Kommunens arbete med klimatanpassning

Ängelholms politiker har beslutat om arbetet med klimatanpassning i en rad styrdokument samt nyare inriktningsbeslut. Du kan läsa mer om dessa här.

Kommunens Samhällsbyggnadsnämnd har under 2020-2021 fattat nya inriktningsbeslut för prioritering av klimatanpassningsarbetet under perioden 2021-2025. Du kan ta del av handlingarna i kommunens diarium, ärende SBN 2020-231 och SBN 2021-57.

Långsiktigt arbete med klimatanpassning

Nedan styrdokument är också viktiga för att förstå inriktningen av kommunens klimatanpassningsarbete.

Kommunens ansvar för klimatanpassning är också kopplat till gällande lagstiftning. Klimatrisker som översvämning och erosion ska beaktas i samband med samhällsplanering så att nybyggnation tar höjd för klimatrisker. Kommunen ansvarar för att arbeta förebyggande med naturolyckor och säkerställa att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under extraordinära händelser. Som fastighetsägare och huvudman för allmänna anläggningar är kommunen skyldig att skydda sin mark och sina anläggningar från skadlig inverkan.

Kommunen är däremot inte ansvarig för att skydda privat eller statlig egendom.

Organisation och arbetssätt

Sedan 2014 finns en kommunövergripande klimatanpassningsgrupp som fungerar som ett forum för samverkan och kommunikation. I gruppen ingår följande funktioner: krisberedskap, mark och exploatering, vatten och avlopp, miljö, naturvård, bygglov samt stadsmiljö. Sedan 2017 har kommunen inrättat en särskilt befattning som samordnar och driver det praktiska klimatanpassningsarbetet och som återrapporterar om hur vi ligger till (hållbarhetsingenjör klimatanpassning).

Kommunens åtgärds- och beredskapsarbete

Det är framför allt kusterosion och översvämningar som är kommunens största utmaning och som vi arbetar med att motverka på olika sätt. Klimatanpassningsarbetet består av flera olika led: Akut beredskap för extremväder, god kunskap om riskbilden, långsiktiga fysiska skyddsåtgärder samt transparenta rutiner för att anpassa kommunens verksamhet allt eftersom.

Så skyddar vi våra stränder

En viktig del i kommunens klimatanpassningsarbete är att utveckla strandens naturliga funktion som skydd mot översvämningar och erosion. Andra viktiga aspekter är att få in klimatanpassning som en integrerad del i stadsplaneringen, t ex en genomtänkt dagvattenhantering.

Inom Ängelholms kommun mynnar två stora vattendrag ut i havet och Rönne å tar vägen genom centrala Ängelholm. En viktig del av klimatanpassningsarbetet är därför att verka för uppströms åtgärder i hela avrinningsområden, inte enbart inom kommunens gränser. Vattnet måste kunna ta plats och hållas kvar i landskapet vid behov.

Klimatanpassning sker enligt samhällsekonomiska principer, d v s att för- och nackdelar avvägs och prissätts. Klimatanpassningsarbetet ska även följa kommunens mål och ställningstaganden i gällande översiktsplan, med krav på att vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara.

Åtgärder vid kusten

Strandfodring

För att motverka erosion förbereder kommunen att uträtta strandfodring. Detta är ett konstgjort sätt att återställa eroderad sandstrand som tillämpas bl a i Ystads kommun. Strandfodring går ut på att tillföra extern sand och på så vis återställa strandens egen motståndskraft genom att efterlikna en naturlig sandstrand. Det är en så kallat ”naturbaserad lösning” som har visat sig vara särskilt effektiv mot erosionsskador vid mjuka sandstränder som hade förstörts av hårda skydd.

Sandutvinning till havs

Ängelholms kommun har fått tillstånd av Sveriges Geologiska Undersökning för att utvinna sand för erosionsåtgärder från ett ca 10-12 meter djupt område på Skäldervikens botten i februari 2019. Tillståndet har överklagats kommer slutligen avgöras av regeringen. Innan arbetet med erosionsåtgärder kan sätta igång krävs också ytterligare tillstånd och prövning av sandutvinningens miljöpåverkan i Mark- och miljödomstolen. Arbetet med det andra tillståndet pågår.

