God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

I kommunallagen anges att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär att offentliga medel ska användas på ett effektivt och säkert sätt samt att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras. God ekonomisk hushållning omfattar både ekonomiska och verksamhetsmässiga mål.

Kommunfullmäktige har fattat beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt gemensamma utvecklingsmål som ska vara vägledande för kommunens långsiktiga arbete. Målen ska styra satsningar och prioriteringar, och de gäller för samtliga nämnder och styrelser. Följande utvecklingsområden är beslutade av kommunfullmäktige:

  • Hållbart samhälle
  • Inkludera invånare
  • Attraktiv arbetsgivare
  • Starkt företagsklimat

Måluppfyllelse för respektive kommunfullmäktigemål baseras på en bedömning av nämndernas och bolagens bedömning av måluppfyllelse för respektive utvecklingsmål. Nedan följer en avstämning och utvärdering av god ekonomisk hushållning.

Sammanfattade bedömning för 2023 om god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen utifrån både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv är att både kommunkoncernen som helhet och kommunen har uppnått en god ekonomisk hushållning under verksamhetsåret 2023.

Kommunen har antagit sex mål enligt god ekonomisk hushållning. Av dessa har fem blivit helt uppfyllda och ett mål ej uppfyllt. Det mål som inte är uppfyllt avser styrelse och nämnders budgetföljsamhet. Anledningen till att målet inte bedöms bli uppfyllt är att Nämnden för omsorg och stöd, Samhällsbyggnadsnämnden och Kommunstyrelsen har negativa budgetavvikelser. Sammantaget har nämnderna en liten negativ budgetavvikelse på -0,7 mnkr.

Kommunens resultat uppgår till 39,5 mnkr och koncernens resultat uppgår till 62,5 mnkr och den finansiella ställningen bedöms som god. De senaste fem åren har såväl kommunen som koncernen haft positiva resultat. Under perioden 2019–2023 uppgår kommunens resultat till i genomsnitt 4,0 % av skatter och generella statsbidrag. Det har inneburit att kommunen har kunnat stärka sin ekonomiska ställning under perioden.

Nämnderna och bolagen har antagit 39 utvecklingsmål. Varje år görs en bedömning av måluppfyllelse som visar hur väl verksamheterna anser att de lyckats utveckla sina prioriterade mål. 2023 bedöms 31 mål vara helt uppfyllda och 8 mål delvis uppfyllda.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

1. Resultatet ska vara positivt och sett över tiden uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

För 2023 har Kommunfullmäktige beslutat att göra undantag från målet och i stället budgetera ett negativt resultat och uttag från resultatutjämningsreserven.

Målet är uppfyllt. För 2023 uppgår resultatet till 39,5 mnkr, vilket innebär att resultatet är 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. De senaste fem åren har kommunen haft en mycket stark ekonomisk utveckling, vilket inneburit att det finansiella målet vida överträffats. Under perioden 2019–2023 uppgår resultatet till 4,0 % i genomsnitt, vilket inneburit att kommunen har kunnat stärka sin ekonomiska ställning under perioden.

 

2. God budgetföljsamhet ska vara ett prioriterat mål för kommunens styrelse och nämnder.

Målet är inte uppfyllt. Nämnden för omsorg och stöd (-7,2 mnkr), Samhällsbyggnadsnämnden (-2,5 mnkr) och Kommunstyrelsen (-2,0 mnkr) prognostiserar en negativ budgetavvikelse. Sammantaget redovisar nämnderna en negativ budgetavvikelse på -0,7 mnkr.

3. Vid befarad negativ budgetavvikelse ska styrelse och nämnder upprätta en åtgärdsplan för hur budgetföljsamhet ska uppnås.

Målet är uppfyllt. Kommunstyrelsen har begärt in en åtgärdsplan från Samhällsbyggnadsnämnden med anledning av aviserad budgetavvikelse. De har också redovisat en åtgärdsplan men senare har nytt underskott uppkommit för nämnden där huvudanledningen är ökade kostnader för färdtjänst som utförs av Skånetrafiken.

Kommunstyrelsens underskott (-2,0 mnkr) beror på en ofördelad effektiviseringspost om 5,0 mnkr. För Nämnden för omsorg och stöd uppkom underskottet (-7,2 mnkr) efter årets sista prognos när Rådet för kommunal redovisning (RKR) ändrade sina restriktioner kring hur två riktade statsbidrag skulle periodiseras. Det innebar att intäkter motsvarande 32,3 mnkr istället ska resultatföras år 2024.

4. Styrelse och nämnder ska löpande under året erhålla information om det verksamhetsmässiga och ekonomiska utfallet från sina huvuduppdrag.

Målet är uppfyllt. Nämnder erhåller kontinuerlig information om såväl verksamhet som ekonomi. I enlighet med vår fastställda kommungemensamma tidplan får nämnderna information minst varannan månad.

5. Styrelse och nämnder ska årligen upprätta en plan för intern kontroll, aktivt tillse att kontrollåtgärder vidtas samt årligen redovisa vilka kontrollåtgärder som har vidtagits och resultatet av dessa.

