrelsen har själva en negativ avvikelse på mindre än -0,1 mnkr. Avvikelsen beror på att det finns en övergripande ofördelad effektiviseringspost om 5,0 mnkr i kommunstyrelsens budget. Posten bidrar med motsvarande negativa budgetavvikelse i utfallet. Kommunstyrelsen i övrigt har således i övrigt en positiv avvikelse mot budget om 4,9 mnkr.

Att årets resultat i bokslutet hamnar högre än i delårsrapporten efter augusti beror framför allt på att orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (pensionsmedel) uppgick till +30,7 mnkr (+10 mnkr i prognosen i delårsrapporten) samt att budgetavvikelsen för kommunens pensionskostnader uppgick till +13,1 mnkr jämfört med -12,5 mnkr i delårsrapporten.


Helårsprognos av nettoinvesteringar

Helårsprognos, nettoinvesteringar

 

 

 

mnkr

Prognos april

Prognos augusti

Utfall bokslut

Skattefinansierad verksamhet

207,1

213,1

155,5

Avgiftsfinansierad verksamhet

64,4

48,1

40,9

Helårsutfallet för årets nettoinvesteringar, exklusive investeringar i exploateringsprojekt, uppgår till 219,6 mnkr, vilket är 112,3 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 78,2 mnkr. För den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten uppgår avvikelsen till 34,1 mnkr.

Investeringsnivån för 2023 är något högre än för 2022 för både den skattefinansierade verksamheten och den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten.

Investeringsutgifterna i bokslutet är lägre än för de båda prognoserna. En optimism över vad som hinner utföras kan skönjas. Det är framförallt Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamhet, Kommunstyrelsen samt Nämnden för omsorg och stöd som har stora budget- och prognosavvikelser. Större avvikelser uppkom i några stora projekt på grund av förskjutningar i tidplan, främst Klippanvägens förlängning, GC-tunnel vid stationen och VA-projektet S1-Ängelholmsvägen.

Koncernens investerings- och finansieringsverksamhet

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 546,9 mnkr (412,9). I snitt har den kommunala koncernen investerat 565,1 mnkr per år de senaste fem åren. År 2023 får därför betraktas som ett genomsnittsår vad gäller investeringsutfall. Samtidigt är det fortsatt stora investeringsvolymer planerade för de närmaste tre åren, med stort fokus på nya verksamhetslokaler.

Investeringar och långfristig skuld

Investeringar och långfristig skuld

 

 

 

 

 

mnkr

2020

2021

2022

2023

2024

Investeringar

687,3

443,2

383,7

546,9

530,7

- Förändring (%)

-6,5%

-35,5%

-13,4%

42,5%

-3,0%

Långfristig skuld

3 813

4 010

4 212

4 075

4 335

- Förändring (%)

12,7%

5,2%

5,0%

-3,3%

6,4%

Självfinansieringsgrad

56,7%

50,6%

84,9%

97,6%

32,7%

Självfinansieringsgrad: Kassaflöde från den löpande verksamheten / kassaflöde från investeringsverksamheten

De långfristiga externa låneskulderna uppgick till 4 335 mnkr, en ökning med 6,4 %. I snitt har skulden ökat med 5,2% de senaste fem åren. En starkt bidragande orsak till att skulderna ökar över tid är den höga investeringsnivån, detta trots relativt starkt kassaflöde från den löpande verksamheten. De likvida medel som flutit in har i allt för stor utsträckning använts till löpande verksamhet. Självfinansieringsgraden var 32,7 % inom koncernen under 2024 vilket beror på den höga investeringsnivån.

Upplåning inom koncernen

Upplåningen inom koncernen har ökat under de senaste åren. Låneskulden exklusive finansiell leasing uppgår till 4 335 mnkr (4 075). Kommunkoncernen har under de senaste åren genomfört omfattande investeringar i bostäder, kommunala verksamhetslokaler, infrastruktur samt förvärv av mark. Upplåningen inom koncernen förväntas fortsätta öka även kommande år till följd av stora behov av framför allt nya verksamhetslokaler.

