Allmänna redovisningsprinciper

Den kommunala redovisningen regleras i Kommunallagen (kapitel 8) samt Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Utöver detta lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med LKBR och rekommendationer utgivna av RKR, med nedan redovisade undantag angående värdering av förråd.

Värderingsprinciper

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillfalla kommunen samt att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, i enlighet med rekommendation (R2 Intäkter). Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed och periodiseras till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Investeringsinkomster i form av bidrag och avgifter (intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar) skuldförs och intäktsförs i samma takt som investeringen förbrukas. Inkomster från gatukostnads- och exploateringsersättningar samt bidrag från privata bidragsgivare intäktsredovisas när intäktskriterierna är uppfyllda.

Fordringar har upptagits till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Kundfordringar från 2021 och tidigare betraktas som osäkra och kostnadsförs i sin helhet i bokslutet.

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde, om inget annat anges nedan.

Klassificering

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning efter mer än tolv månader efter balansdagen.

Sammanställd redovisning (koncernen)

Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. För att ingå i de sammanställda räkenskaperna krävs ett betydande inflytande, vilket definieras som >20 % ägande eller (enligt 2 kap. 5 § tredje stycket LKBR ska) alternativt, om inflytandet inte är betydande ska den juridiska personen ändå anses vara ett kommunalt koncernföretag, om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi.

Företag som samägs med annan kommun och vars verksamhet är en kommunal angelägenhet, ska anses ha särskild betydelse för kommunens verksamhet.

Enligt 9 kap. 14 § LKBR ska upplysning lämnas om vilka kommunala koncernföretag som ingår i den kommunala koncernen och skälen för detta.

De kommunala koncernföretag som ingår i den kommunala koncernen är kommunens helägda bolag Ängelholms Stadshus AB som i sin tur äger 99,99 % av fastighetsbolaget Ängelholmshem samt dotterbolag. Bolaget NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) där kommunen har en ägarandel på 16 % ingår samt kommunens ägarandel på 32,38 % av Ängelholm Helsingborg Flygplats Holding AB med dotterbolaget Ängelholms Flygplats AB. I den sammanställda redovisningen ingår ej Sydvatten AB där kommunen har en ägarandel på 4,5 %. Den kommunala koncernens sammansättning har inte förändrats under räkenskapsåret.

Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen tillämpas full konsolidering av kommunens helägda dotterbolag, vilket innebär att bolagens samtliga tillgångar, skulder, intäkter och kostnader redovisas i balans- och resultaträkningen. Interna mellanhavanden samt interna vinster inom kommunkoncernen har eliminerats. Ängelholms Stadshuskoncerns bokslut används som underlag för konsolidering av den sammanställda redovisningen. Inga dotterbolag har förvärvats eller avyttrats under året.

Kassaflödesanalysen i den sammanställda redovisningen är baserad på de rapporterade kassaflödesanalyserna för de underliggande enheterna och med elimineringar för interna transaktioner. Kommunen och de kommunala bolagen kan tillämpa olika redovisnings- och värderingsprinciper. Vid upprättande av kommunkoncernens årsredovisning, sammanställd redovisning, är det kommunala regelverket överordnat. Bolagen har följt Årsredovisningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).

Ytterligare upplysningar om koncerninterna förhållanden återfinns i not 35.

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett halvt prisbasbelopp exklusive mervärdesskatt klassificeras som anläggningstillgång. I anskaffningsvärdet för en tillverkad anläggningstillgång ingår kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar.

Ränteutgifter aktiveras inte. Kommunen tillämpar konsekvent huvudmetoden och redovisar ränteutgifter som kostnad i resultaträkningen det räkenskapsår de härför sig till.

Utvecklingsarbete och immateriella rättigheter av väsentligt värde som medför framtida ekonomiska fördelar eller servicepotential tas upp som immateriell tillgång.

Avskrivning

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning från tidpunkten då anläggningen tas i bruk baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Komponentavskrivning tillämpas. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

Avskrivningstider

Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 50, 80 år.

En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av över den närmst lägre avskrivningstiden. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential förbrukas. Avskrivning sker från den tidpunkt då tillgången tas i bruk.

Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt, exempelvis vid verksamhetsförändringar, teknikskiften och organisationsförändringar. För tillgångar med en nyttjandeperiod överstigande 15 år görs dock alltid en omprövning vid större reparations- eller ombyggnadsåtgärder eller när halva respektive två tredjedelar av ursprungligt bedömd nyttjandetid förflutit. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid, om den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandetiden vara längre, ändras den normalt bara om det oavskrivna beloppet för tillgången överstiger 500 000 kr.