Målet är uppfyllt. Samtliga nämnder har upprättat internkontrollplaner och uppföljningar har rapporterats till bokslutet. När brister upptäcks så vidtas åtgärder.

6. Sjukfrånvaron uttryckt i procent av den totala arbetstiden ska minska.

Målet är uppfyllt. Den kommunövergripande sjukfrånvaron har minskat under 2023 till 5,7 %. För år 2022 var sjukfrånvaron 6,1 %.

Utvärdering koncernbolag

Koncernens bolag ska bidra till god ekonomisk hushållning genom att uppfylla de mål som anges i ägardirektiven inom kommunfullmäktiges olika målområden. Bolagen ska också uppfylla ägardirektivens krav på ekonomisk utveckling.

Bolagen uppfyller ägardirektivens krav då den ekonomiska utvecklingen i koncernbolagen är positiv samt att utvecklingsmålen för bolagen uppfylls. Ängelholmshems resultat efter finansiella poster uppgår till 27,8 mnkr (38,8 föregående år). Soliditeten uppgår till 23,5 % (22,8% föregående år). Ängelholmslokalers resultat efter finansiella poster uppgår till 8,1 mnkr (13,1 föregående år). Soliditeten uppgår till 13,7 % (14,2 % föregående år). Måluppföljningen redovisas nedan.

Kommunkoncernens utvecklingsmål

Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål. Nämnderna och bolagen utgår ifrån dessa fullmäktigemål, både i sitt målarbete och i genomförandet av verksamheten. De kommungemensamma utvecklingsmålen är Hållbart Samhälle, Inkludera invånare, Attraktiv arbetsgivare och Starkt företagsklimat.

Varje år görs en bedömning av måluppfyllelse som visar hur väl verksamheterna anser att de lyckats utveckla sina prioriterade mål. 2023 bedöms 31 mål vara helt uppfyllda och 8 mål delvis uppfyllda.

Skriv tabellbeskrivning här

Uppföljning av nämnds- och bolagsmål 2023

 




 

Hållbart samhälle

Inkludera invånare

Attraktiv arbetsgivare

Starkt företagsklimat

Arbetsmarknadsnämnden

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Familje- och utbildningsnämnden

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Kommunstyrelsen

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Miljö- och tillståndsnämnden

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Nämnden för omsorg och stöd

Delvis uppfyllt

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Delvis uppfyllt

Nämnden för kultur, idrott och fritid

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Samhällsbyggnadsnämnden

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Överförmyndarnämnden

 

 

 

-

AB Ängelholmshem

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

AB Ängelholmslokaler

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Uppfyllt

Hållbart samhälle

Ängelholm arbetar för ett effektivt resursutnyttjande och en långsiktig hållbarhet - ekologisk, social, ekonomisk - i alla verksamheter. Ängelholm är ett samhälle som genomsyras av trygghet, jämlikhet och tillit mellan invånarna.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Hållbart samhälle bedömer 7 att målet är helt uppfyllt och 3 delvis uppfyllt.

Genom samarbete mellan hållbarhetsstrateger i Helsingborgs stad, kommunens hållbarhetsenhet och inköps- och upphandlingsenhet ställdes under 2023 miljökrav i 26 av 80 upphandlingar och uppföljning av miljökrav gjordes på 25 avtal inom 11 avtalsområden. Förutom att ställa miljökrav i samband med upphandling har det under året startats upp ett arbete både kring hur miljökrav kan ställas i upphandling av bygg- och anläggningsprojekt samt att utreda hur återbruket av bygg- och anläggningsmaterial kan öka. Även ett förslag till nya riktlinjer för inköp av fordon har tagits fram.

För att få fler att utbilda sig och stanna kvar och fullfölja påbörjade utbildningar pågår ett samverkansprojekt där Arbetsmarknadsenheten tillsammans med grund- och gymnasieskola samt Individ och Familj deltar. Verksamheten har också implementerat nya arbetsformer för elever med problematisk skolfrånvaro. Till höstterminen startade tredje årskursen av Förstärkt program på gymnasiet och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som annars skulle gått på andra skolor utanför kommunen. Där ges goda möjligheter att läsa sin gymnasieutbildning på hemmaplan.

Under 2023 har ett flertal arbeten inom välfärdsteknik både påbörjats och slutförts. Korttidsenheten Lindhaga har testat ett nytt larmsystem bestående av smarta sensorer för att öka den enskildes självständighet, bevara integriteten samt förbättra personalens arbetsmiljö. Ett digitalt planeringsverktyg testas inom Funktionsstöd i syfte att skapa ökat självbestämmande, större valfrihet och en ökad känsla av delaktighet.

I samband med övertagandet av det särskilda boendet Sommarsol infördes konceptet Framtidens mat, vilket innebär att maten tillagas och därefter kyls ner snabbt. Den snabba nedkylningen medför ett bättre näringsinnehåll jämfört med mat som varmhållits och bidrar också till att smaken bibehålls bättre.

För Kronoskogen har utkast till skötselplan och reservatsföreskrifter tagits fram samtidigt som platsen utvecklats med både grillplats och toalett samt att etapp 2 av den tillgänglighetsanpassade spången är färdigbyggd vilket ökar tillgängligheten och ger möjlighet för fler att uppleva skogen.

