Bygglovsprocessen - så funkar det
Här kan du läsa om hur hela bygglovsprocessen ser ut. Vad ska du tänka på när du ansöker, vad ett slutbesked innebär och hur du eventuellt överklagar ett beslut.
Det är Plan- och bygglagen, PBL, som bestämmer hur bygglovspreocessen ser ut. Det är också den som ligger till grund för alla beslut gällande allt som gäller bygglov och rivningslov.
Det här behöver du tänka på innan du börjar bygga
Vilka regler gäller för min fastighet?
Resan från idé till färdigt bygge börjar med planering. Ta reda på
- om du har rätt att bygga
- i vilken utsträckning du får bygga
- om din fastighet omfattas av en detaljplan
Detaljplanen styr bland annat hur stort du får bygga och var du får placera byggnaden. Det kan också finnas bestämmelser om en byggnads användning, byggnadsarea, byggnadshöjd, antal våningar och ofta avstånd till tomtgränser.
Bra att ha koll på: tekniska frågor, grannar, vatten och avlopp
Tekniska frågor
Utöver utformningen och placeringen av byggnaden är det viktigt att alla tekniska frågor blir lösta och att ditt förslag följer de lagar och regler som finns för byggnader och byggprodukter. Ofta går en bygglovshandläggare igenom de tekniska frågorna efter att du har fått ett bygglov. I större projekt diskuterar vi frågorna tillsammans i ett tekniskt samråd, och du får sedan ett startbesked för att kunna påbörja ditt projekt.
Du ansvarar själv
Du som bygger (byggherren) är alltid ansvarig för att ta reda på vad som gäller och att söka de lov och tillstånd som behövs. Att bygga utan bygglov kan bli dyrt.
Involvera grannarna tidigt
Det är bra att tidigt föra en dialog med sina grannar när man planerar att bygga något, oavsett om det behövs bygglov eller inte. Söker du bygglov och den planerade byggnationen följer detaljplanen, så finns det inget krav på att grannarna ska höras i samband med att vi prövar din ansökan om bygglov.
Vatten- och avloppsanslutning
Ska du ansluta en ny eller en befintlig byggnad till det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA) så behöver du lämna in en VA-anmälan. Tänk på att göra det i god tid innan du vill börja bygga. Finns det inte möjlighet till kommunalt VA behöver du anlägga eget vatten och avlopp. Ansökan om tillstånd för eget avlopp gör du till miljöenheten.
Godkännande från samtliga fastighetsägare
Om du inte äger eller inte är ensam ägare till huset eller fastigheten där du har tänkt bygga, måste alla så kallade lagfarna fastighetsägare godkänna byggnationen. Bor du exempelvis i en bostadsrätt så måste du ha en underskrift från bostadsrättsföreningen.
Steg för steg - från idé till beslut
Här kan du läsa hur hela bygglovsprocessen går till och vad de olika stegen innebär.
Bygglovsprocessen steg för steg
Idé
Alla byggprojekt börjar med en idé. Vi hjälper dig gärna tidigt, redan innan det finns färdiga ritningar, med att ge dig byggråd och information om vad som gäller för just din fastighet. Kontakta vår kundtjänst och boka tid med en bygglovshandläggare.
Ansökan registreras
När vi har tagit emot din ansökan datumstämplar och diarieför vi den. Vi går igenom och kontrollerar din ansökan en första gång för att se om den är fullständig, det vill säga att den innehåller alla handlingar som behövs och att dessa är fackmässigt utförda. Om något saknas eller om du behöver förtydliga något så får du en skriftlig begäran om komplettering från oss.
Mottagningsbevis
När din ansökan är fullständig börjar den lagstadgade handläggningstiden att räknas. Du får då ett skriftligt mottagningsbevis från oss med information om diarienummer och handläggare. Handläggningstiden är max 10 veckor, men den kan bli dubbelt så lång i speciella fall.
Ärendet granskas
Vi gör en prövning av om de föreslagna åtgärderna stämmer överens med detaljplanens bestämmelser, om det finns en sådan för fastigheten. Vi tar också hänsyn till om projektet uppfyller de allmänna kraven på utformning enligt plan- och bygglagen.
Vi gör också en prövning av byggnadens placering och utformning med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. I bygglovsprocessen bedömer vi också byggnadens lämplighet för sitt ändamål, eventuella olägenheter för närboende samt tillgänglighet och användbarhet för personer med en nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Om du ansöker om bygglov och ditt förslag följer detaljplanens bestämmelser, är väl utformat och uppfyller de tekniska krav som finns, så kan du få ett bygglov.