//LÄNK projekt om kusteriosionsåtgärder//

En stiliserad kartbild över södra delen av Skälderviken, den del som gränsar till Ängelholms kommun. Land är markerat med ljusgul färg, den nära kustlinjen i blått och resten av vattnet är vitt med olika symboler. I vattnet strax utanför Höganäs är konturerna på tre rektangalr ritade. De två störsla är röda respektive blå och överlappar varandra till ungefär 80 procent. Den röda rektangeln markerar området som kommunen ansökt om att få hämta sand från, det blå är kontrollområde och mitt i de båda finns en mindre, grön rektangel. Den visar var kommunen har fått tillkstånd att hämta ny sand. Det gröna, så kallade tillståndsangivna området, utgör ungefär en tredjedel av det man ansökt för. Karta/Illustration.
Kollage med fyra bilder. Högst upp till vänster visas det särskilda låga och platta fartyg som med hjälp av ett stor sugverktyg hämtar upp sand från havsbotten. Högst upp till höger ses nästa bild, här syns det långa rör som transporterar sand mellan fartyget ute till havs och stranden. Röret är rostigt, kanske en halvmeter i diameter och försvinner från klitterna, över sanden och ut i det blå vattnet. Bilden nere till vänster visar hur en blandning av sand och vatten pumpas ut på stranden. I bakgrunden syns silhuetten av en grävmaskin. Sista bilden visar hur fint sanden har lagt sig på stranden efter fodringen. Några gröna vasstrån sticker upp och ilängre bort i bilden skymtar havet och en blå sommarhimmel. Fotokollage.

Strandfodring: Hämta sand ute till havs för att förstärka stränderna.

Sandåterföring efter storm

Vid kraftiga stormar äts stora delar av klitterna vid stranden upp av havet. Genom att återföra sand med hjälp av grävskopor direkt efter en storm har klitterna efter gångna stormar akut säkrats för att förhindra genombrott. Kommunen får inte längre tillämpa denna åtgärdstyp utan tillstånd från Mark- och miljödomstolen efter ett föreläggande av länsstyrelsen.

Sandstränder är mycket dynamiska miljöer som ständigt förändras av både vatten och vind. Sandstränder har en förmåga att bilda nya dyner efter stormar och på så vis självläka efter skador. Erosion innebär att det över en längre period förs bort mer material än vad som tillkommer genom strandens egen dynamik. Det är därför viktigt att följa upp erosionstakten - hur snabbt förändringar sker.

Sandstaket

Sandstaket eller sandfångare är något som kommunen i samarbete med medborgare har satt upp på stranden i Vejbystrand. Staketen samlar likt ett snöstaket sand och kan i längden binda sanden och återuppbygga klitter. Kommunen övervakar effekten av Vejbystrandstaketen, som finns i två olika utformningar, genom regelbundna mätningar.

Även erosionsförändringar följs upp årligen. Kommunen mäter sandsträndernas profil på 25 ställen utmed kusten för att följa utvecklingen över tid och att jämföra olika delar av stranden. Profilmätningar kombineras också med moderna mätmetoder, s k laserscanning. Resultat från mätningarna sammanfattas i årliga rapporter om erosionsläget.

Flera bilder från åren 2018 respektive 2020. På de tidiga bilderna syns stranden och de då nya flätade strandstaketen. De är ca 150 centimeter höga, i bakgrunden syns de gräsbevuxna klitterna. På de senare bilderna från 2020 syns hur sanden har stannat kvar och täcker staketen en bra bit upp. Det syns också mer grönska och växtlighet i bakgrunden. Syftet med staketen är just att hindra sand från att spolas ner i havet. Att nya växter har börjat växa innebär att deras rötter binder sanden. Fotokollage.

Strandstaket 2018 respektive 2020. På två år har betydande sandmängder samlats och vegetation återetablerats.

Plantering av vegetation

År 2014 testade kommunen plantering av vegetation i klitterna genom att plantera färdiga plantor. Vid Vejbystrand har engagerade föreningar planterad strandvegetation redan under 1970-talet. Att så frön är svårt eftersom det har en tendens att blåsa bort. Växter som är bäst lämpade är sandrör och strandråg, då dessa binder sanden och motverkar erosion. Vegetationen vid sandstränder bör bevaras och skötas varsamt, trampskador genom spring i klitterna ska undvikas i möjligaste mån.

På de sluttande sanddynen har stora dukar med små hål i bretts ut, materialet påminner om säckväv. Här har kommunen planterat nya växter som trivs i sand och vars rötter binder sanden så att den håller sig kvar i klitterna. Ur hålen på de långa dukarna sticker det upp gulnande strån, påminner om hö. I förgrunden syns en låg mur av korta stockar, i bakgrunden är himlen klart sommarblå. Foto.

Genom att plantera ny växtlighet som binder sanden kan vi förebygga erosion.

Beredskapsåtgärder

Vissa delar av kommunen är redan i dagsläget utsatta för en högre risk att drabbas av allvarliga konsekvenser av översvämning och erosion, t ex området Havsbaden.

Det är särskilt viktigt att kommunen tar höjd för särskilt utsatta områden i sitt beredskapsarbete. För området Havsbaden har kommunstyrelsen beslutat om en handlingsplan för storm. En del av handlingsplanen är att arbeta med strategiska åtgärder som förbättrar kommunens förmåga att hantera en händelse. Som ett led i handlingsplanen har kommunen under 2018 ordnat bland annat mobil reservkraft, bytt pumpar och styrel vid invallningen och installerat en skyddsgrind vid badbryggans nedgång.

Sidinformation

Publicerad:
2024-04-10