Arbetet med att säkerställa att kommunens idrottsanläggningar håller hög standard fortsätter. På Vejbystrand IP kunde ett nytt klubbhus med tillhörande omklädningsrum invigas i augusti. Även Hjärnarps IP har fått nya moderna omklädningsrum som stod klara lagom till sommaren och Friidrottsarenan Kullavallen har kompletterats med läktare, måltorn och belysning.

För att garantera snöröjning och halkbekämpning på prioriterade gång- och cykelvägar har verksamheten i år sett över och prioriterat sträckor för att garantera säkra gång- och cykelvägar. Verksamheten har även ordningställt flera cykelfaciliteter (luft, ställ) och genomfört en inventering av saknade länkar i cykelvägnätet, för att senare kunna bygga ihop nätet. Tre lekplatser är uppförda och invigda under året.

För att medverka till bättre mikroklimat i staden, har det påbörjats en inventering av krontakstäckning i utvalda kvarter, vilket ska bli ett underlag för det fortsatta arbetet. Krontakstäckning är den procentsats av en fastighet eller ett område som är täkt av trädkronor om man ser det från ovan, nationella rekommendationer är 25% men allt fler kommuner jobbar med 30% som mål.

Alla närbibliotek är numera meröppna, vilket gör att den som är meröppetlåntagare kan använda biblioteket när det passar en själv och inte bara under kommunens bemannade öppettider. I Tåstarp har några invånare bildat Bibliotekets vänner och håller öppet för varandra under vissa dagar.

Kommunsektorn har fått ett allt större ansvar för att samhället ska fortsätta fungera även i extraordinära händelser och krig. Under året har det bland annat lagts mer resurser på informationssäkerhet och kommunens plan för höjd beredskap har reviderats. Sedan den 1 juli gäller även en ny lag kring kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Verksamheten håller på att ta fram en lägesbild vilket kommer utmynna i en handlingsplan som ska stärka kommunens brottsförebyggande arbete. Det pågår flera olika typer av projekt med fokus i kommunens olika verksamheter bland annat en ny samverkansmodell mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) som för att möjliggöra brottsförebyggande arbete samt snabba insatser för barn och unga. Ekonomiskt bistånd arbetar även tillsammans med polisen, Försäkringskassan, tillsynsmyndigheten och Skatteverket i insatser mot välfärdsbrott.

Inkludera invånare

Ängelholm är en öppen och välkomnande kommun som ger god service och skapar delaktighet, inflytande och möjligheter för alla invånare.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Inkludera invånare bedömer 9 att målet är helt uppfyllt och 1 delvis uppfyllt.

2023 har fullmäktiges beredningar haft medborgardialoger med unga, föreningar och svenska kyrkan. Beredning 1 har genomfört en enkät tillsammans med gymnasiet där 700 elever svarade på frågor kring lokal politik. Beredning 2 har skickat ut en enkät till samtliga föreningar i kommunen för att se behovet kring samverkan och goda exempel. Båda beredningarna har anställt ungdomsutvecklare som under sommaren och hösten intervjuat unga.

I projekt Errarpsvägen har verksamheten testat nya samrådsmetoder, med öppet hus för medborgare, där både tjänstepersoner och politiker deltagit. Under covid arbetade planenheten med digitala samråd/frågestunder men vi har nu återgått till samrådsmöten på olika platser i kommunen, till exempel i möte kring Kallbadhuset.

Måltidsenheten genomför måltidsråd, ett forum där elever, brukare, måltidspersonal och pedagoger samlas, för att prata om måltider, matsalsmiljö och andra frågor. I år har verksamheten även gett vårdnadshavare möjlighet att delta i en gemensam skollunch med ansvarig enhetschef för att prata om maten. Cirka 30 gemensamma luncher genomfördes under 2023.

Samverkan med civilsamhället har en stor betydelse för Kultur och fritids olika verksamheter. Ett gott exempel är att flera av bibliotekens programverksamheter sker tillsammans med Ängelholms Riksteaterförening, Hemslöjdsgillet, Rögle BK med flera. Under våren tecknades en avsiktsförklaring mellan kommunen och F10 Kamratförening gällande kommunens övertagande av huvudmannaskapet för Ängelholms Flygmuseum där en nära samverkan med föreningen är av fortsatt betydelse för framtida drift och utveckling.

Två nya utegym har under året tillkommit i samverkan med civilsamhället. På Valhall Park ska Friskis och Svettis bygga ett nytt utegym i anslutning till deras verksamhetslokaler och i Strövelstorp har ett nytt utegym kunnat byggas i anslutning till Strövelstorps IP i samverkan med Strövelstorp byalag.

Under våren har Huvuduppdrag Hälsa arbetat med att implementera nationell vårdplan för palliation (NVP) som ska ge stöd och struktur vid vård i livets slutskede. Planen syftar att ge ökad trygghet för både patienten och de närstående genom att identifiera, åtgärda och följa upp patientens behov och skapa en bättre överblick kring patientens situation och önskemål. Under hösten utbildades samtlig HSL-personal utbildas vilka därefter kommer vidareutbilda undersköterskor och vårdbiträden.