Förfrågan till grannar med flera
Om din bygglovsansökan innebär en liten avvikelse från detaljplanen, eller om den ligger utanför detaljplanelagt område, skickar vi ut ett så kallat grannehörande. Vi bedömer vilka grannar som är sakägare, det vill säga vilka som berörs av åtgärden. Rågrannar, de grannar vars fastigheter gränsar till fastigheten där lovet har sökts, är alltid sakägare. Det kan också handla om grannar som vi bedömer är berörda, exempelvis när en utsikt kan påverkas av den föreslagna byggnationen. Vi kontaktar alla som är delägare till den berörda grannfastigheten.
Sakägarna får möjlighet att lämna skriftliga synpunkter inom två veckor. Svarar de inte inom den tiden räknas det som ett tyst godkännande.
Bygger du något som omfattas av attefallsreglerna gör vi inga grannehöranden, eftersom det då är tillåtet att frångå kraven som finns i en eventuell detaljplan. Vill du däremot placera en byggnad närmare än 4,5 meter mot en tomtgräns så måste grannarna alltid godkänna det.
Hur hanterar vi inkomna synpunkter?
Om någon lämnar in en negativ synpunkt skickar vi den till dig som sökande för att du ska ha möjlighet att yttra dig.
Därefter gör handläggaren en samlad bedömning av de synpunkter som har kommit in. Finns det olägenheter ska de vägas mot nyttan av bygget som bygglovet gäller. Som sökande har du möjlighet att välja hur du vill gå vidare med ditt ärende om negativa synpunkter har kommit in. Du kan välja att ändra din ansökan för att tillgodose de synpunkter som grannarna har, eller att få ditt ärende prövat av oss utan någon ändring.
Yttrande från andra – remisser
I vissa fall krävs det att vi kontaktar andra berörda innan vi kan fatta ett beslut. Det kan till exempel vara andra kommunala verksamheter, räddningstjänsten eller Trafikverket.
Beslut
Ett beslut kan innebära att en ansökan blir beviljad, avslagen eller avvisad.
Vi jobbar på uppdrag
Samhällsbyggnadsnämnden, som består av folkvalda politiker, har gett bygglovsenheten i uppdrag att sköta den löpande verksamheten som till exempel att handlägga och besluta om bygglov.
Vem beslutar om lov?
De allra flesta beslut tas av handläggarna på bygglovsenheten. En liten del av alla ärenden tas upp på samhällsbyggnadsnämnden sammanträden där politiker beslutar. Det kan gälla ärenden där grannar motsätter sig förslaget, när man byggt utan bygglov eller ärenden som har en stor påverkan på staden.
Vad innebär ett beslut om bygglov?
Beslutet är en bekräftelse på att åtgärden du har ansökt om bygglov för är godkänd, men inte ett besked om att du får börja bygga. För det måste du också ha fått ett startbesked från oss. För att ditt bygge ska gå så smidigt som möjligt är det viktigt att du följer de krav som vi anger i beslutet. Beslut om lov eller förhandsbesked skickar vi till dig som har sökt bygglovet.
Avgift
Efter beslutet skickar vi en faktura till dig. Alla beslut debiteras, även avslag eller återtagande.
Berörda meddelas om beslutet
Fastighetsägare, eventuell kontrollansvarig och alla rågrannar, det vill säga de grannar vars fastigheter gränsar mot den som lovet avser, informeras om beslutet.
Ett beviljat lov delges (meddelas) de personer som har haft invändningar mot bygget som bygglovet gäller. De personer som delges kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag de har tagit emot beslutet.
Alla bygglovsbeslut kungörs (publiceras) i Post- och Inrikes tidningar. Kungörelsen sker i samband med att de berörda personerna delges beslutet. Personer som inte delges kan överklaga beslutet inom fyra veckor från kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar*.
Laga kraft
Om ingen har överklagat ditt lov inom tre veckor från delgivningen (det datum de löst ut sitt beslut), eller fyra veckor efter kungörelsen i Post- och Inrikestidningar, vinner beslutet laga kraft. Att ett beslut vinner laga kraft innebär att beslutet inte längre kan överklagas. Vi skickar ett brev till dig när ditt ärende har vunnit laga kraft.
Handläggningstider
Ärenden om lov och förhandsbesked ska vi handlägga inom tio veckor från det datum då ärendet är komplett. I särskilda fall får vi förlänga handläggningstiden till totalt högst 20 veckor.
Ärenden om anmälan ska handläggas inom fyra veckor från det datum då ärendet är komplett. I särskilda fall får vi förlänga handläggningstiden till totalt högst åtta veckor.
