Translate

Frågor och svar om PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för en särskild grupp ämnen som finns i många tusen varianter. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och skadliga för miljön.

Här hittar du vanliga frågor och svar om PFAS.

PFAS har framställts sedan 1950-talet och används bland annat i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, matförpackningar, brandskum och impregneringssprayer.

Här hittar du vanliga frågor och svar om PFAS och hur det påverkar oss människor, vår miljö och våra vattendrag.

Frågor och svar

PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 10 000 ämnen. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.

PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande. Fyra av de mer kända ämnena är PFOS, PFHxS, PFOA och PFNA.

PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textiler, läder och pappersförpackningar, skidvallor, GoreTex-produkter och kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum (klass B).

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.

Vad står förkortningen PFAS för?

PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De kallas även per- och polyfluorerade ämnen, och högfluorerade ämnen.

PFAS är ett relativt nytt begrepp och fortfarande kan man hitta ord från förr, som “fluorkarboner” och “PFC “när företag pratar om PFAS. “Fluorkarbonfri” är till exempel fortfarande ett vanligt begrepp inom klädindustrin. Dessa gamla ord innefattar inte alltid hela gruppen PFAS, därför är det bra att fråga i butik om produkten man vill köpa verkligen är PFAS-fri.

Forskning pågår och för ett fåtal PFAS ämnen finns det belägg för att ämnena är skadliga för hälsan. De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig höga halter av PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan.

De mest studerade PFAS-ämnena är PFOS och PFOA. Studier visar att dessa ämnen kan påverka bland annat levern, sköldkörtelhormoner och immunsystemet. Det finns studier av grupper av människor som fått i sig framför allt PFOS och PFOA via förorenade miljöer.

Studierna visar att det finns ett samband mellan förhöjda halter av PFAS och ökade kolesterol-, fettsyra och urinsyrahalter i blodet hos människor. Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halter i blodet och försämrat immunförsvar hos barn som exponerats under foster- och amningsperioden. PFOA och PFOS är misstänkt cancerframkallande.

Risken för sjukdom bedöms dock vara liten, utifrån den kunskap som finns i dag. PFAS orsakar inte akuta hälsoproblem.

PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön. Forskning pågår och det saknas ännu kunskap om de flesta PFAS-ämnen och deras effekter på miljön.

Olika PFAS-ämnen har olika egenskaper och sprids på olika sätt. PFAS kan ansamlas i både växter och djur. Ju högre upp i näringskedjan desto större mängd PFAS ansamlas, det gäller framförallt för olika fiskarter. Det kan även spridas långväga via vatten och luft, vilket gör PFAS till ett globalt problem.

Nej.

Ängelholms kommun tar kontinuerligt prover på det dricksvatten som levereras ut på ledningsnätet. Proverna tas i enlighet med gällande kontrollprogram för dricksvatten som finns i Ängelholms kommun.

Ur dessa prover har vi även valt att analysera proverna avseende PFAS 11, enligt rekommendationer från Livsmedelsverket och tillsynsmyndighet.

Ängelholms kommun har tagit prover under flera år och värdena för PFAS är stabila och visar inga varierande trender. Värdena för PFAS är lägre än de värden där Livsmedelsverket rekommenderar att åtgärder vidtas.

(Se även svaret på frågan om man behöver vara orolig för att få i sig PFAS via det kommunala dricksvattnet.)

Ängelholms kommun tar kontinuerligt prover på det dricksvatten som levereras ut på ledningsnätet. Proverna tas i enlighet med gällande kontrollprogram för dricksvatten som finns i Ängelholms kommun.

Ur dessa prover har vi även valt att analysera proverna avseende PFAS 11, enligt rekommendationer från Livsmedelsverket och tillsynsmyndighet.

Ängelholms kommun har tagit prover under flera år och värdena för PFAS är stabila och visar inga varierande trender. Värdena för PFAS är lägre än de värden där Livsmedelsverket rekommenderar att åtgärder vidtas.

Det är Livsmedelsverket som bestämmer gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel. På myndighetens webbplats kan du också läsa aktuella uppgifter om långtidspåverkan av PFAS.

I januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för 4 PFAS-föroreningar och för summan av dess föreningar i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat kött, fisk, ägg, kräftdjur och musslor.

Källa: Livsmedelsverket

I Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om dricksvatten finns gränsvärden för PFAS. Reglerna om PFAS baseras bland annat på den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets, Efsas , hälsobaserade riktvärde för PFAS 4 från 2020 och omfattar två gränsvärden:

  • PFAS 4: 4 ng/l
  • PFAS 21: 100 ng/l

Gränsvärdet för PFAS 4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) och gränsvärdet för PFAS 21 omfattar PFAS 4 samt ytterligare PFAS-ämnen. Gränsvärdena för PFAS ska tillämpas från 1 januari 2026. (LIVSFS 2022:12)

Det är väldigt få PFAS-ämnen som är förbjudna i dag. Inom EU är ämnet PFOS förbjudet sedan 2008 och PFOA sedan 2020. Det finns dock undantag för vissa användningsområden.

Sverige och andra medlemsländer inom EU arbetar för att förbjuda PFAS som ämnesgrupp och inte bara enskilda ämnen.

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.

Om du undviker att köpa exempelvis köksredskap med Teflon, skidvalla eller skönhetsprodukter som innehåller PFAS, bidrar du till att minska PFAS-användningen och i förlängningen tillverkningen med PFAS-ämnen.

Flera myndigheter samarbetar för att hantera problemen med PFAS. Syftet med samarbetet mellan myndigheterna och forskningsinstitutionerna är att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och den offentliga kontrollen.

Källa: Livsmedelsverket

Prover på fisk från 2019 visar att det finns förhöjda PFAS-halter i lax och gädda i Kägleån och Rössjöholmsån. Då gjordes bedömningen att både vuxna och barn kunde konsumera fisk vid flera tillfällen per vecka.

Sedan denna undersökning har den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gjort en riskvärdering och gått från ett tolerabelt intag av PFAS per dag (TDI) till ett betydligt lägre tolerabelt veckointag (TVI) som baseras på fyra olika PFAS: PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. I bedömningen utgår man ifrån att dessa ämnen har liknande toxiska egenskaper.

Kommunen har föreslagit att Försvarsmakten ska uppdatera befintlig riskbedömning gällande fisk, dels med hänsyn till nya gränsvärden för animaliska livsmedel som infördes 2023, dels utifrån Efsas nya riskvärdering.

Inga prover på fisk har tagits i Rönne å och Skälderviken.

Sidinformation

Publicerad:
2024-01-09