Plan för långsiktigt arbete med föräldrastödsinsatser är framtagen och implementeringsarbete har påbörjats. Framtagna åtgärder och aktiviteter ligger i linje med den nya Socialtjänstlagen som kommer att ställa höga krav på tidiga och biståndsfria insatser. Under år 2023 har verksamheten Integrerad beroendevård utvecklats för att nå en bredare målgrupp och skapa hållbar vårdkedja i samverkan med interna och externa aktörer. Detta innebär att tillgängligheten och utbudet av insatser har ökat och verksamheten utvecklas i linje med målgruppens behov.

Attraktiv arbetsgivare

Ängelholm är en arbetsgivare som attraherar både dagens och framtidens medarbetare. Ängelholms medarbetare känner delaktighet, yrkesstolthet och ges möjlighet att utvecklas.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 10 nämnder och bolag som arbetar mot målet Attraktiv arbetsgivare bedömer 8 att målet är helt uppfyllt och 2 delvis uppfyllt.

För 2023 hamnar sjukfrånvaron bland anställda i Ängelholms kommun på 5,7 % vilket är en förbättring mot föregående år då sjukfrånvaron hamnade på 6,1%. 2022 hade Ängelholm den åttonde lägsta sjukfrånvaron bland kommuner i Sverige.

Under den 24-25 maj möttes 2 800 medarbetare som till vardags arbetar i olika delar av organisationen och som vanligtvis inte träffar varandra på Catena arena. Dagarna syftade att inspirera medarbetare i Ängelholms kommun i resan mot Vision 2035 – Vi gör det omöjliga möjligt. Förutom sång, improvisationsteater och uppträdande på scen var det föreläsning om framtidens utmaningar. Tillsammans fick medarbetare i mindre grupper runt lägereldar träffas över verksamhetsgrupper samt genom Upplevelseresan få inblick i olika verksamheter där vi tänker nytt. Dagen avslutades med att deltagarna gemensamt fick framföra ett musikstycke dirigerat av Kristofer Wåhlander som arbetat med symfoniorkestrar över hela Europa.

Lärande och familj har i nära samarbete med HR tagit fram och implementerat en ny arbetsmodell för det systematiska arbetsmiljöarbetet som omfattar hela styr- och stödkedjan. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ett prioriterat arbete med kompetensförsörjning utifrån framtagen kompetensförsörjningsplan, skapar goda förutsättningar att nå målsättningarna i kommunens övergripande arbetsmiljömål samtidigt som möjligheten att vara en attraktiv arbetsgivare befästs.

Arbetet med kompetensstrukturen och titulaturen inom Funktionsstöd fortskrider och utöver att titulaturen stödpedagog införts har också titlarna stödbiträde och stödassistent fastställs, vilka alla ska ersätta titeln vårdare, som idag är den vanligaste titeln för medarbetare inom Funktionsstöd. Samtliga titlar och funktioner är baserade på evidens och studier så att titel, lön, ansvar och uppdrag följs åt.

Äldreomsorgslyftet ger medarbetare möjlighet att studera till undersköterska på betald arbetstid, vilket innebär att andelen undersköterskor ökat i verksamheten. Utbildningen har fortsatt enligt plan under 2023. Arbetet för en heltidsorganisation fortsätter genom att samtliga medarbetare erbjuds heltidsanställning samtidigt som arbetet med att minska andelen timanställda fortskrider. Ett fortsatt arbete har gjorts med att kvalitetssäkra processen för central introduktion för nyanställda och central sommarrekrytering.

För att möta krav på nya arbetssätt, flexibilitet och för en god arbetsmiljö har Huvuduppdrag Samhälles kontor på Importgatan och Laxgatan byggts om till verksamhetsanpassade kontorsplatser. Inom Utförarservice har chefer och arbetsledare i samband med en ny organisation genomgått arbetsmiljöutbildning i syfte att tydliggöra ansvaret och skapa samsyn. Arbetsledarna har också gått utbildningen Att leda utan att vara chef. Verksamheten arbetar för att skapa heltidstjänster och inom lokalvård får tillsvidareanställda utbildning via Servicebranschens Yrkesnämnd för att utveckla medarbetarna och öka kvaliteten på städtjänsterna.

Starkt företagsklimat

Ängelholm arbetar offensivt för att ge det bästa klimatet för företagsamma människor. Kommunen erbjuder god service till företag och invånare för att underlätta etableringar och skapa goda förutsättningar för ett växande näringsliv.

Målet bedöms vara helt uppfyllt. Av 9 nämnder och bolag som arbetar mot målet Starkt företagsklimat bedömer 9 att målet är helt uppfyllt.

