Varje år fastställer kommunledningen en tidplan för hur budgetprocessen ska genomföras. Ekonomichefen ansvarar för att lämna de anvisningar om förutsättningar och annat som behövs för att processen ska fungera.

Med utgångspunkt i kommunens mål, föregående års resultat, befolkningsutveckling m.m samt det beräknade finansiella utrymmet förs en dialog mellan förtroendevalda och tjänstemän. Denna dialog startar i början av året före budgetåret och syftar till att fånga upp politiska prioriteringar, volym- och verksamhetsförändringar samt investeringsbehov. Efter denna dialog beslutar kommunfullmäktige, efter beredning i kommunstyrelsen, om budgetdirektiv. Budgetdirektivet ska innehålla ramar för nämndernas drift- och investeringsbudgetar och kommunövergripande mål.

Utifrån fastställt budgetdirektiv beslutar nämnderna om sina budgetar inklusive utvecklingsmål. Kommunstyrelsen upprättar senast i oktober ett slutligt förslag till budget som överlämnas för beslut till kommunfullmäktige.

I kommunstyrelsens förslag till budget ska ingå skattesats, övrig finansiering, eventuella uttag från resultatutjämningsreserv, drift- och investeringsbudgetar och utvecklingsmål för varje nämnd, exploateringsbudget, förändrade taxor/avgifter, kvalitetsdeklarationer samt uppdrag till styrelse och nämnder. Kommunfullmäktige fastställer slutligen den totala budgeten för kommunen.

För de skattefinansierade verksamheterna tilldelar kommunfullmäktige i sin driftbudget varje nämnd/styrelse ett nettoanslag, en budgetram. Budgetramen per nämnd/ styrelse utgör, om inte annat framgår av kommunfullmäktiges budget, anslagsbindningsnivån. Tilldelad budgetram är den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Nämndernas budget ska vara uppdelad på intäkter och kostnader per verksamhetsområde.

Vatten- och avloppsverksamheten är avgiftsfinansierad och dess kostnader ska över tid täckas av taxor och avgifter.