Soliditet

Koncernens soliditet uppgår till 23,6 % vilket är minskning med 3,2%-enheter jämfört med föregående år. Stora investeringar under året påverkar soliditeten i den kommunala koncernen negativt.

Koncernens soliditet

Soliditet

 

 

 

 

 

%

2020

2021

2022

2023

2024

Koncernen

24,4%

26,2%

26,1%

26,8%

23,6%

Kommunen

45,3%

48,6%

42,9%

36,5%

38,0%

Soliditet: Eget kapital minus pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna / totalt kapital (exklusive finansiell leasing).

Eftersom kommunkoncernen planerar för stora investeringar under de närmaste åren är det högst sannolikt att soliditeten kommer att sjunka ytterligare, vilket kommer att försvaga den kommunala koncernens handlingsfrihet framöver. Soliditeten i kommunen uppgick till 38% (totala pensionsförpliktelserna inräknade men exklusive finansiell leasing). I och med införandet av koncernbank så ökar både kommunens skulder och fordringar vilket i sig innebär en försvagad soliditet.

Pensionsskuld

I bokslutet 2024 uppgår den totala pensionsskulden i Ängelholms kommun till 869,0 mnkr, vilket är en ökning med 9,7 % jämfört med 2023. Pensionsskulden förväntas minska under de kommande åren.

Kommunens pensionsskuld

Total pensionsskuld

 

 

 

 

 

mnkr

2020

2021

2022

2023

2024

Pensionsförpliktelser, avsättning inkl. särskild löneskatt

31,0

30,6

32,2

35,3

35,9

Pensionsförpliktelser, ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt

374,4

363,8

344,7

351,5

359,1

Pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring

303,2

328,0

350,4

405,3

474,0

Total pensionsskuld

708,6

722,4

727,3

792,1

869,0

- Förändring (%)

-0,5%

1,9%

0,7%

8,9%

9,7%

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser.

Känslighetsanalys

Känslighetsanalys

 

mnkr

Förändring +/-

10 öres förändring av kommunalskatten

11,7

Förändrat invånarantal med 100

6,4

Avgiftsförändring med 1 %

2,5

Löneförändring med 1 % inkl. PO

21,8

Ökad upplåning med 10 mnkr

0,3

10 heltidstjänster

6,0

Slutsatser avseende resultat och ekonomisk ställning

För 2024 redovisas ett resultat på 87,0 mnkr för kommunen, vilket innebär att resultatet är 2,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. De senaste fem åren har kommunen haft en stark ekonomisk utveckling, vilket inneburit att det finansiella målet har överträffats. Under perioden 2020–2024 uppgår resultatet till 4,1 % i genomsnitt, vilket inneburit att kommunen har kunnat stärka sin ekonomiska ställning under perioden.

Resultatet för den kommunala koncernen 2024 uppgår till 130,3 mnkr (62,5). Kommunkoncernen har de senaste fem åren haft väldigt starka resultat, förutom 2023. Det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren uppgår till 140,5 mnkr.

Även soliditeten är relativt stabil för koncernen, ca 26 procent, och sett över en femårsperiod har den kommunala koncernen en relativt stabil finansiell ställning. Den försvagade soliditeten på kommunnivå från 2022 har främst sin förklaring i införandet av koncernbank med omfattande utlåning till koncernbolagen. Mellan 2023 och 2024 ökade dock soliditeten för kommunen från 36,5 % till 38,0 %.

Den kommunala koncernens huvudsakliga problem är att trots goda resultat under femårsperioden har låneskulden ökat. Detta beror på att investeringsnivån är för hög för att denna ska gå att finansiera med koncernens kassaflöde. Givet den planering som finns avseende investeringar i kommunala verksamhetslokaler så kommer soliditeten pressas nedåt kommande år då det krävs en omfattande nyupplåning i Ängelholmslokaler för att finansiera planerade investeringar.

Gå till startsidan
Ängelholms kommun
Årsredovisning
2024