I Svenskt Företagsklimats årliga ranking hamnar Ängelholm på 26:e plats i Sverige. Ett aktivt förbättringsarbete med fokus på att det ska vara lätt att göra rätt, har inneburit att NKI-resultatet (Nöjd Kund Index) för Ängelholm ökat från 70 under 2021 till 80 2023. För första gången deltog även kommunen i enkätundersökningen om nöjdhet i upphandling. Ängelholms resultat för Nöjd-Upphandlings-Index (NUI) blev totalt 67,1 vilket kan jämföras med 64,3 för övriga deltagande kommuner. Undersökningen visade att Inköp- och upphandlingsenheten får goda betyg gällande attityd och bemötande samt effektivitet under anbudstiden kopplat till frågor och svar. Med riktade insatser för att nå fler respondenter lyckades kommunen även uppnå en svarsfrekvens på 55 % vilket kan jämföras med 42 % i genomsnitt.

Samarbetet mellan skola och arbetsliv har nu utvecklats till etablerade former. En gemensam kommunövergripande praoplan har tagits fram i samverkan med Ängelholms näringsliv samt HR och arbetet pågår med att tillskapa flera praoplatser. Samarbetet mellan utbildningsverksamheterna och utvecklare för skola/arbetsliv har bland annat resulterat i en modell med fokus på grundskola som också är tillämplig för de övriga verksamhetsområdena inom utbildning. Ängelholms kommun blev nyligen utsedda till årets UF-kommun i Skåne vilket är ett av många goda exempel på den positiva utveckling som sker inom området.

Projektet Campus Ängelholm är i full gång. Målet är ett centrum för högre utbildningar som omfattar högskoleutbildningar, YH-utbildningar med vuxen- och uppdragsutbildningar, mötesplatser, inspirerande studiemiljöer samt bostadsmöjligheter för studenter. Arbetet görs i samarbete mellan kommunen, näringslivet och akademin och det är främst Högskolan i Halmstad som Campus ska samarbeta med. Platsen är ”Södra sjukhusområdet”, där man börjar så smått i befintliga lokaler innan nya ändamålsenliga byggnader för undervisning och studentboende är på plats. Workshops tillsammans med exploatörer stärker samarbetet för ett gemensamt framtagande av planerna, i bland annat arbetet med Sjukhuset, Kronodalen och Klitterbyn. Arbetsmetoden har varit uppskattad av både exploatörer och medarbetare.

Under året har vi tagit fram ett koncept för hållbarhetsavtal tillsammans med Ängelholms Näringsliv AB. Företagen erbjuds att skriva under på att aktivt arbeta för ett hållbart Ängelholm och därmed få möjligheten att ta lärdom av, hitta samarbeten och utveckla sitt hållbarhetsarbete tillsammans med andra anslutna förtag. De får även tillgång till enklare verktyg och rådgivning av kommunens hållbarhetstrateger för att ta nästa steg i sitt hållbarhetsarbete. Avtalet lanserades på kommunens första näringslivsträff den 23 november 2023 och vid årets slut har 29 företag skrivit under avtalet.

Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

Utvärderingen av Ängelholms kommuns finansiella ställning utgår från koncernperspektivet.

Resultatutveckling

Utvärdering av årets resultat syftar till att bedöma utvecklingen av och relationen mellan intäkter och kostnader, både utifrån det aktuella räkenskapsåret och utifrån utvecklingen över tid.

Efter fyra år av väldigt starka resultat uppgår resultatet för den kommunala koncernen 2023 till 62,5 mnkr (150,4), vilket är en försämring med 87,9 mnkr jämfört med föregående år. Det genomsnittliga resultatet de senaste fem åren uppgår till 133,3 mnkr.

Skriv tabellbeskrivning här

Årets resultat

 

 

 

 

 

mnkr

2019

2020

2021

2022

2023

Koncernen

94,5

133,9

225,4

150,4

62,5

Skattefinansierad verksamhet

52,5

129,5

198,3

106,3

44,3

Avgiftsfinansierad verksamhet

-0,7

-4,4

4,4

-0,1

-12,0

Affärsdrivande verksamhet

42,0

4,4

27,1

44,2

18,2

 

 

 

 

 

 

Kommunen

52,5

129,5

198,3

106,3

39,5

Resultat för skattefinansierad verksamhet i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag

2,2%

5,2%

7,5%

3,8%

1,3%

 

Resultaten är svagare i samtliga verksamheter. Resultatet för skattefinansierad verksamhet är 1,3% i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktiges ambition är 2 % procent i resultatnivå. Snittet de senaste fem åren uppgår till 4,0%. Inom de avgiftsfinansierade verksamheterna blev årets utfall -12,0 mnkr. Det negativa utfallet uppkom inom kommunens vatten- och avloppsverksamhet. Eftersom VA-verksamheten utnyttjat tidigare skulder till abonnenterna på 7,2 mnkr under året så redovisar verksamheten ett underskott på -4,8 mnkr, som belastar kommunens resultat och särredovisas i Eget kapital tills dess att skulden är reglerad. Enligt treårsregeln bör underskottet på -4,8 mnkr återställas senast bokslutsåret 2027.

Den affärsdrivande verksamheten som redovisas i tabellen avser Ängelholms Stadshuskoncernen samt till en förhållandevis liten del även kommunens andel av andelarna i intresseföretag med ägarandel >15% (NSR och Ängelholms Flygplats Holding). Denna verksamhet redovisar ett resultat på 18,2 (44,2) mnkr, vilket också är lägre jämfört med föregående år. I snitt har de affärsdrivande verksamheterna redovisat ett resultat på 27,2 mnkr de senaste fem åren.