Beslutets giltighetstid
Ett bygglov gäller i fem år från det datum då lovet har vunnit i laga kraft. För att lovet ska vara giltigt måste du dessutom påbörja byggnadsarbetet inom två år. Om du inte hinner detta inom två år, kan du ansöka om nytt bygglov och då prövar vi ditt ärende igen. Har du fått bygglov och vill göra en ändring kan du ansöka om lov för ändring.
Tekniskt samråd
Det framgår av bygglovsbeslutet om ett tekniskt samråd ska hållas i ditt ärende. Under tekniskt samråd diskuterar vi tillsammans arbetets planering och organisation, de tekniska egenskapskraven för åtgärden, byggherrens förslag till kontrollplan, behov av arbetsplatsbesök med mera. Tekniskt samråd behöver oftast inte hållas i enkla ärenden där det inte krävs någon kontrollansvarig.
Vid tekniskt samråd deltar oftast byggnadsinspektör, kontrollansvarig och byggherren.
Startbesked
Du behöver ett startbesked för att få påbörja en byggnads-, rivnings- eller markåtgärd. Det räcker alltså inte att du har fått ett beviljat bygglov. Du får börja bygga först när du har fått ett startbesked och när bygglovsbeslutet har vunnit laga kraft.
Vid större ärenden krävs ett tekniskt samråd innan du kan få ett startbesked. I enklare ärenden kan du ibland få startbesked tillsammans med bygglovsbeslutet. Det framgår av bygglovsbeslutet om ett startbesked ingår eller om det först behövs ett tekniskt samråd.
I själva startbeskedet står det vilka villkor som gäller för att du ska få påbörja åtgärderna, samt vilka handlingar som ska lämnas in inför slutbesked.
Om du börjar bygga innan du fått starbesked tas en byggsanktionsavgift ut eller så måste du återställa det som du har börjat.
- Tänk på att startbeskedet behöver utfärdas inom två år från det att bygglovet har vunnit laga kraft.
Arbetsplatsbesök
Under byggprocessen ska byggnadsinspektören bli kallad till arbetsplatsbesök av kontrollansvarig om det krävs i startbeskedet. Byggnadsinspektören kommer ut för att få insyn i det pågående byggarbetet.
Under arbetsplatsbesöket tittar inspektören på bland annat om kontrollplanen följs eller om det finns några uppenbara brister. Om kommunens inspektörer ska göra arbetsplatsbesök, och i så fall hur många, bestäms vid ett tekniskt samråd. Byggnadsinspektören för protokoll under besöket.
- Vid besöken ska kontrollansvarig alltid närvara, men det är också lämpligt att byggherren är med.
Kom ihåg att: Under byggtiden är din tomt en arbetsplats och du i egenskap av byggherre är därför ytterst ansvarig för arbetsplatsen.
Förändringar under byggtiden
Det kan vara så att du under byggets eller projektets gång kommer på att du vill förändra något i din ursprungliga planen. Innan du gör några ändringar i förhållande till bygglovet är det viktigt att du kontaktar din bygglovshandläggare eller byggnadsinspektör.
Slutsamråd
I samband med att byggåtgärden färdigställs ska ett slutsamråd hållas på byggarbetsplatsen. I enklare ärenden behövs oftast inte slutsamråd, det framgår i så fall av startbeskedet.
På slutsamrådet går byggnadsinspektören tillsammans med dig igenom bland annat kontrollplanens genomförande, om avvikelser har gjorts från de krav som gäller för åtgärden samt förutsättningarna för ett slutbesked.
- Tänk på att boka slutsamråd i god tid, planera inte att flytta in samma dag.
Slutbesked
För att ta din byggnad eller anläggning i bruk måste du förts ha fått ett slutbesked. För att kommunens handläggare ska kunna utföra slutbesked ska alla krav enligt bygglovet, kontrollplanen och startbeskedet vara uppfyllda.
Om åtgärden i fråga inte är helt färdigställd kan du under vissa förutsättningar få ett så kallat interimistiskt, eller tillfälligt, slutbesked. Observera att en avgift tas ut för interimistiskt slutbesked.
- Om du tar byggnaden i bruk innan du har fått slutbesked, behöver du betala en byggsanktionsavgift.
Om du vill överklaga ett beslut
Om du tycker att kommunen har fattat ett felaktigt beslut kan du överklaga det.
Beslut kungörs, informeras och delges
Ett beslut om lov kungörs, publiceras, i Post- och Inrikes Tidningar, och bygglovsenheten informerar alla kända sakägare, alltså berörda personer, om beslutet. Beslutet kan överklagas i fyra veckor efter publiceringsdatumet i Post- och Inrikes Tidningar.