I Ängelholms stadshuskoncernen har nettoomsättningen har ökat vilket främst relaterad till en indexreglering av hyror i fastighetsbolagen. Årets hyreshöjning i Ängelholmshem var 4,4%. Driftkostnaderna har ökat jämfört med föregående år och beror främst på ökade taxekostnader för el, men även fastighetsskötsel och reparationer. Även hyreskostnaderna för paviljonger har ökat. Finansiella poster ökar från 15,6 mnkr till 24,2 mnkr under 2023 på grund av en ökad snittränta och nyupplåning. Totalt sett är resultatet i Ängelholms stadhuskoncernen lägre än föregående år, 27,8 mnkr jämfört med 40,9 mnkr föregående år.

I Ängelholm Helsingborg Flygplats Holding har en nedskrivning gjorts med 5,8 mnkr på aktierna i dotterbolaget Ängelholms Flygplats. Nedskrivning har gjorts då Ängelholms flygplats AB:s resultat efter finansiella poster uppgick till -6,1 mnkr (0,3 mnkr föregående år). Jämfört med föregående år, exklusive erhållna stöd, är det ackumulerade resultatet 7,2 mnkr bättre. Under 2022 erhöll bolaget 14,1 mnkr i pandemistöd. Den långsiktiga trenden för resande i tjänsten, när digitala möte blivit vardag, är svår att dra några slutsatser om. Det troliga är, över en konjunkturcykel, en ny lägre platå för inrikes resandet, jämfört före pandemin.

För 2023 uppgår kommunens resultat till 39,5 mnkr, vilket innebär att resultatet är 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den sammanlagda budgetavvikelsen är 73,2 mnkr. Skatteintäkterna och de kommunövergripande generella statsbidragen är 58,6 mnkr högre än budgeterat. Orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (pensionsmedel) uppgår till +22,5 mnkr. Dessa två delar är huvudförklaringen till den stora budgetavvikelsen.

Verksamheternas intäkter i kommunen ligger i nivå med föregående år, 817,0 mnkr jämfört med 835,2 mnkr föregående år. Verksamhetens kostnader ökade till 3 460,4 mnkr från 3 175,8 mnkr föregående år. Det är framför allt kostnader för löner och sociala avgifter samt övriga kostnader som ökat mest. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökade till 2 947,3 mnkr att jämföra med 2 780,1 mnkr år 2022.

För att kommunen ska kunna säkerställa en god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamhetens kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna i form av skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna översteg kommunens nettokostnader under 2023 med 0,5 % (15,7 mnkr). Under perioden 2019–2023 har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat något snabbare än nettokostnaderna.

 

Mellan 2019 och 2023 har skattesatsen höjts vid ett tillfälle och sänkts vid ett. Inför år 2019 höjdes skatten med 25 öre. Höjningen har sammantaget inneburit att kommunens intäkter har ökat med ungefär 24 mnkr. Medlen har i huvudsak använts för förstärkning av kommunens kärnverksamheter. 2022 sänktes skattesatsen med 20 öre, till 20,29.

Skriv tabellbeskrivning här

Intäkter och kostnader koncernen

 

 

 

 

 

mnkr

2019

2020

2021

2022

2023

Verksamhetens intäkter

956,2

1 060,0

1 074,1

1 164,0

1 233,4

- Förändring (%)

7,2%

10,9%

1,3%

9,8%

4,6%

Varav exploateringsintäkter

15,3

37

41,3

80,6

10,1

Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar

-3 222,8

-3 361,5

-3 485,7

-3 732,2

-4 088,9

- Förändring (%)

7,1%

4,3%

3,7%

7,1%

9,6%

Varav pensionskostnader

-147,98

-123,8

-131,7

-131,3

-272,66

Verksamhetens nettokostnad

-2 266,6

-2 301,5

-2 411,5

-2 568,2

-2 855,5

- Förändring (%)

5,7%

1,5%

4,8%

6,5%

11,2%

Skatteintäkter och statsbidrag

2 358,1

2 469,9

2 645,2

2 780,1

2 947,3

- Förändring (%)

5,7%

4,7%

7,1%

5,1%

6,0%

Varav generella statsbidrag och utjämning

394,2

514,6

575,3

591,6

628,1

Finansnetto

3,0

-34,6

-8,3

-61,4

-29,9

 

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 233,4 (1 164,0) mnkr och har i snitt ökat med 6,0% de senaste fem åren.

Under 2023 har exploateringsintäkterna minskat jämfört med tidigare år och är på 10,1 (80,6) mnkr, vilket beror på att lågkonjunkturen har påverkat fastighetsmarknaden negativt och därmed även exploateringsprojekten i kommunen. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar redovisas till -4 088,9 (-3 732,2) mnkr, vilket motsvarar en ökning på 9,6 %. Den genomsnittliga ökningen de senaste fem åren uppgår till 6,3%. Den höga inflationen har inneburit ökade kostnader för kommunen bland annat på grund av ökade kostnader för indexreglerade avtal och ökade pensionskostnader. En hög investeringsnivå slår även igenom i högre avskrivningskostnader.

Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 2 947,3 (2 780,1) mnkr och har i snitt ökat med 5,7% de senaste 5 åren. Intäkter från generella statsbidrag och utjämning motsvarar 21,3 % av totala skatteintäkter och statsbidrag år 2023. Koncernens finansnetto på -29,9 (-61,4) mnkr är fortsatt negativt beroende på kommunens upplåning, men har förbättrats med 31,5 mnkr jämfört med föregående år. Det beror bland annat på stora förändringar i kommunens placeringar i finansiella instrument, vilket ledde till orealiserade värdeminskningar på -18,4 mnkr bokfördes 2022 och orealiserade värdeökningar på 22,7 mnkr 2023.

Personalkostnaderna uppgår till 2 111,7 mnkr. Det är en ökning från förra året med 257,1 mnkr eller 13,9 %. Den stora ökningen beror fram för allt på ökade pensionskostnader (+142,0 mnkr eller +110,4 %). Att pensionskostnaderna ökar så kraftigt beror främst på ett nytt generösare pensionsavtal samt hög inflation. Om man enbart ser till lönekostnaderna så ökade dessa med 6,2 %, vilket i huvudsak kan förklaras av det ökade antalet utförda timmar samt årets lönerevision. Lönerevisionen hade ett genomsnittligt utfall på 3,3 %.

Budgetföljsamhet

Den ekonomiska styrningen under löpande budgetår tar sin utgångspunkt i budgetuppföljningarna. För att uppnå en korrekt styrning av verksamheten är prognossäkerheten av avgörande betydelse.

Störst underskott finns hos Nämnden för omsorg och stöd (-7,2 mnkr). Störst överskott finns hos Kommunfullmäktige (+8,4 mnkr). Sammantaget visar nämnderna ett underskott om -0,7 mnkr.

I tabellen nedan jämförs prognoserna efter april och augusti med siffrorna i bokslutet.

Skriv tabellbeskrivning här

Helårsprognos budgetavvikelse,
skattefinansierad verksamhet

 

 

 

mnkr

Prognos
april

Prognos augusti

Utfall
bokslut

Nämnderna

4,7

29,9

-0,7

Årets resultat

-1,5

41,4

44,3

Huvudanledningen mellan differenserna i prognoserna beror på att Nämnden för omsorg och stöd under sommaren beviljades två prestationsbaserade statsbidrag i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre samt utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. De två statsbidragen uppgick sammanlagt till cirka 50 mnkr. Beskedet från Rådet för kommunal redovisning (RKR) efter Socialstyrelsens beslut var att medlen skulle redovisas som en intäkt 2023.

Under hösten kom sedan Socialstyrelsen med förtydligande av sina beslut. Förtydligandet gäller att medlen får användas fritt av kommunen under år 2023 och 2024. Kort därefter ändrade RKR sina riktlinjer för hur statsbidragen ska periodiseras. Det innebar att statsbidragen ska periodiseras både för år 2023 och 2024, vilket medför att 32,3 mnkr i stället resultatförs som en intäkt år 2024.

Att årets resultat i bokslutet, trots ovanstående, hamnar högre än i delårsrapporten efter augusti beror framför allt på att orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (pensionsmedel) uppgick till +22,5 mnkr. Denna avvikelse var inte med i årets tidigare prognoser eftersom den i huvudsak uppkom under årets sista månader.

Helårsprognos, nettoinvesteringar

 

 

 

mnkr

Prognos april

Prognos augusti

Utfall bokslut

Skattefinansierad verksamhet

228,0

205,3

171,3

Avgiftsfinansierad verksamhet

64,9

60,5

48,3

Helårsutfallet för årets nettoinvesteringar, exklusive investeringar i exploateringsprojekt, uppgår till 219,6 mnkr, vilket är 112,3 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 78,2 mnkr. För den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten uppgår avvikelsen till 34,1 mnkr.

Investeringsnivån för 2023 är något högre än för 2022 för både den skattefinansierade verksamheten och den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten.

Investeringsutgifterna i bokslutet är lägre än för de båda prognoserna. En optimism över vad som hinner utföras kan skönjas. Det är framförallt Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierade och avgiftsfinansierade verksamhet, Kommunstyrelsen samt Nämnden för omsorg och stöd som har stora budget- och prognosavvikelser. Större avvikelser uppkom i några stora projekt på grund av förskjutningar i tidplan, främst Klippanvägens förlängning, GC-tunnel vid stationen och VA-projektet S1-Ängelholmsvägen.

Koncernens investerings- och finansieringsverksamhet

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 546,9 mnkr (412,9). I snitt har den kommunala koncernen investerat 565,1 mnkr per år de senaste fem åren. År 2023 får därför betraktas som ett genomsnittsår vad gäller investeringsutfall. Samtidigt är det fortsatt stora investeringsvolymer planerade för de närmaste tre åren, med stort fokus på nya verksamhetslokaler.