Om du är en känd sakägare, har lämnat invändningar till oss innan beslutet är taget och invändningarna inte har blivit tillgodosedda blir du istället delgiven beslutet. Efter delgivningen har du tre veckor på dig att överklaga.
Vilka beslut kan överklagas?
Du kan bara överklaga ett beslut som är taget, det vill säga som har fått avslag, bifall eller avvisats. När ett beslut är taget, men ännu inte har vunnit laga kraft, kan det överklagas. Om det som ska byggas ligger utanför detaljplanerat område eller avviker från detaljplanen, blir den som är sakägare (berörda personer) oftast kontaktad av oss innan beslutet tas i ett så kallat grannehörande och har då möjlighet att komma med synpunkter.
Som granne har du ingen möjlighet att överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder.
Laga kraft
Beslutet gäller från den dag det vinner laga kraft, det vill säga när tiden för överklagande har löpt ut. Om en överklagan kommer in när överklagandetiden har gått ut avvisar vi överklagandet.
Har du fått avslag?
Om du har sökt lov och fått avslag på din ansökan kan du överklaga beslutet senast tre veckor från den dag du fick beslutet.
Hur överklagar jag?
Överklagan adresseras skriftligen till Länsstyrelsen i Skåne, men skickas eller lämnas in till bygglovsenheten. Vi tar ett beslut om överklagan har kommit in i rätt tid (rättidsprövning). Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar vi det tillsammans med handlingarna i ärendet till länsstyrelsen (länsstyrelsens rättsenhet) för prövning.
När du överklagar ska du i skrivelsen
- redogöra för vad beslutet gäller, vad du tycker är fel, varför du vill att beslutet ska ändras och vilken ändring du begär
- sända med de handlingar som du anser har betydelse
- underteckna skrivelsen, uppge namn, postadress och telefonnummer.
- tala om vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum och paragraf
Om du anlitar ett ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i sådana fall med en fullmakt.
Rättsinstansernas instansordning
- första rättsinstans är länsstyrelsen
- Länsstyrelsens beslut kan överklagas till den andra rättsinstansen Mark- och miljödomstolen.
- Till den tredje rättsinstansen, Mark- och miljööverdomstolen, krävs prövningstillstånd.
- Den fjärde och sista rättsinstansen för överklagan är Högsta domstolen.
Kostar det något att överklaga?
Nej. Det kostar inget att överklaga ett lov som vi har beslutat om, oavsett rättsinstans.
Vad händer om ansökan avviker från detaljplanen?
Om din ansökan avviker från detaljplanen är möjligheten att få lov begränsad. Din ansökan kan trots det godkännas under förutsättningen att avvikelsen är liten och att den följer detaljplanens syfte. Berörda grannar ges då en möjlighet att lämna synpunkter, men de har inget veto och kan alltså inte stoppa det beslut som myndighetsnämnden fattar.
Om lovet med en liten avvikelse berör många personer (så kallade sakägare), så kan vi välja att kungöra (publicera) det i HD/Nordvästra Skånes Tidningar istället för att meddela varje person direkt. Alla handlingar finns under kungörelsetiden (tiden då du kan lämna synpunkter på bygglovsansökan) på bygglovsenheten.
Även om vi vid en första granskning bedömer att det är möjligt att ge bygglov med liten avvikelse, kan det bli avslag efter att vi har vägt samman alla synpunkter. Ett annat ändamål än vad detaljplanen tillåter, till exempel en industri inom en plan för bostäder, kan vi aldrig behandla som en liten avvikelse.
Mer om Plan- och bygglagen, PBL
Plan- och bygglagen, som ofta förkortas PBL, är den lag i Sverige som reglerar samhällets planering och byggande. PBL avgör var och hur du får bygga. Den bestämmer hur ett bygglov ges och vilka krav som kan ställas på det som byggs.
Därför finns det regler för att bygga
Det du bygger ska fungera på ett bra sätt tillsammans med det som redan finns och många intressen ska vägas samman. Grannar och andra som berörs av ditt bygge vill värna om sin egen miljö och sin fastighets värde.
När ett beslut fattas om byggande och användning av mark ställer samhället vissa grundläggande krav som ska vara uppfyllda. Vi bevakar att dina önskemål följer målen för bebyggelseutvecklingen i kommunen samt kraven på den lokala miljön och en hållbar utveckling.
Sidinformation
- Publicerad:
- 2024-01-31
Fick du hjälp av informationen på sidan?
Med din feedback gör vi webbplatsen och informationen bättre.