Investeringar och långfristig skuld

 

 

 

 

 

mnkr

2019

2020

2021

2022

2023

Investeringar

735,4

687,3

443,2

383,7

546,9

- Förändring (%)

45,3%

-6,5%

-35,5%

-13,4%

42,5%

Långfristig skuld

3 385

3 813

4 010

4 212

4 075

- Förändring (%)

10,4%

12,7%

5,2%

5,0%

-3,3%

Självfinansieringsgrad

50,5%

56,7%

50,6%

84,9%

97,6%

Självfinansieringsgrad: Kassaflöde från den löpande verksamheten / kassaflöde från investeringsverksamheten

De långfristiga externa låneskulderna uppgick till 4 075 mnkr, en nettominskning med -3,3 %. I snitt har skulden ökat med 6% de senaste fem åren. Starkt bidragande orsak till att skulderna ökar över tid är den höga investeringsnivån, detta trots relativt starkt kassaflöde från den löpande verksamheten. De likvida medel som flutit in har i allt för stor utsträckning använts till löpande verksamhet. Självfinansieringsgraden var 97,6 % inom koncernen under 2023, vilket var positivt. De senaste åren har självfinansieringsgraden legat på 50–80%.

Upplåning inom koncernen

Upplåningen inom koncernen har ökat under de senaste åren, dock skedde en viss minskning under 2023. Låneskulden exklusive finansiell leasing uppgår till 4 075 mnkr (4 212). Kommunkoncernen har under de senaste åren genomfört omfattande investeringar i bostäder, kommunala verksamhetslokaler, infrastruktur samt förvärv av mark. Upplåningen inom koncernen förväntas fortsätta öka även kommande år till följd av stora behov av framför allt nya verksamhetslokaler.

Soliditet

Koncernens soliditet uppgår till 26,8 % vilket är ökning med 0,7%-enheter jämfört med föregående år. Det är en styrka att den kommunala koncernen redovisar en förbättrad soliditet, trots betydande investeringar under året.

Soliditet

 

 

 

 

 

%

2019

2020

2021

2022

2023

Koncernen

24,8%

24,4%

26,2%

26,1%

26,8%

Kommunen

45,2%

45,3%

48,6%

42,9%

36,5%

Soliditet: Eget kapital minus pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna / totalt kapital (exklusive finansiell leasing).

Eftersom kommunkoncernen planerar för stora investeringar under de närmaste åren är det högst sannolikt att soliditeten kommer att sjunka, vilket kommer att försvaga den kommunala koncernens handlingsfrihet framöver. Soliditeten i kommunen uppgick till 36,5% (totala pensionsförpliktelserna inräknade men exklusive finansiell leasing). I och med införandet av koncernbank så ökar både kommunens skulder och fordringar vilket i sig innebär en försvagad soliditet.

Pensionsskuld

I bokslutet 2023 uppgår den totala pensionsskulden i Ängelholms kommun till 792,1 mnkr, vilket är en ökning med 8,9% jämfört med 2022. Pensionsskulden förväntas fortsätta öka enligt aktuell prognos.

Total pensionsskuld

 

 

 

 

 

mnkr

2019

2020

2021

2022

2023

Pensionsförpliktelser, avsättning inkl. särskild löneskatt

32,1

31,0

30,6

32,2

36,0

Pensionsförpliktelser, ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt

382,6

374,4

363,8

344,7

351,5

Pensionsförpliktelser som tryggats i pensionsförsäkring

297,8

303,2

328,0

350,4

405,3

Total pensionsskuld

712,5

708,6

722,4

727,3

792,1

- Förändring (%)

0,5%

-0,5%

1,9%

0,7%

8,9%

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser.

Känslighetsanalys

 

mnkr

Förändring +/-

10 öres förändring av kommunalskatten

11,2

Förändrat invånarantal med 100

6,1

Avgiftsförändring med 1 %

2,4

Löneförändring med 1 % inkl. PO

19,2

Ökad upplåning med 10 mnkr

0,3

10 heltidstjänster

5,8

Slutsatser avseende resultat och ekonomisk ställning

Utfallet för 2023 är väsentligt svagare än de senaste fyra åren på såväl koncern- som på kommunnivå, vilket är i linje med förväntningarna. I snitt har resultatnivåerna varit höga under femårsperioden, 4,0 % i förhållande till kostnaderna i koncernen. Även soliditeten är relativt stabil, ca 25 procent, och sett över en femårsperiod har den kommunala koncernen en relativt stabil finansiell ställning. Den försvagade soliditeten på kommunnivå har främst sin förklaring i införandet av koncernbank med omfattande utlåning till koncernbolagen.

Den kommunala koncernens huvudsakliga problem är att trots goda resultat under femårsperioden har låneskulden ökat. Detta beror på att investeringsnivån är för hög för att denna ska gå att finansiera med koncernens kassaflöde. Givet den planering som finns avseende investeringar i kommunala verksamhetslokaler så kommer soliditeten pressas nedåt kommande år då det krävs en omfattande nyupplåning för att finansiera planerade investeringar.

Här är en plusbox med exempeltext

Gå till startsidan
Ängelholms kommun
Årsredovisning
2023